De kulturhistoriska värdena är kända för Frälsis i Hudik och för sommarvillorna i Sundsvall och den i Gävle. Vi vet att rivningar är direkt miljöovänliga. Hur kommer det sig att rivning ändå kan vara ett alternativ i dagens samhälle?
måndag 1 augusti 2011
Rivningar igen?
De kulturhistoriska värdena är kända för Frälsis i Hudik och för sommarvillorna i Sundsvall och den i Gävle. Vi vet att rivningar är direkt miljöovänliga. Hur kommer det sig att rivning ändå kan vara ett alternativ i dagens samhälle?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag tycker det är sjukt hur man ens kan tänka tanken att riva historiskt värdefulla byggnader, vare sig det handlar om en trävilla från 1800talet eller en fasad på ett före detta Tempo-hus.
Man ser klart slit-och-slängkulturen som tagit form efter andra världskriget där massproducering både är billigare för massan och lättare att tillverka - men det estetiska värdet då? Just sådana byggnader som Villa Sjötorp för ju med sig så mycket mer för samhället och kommande människor än järnvägar, containerhamnar eller kontorsbyggnader.
Ingen vill leva i en miljö där allt byggs för att kunna rivas, och där ingenting är säkert för framtiden.
Ja, hur är det möjligt att så mycket bara kastas bort nu när vi alla värnar om miljön?
I fallet med sommarvillorna är det förståeligt att arbetstillfällen och näringslivsutveckling prioriteras. Men det behöver ju inte ske på bekostnad av de kulturhistoriska värdena, utan det går ju att hitta lösningar för både sysselsättning och bevarande.
Undrar hur planerna skulle bli om man utgick från att kulturmiljöer är en resurs för samhället?
Ja, jag tycker ofta att argumentet "vi vill inte leva i ett museum där ingenting får röras" används när man kommer med förslag om att vi borde lära oss att leva med kulturhistoriska byggnader eller miljöer.
Jag växte upp i ett samhälle där det en gång fanns äldre bebyggelse, och fastän orten var ganska känd då många äldre kulturpersonligheter bott här (Knivsta) så fick jag i skolan aldrig reda på någonting av detta. Om det däremot hade funnits historiska byggnader kvar (istället för Konsumbutiken och parkeringsplatsen) hade det kanske funnits något att berätta. Att använda kulturmiljöer för annat än "dyra platser att underhålla" är ju faktiskt möjligt, och varje stor stad har ju faktiskt sina byggnader som drar både turister, skolor och tillför jobb och en ofta trevligare miljö.
Så sant!
Hur kan politiker och fastighetsägare bli medvetna om vinsten med kulturmiljöer?
Skicka en kommentar