fredag 31 maj 2013

Det hvar på tiden; Brott och straff!


På lördag 1 juni är det åter dags för Det hvar på tiden - Ljusdals kulturhistoriska festival som går av stapeln för fjärde gången. Som vanligt håller vi till i Signeulparken med omnejd i centrala Ljusdal och festivalen pågår kl. 11-17. I år är temat "Brott och straff" och nu ska vi bland annat fördjupa oss i polisens och tingsrättens historia på olika sätt. Det blir utställning i magasinet, en polisstation i äldre stil, berättartorg med tidigare poliser och personer som varit verksamma vid Ljusdals tingsrätt. Inne på Rio bjuds det kortfilmsvisning samt föredrag om Hälsingemorden 1901 av Louise Sjöbäck, Göteborg, författare till den uppmärksammade boken "Åkerberg sedd på mordtrakten". För barnen blir det kasperteater och husmemory. Alla har möjlighet att delta i den historiska gåtan. Försäljning av "kaffe med rån" i parken. Festivalen avslutas med visning av den klassiska långfilmen "Släpp fångarne loss det är vår" från 1975.

Missa inte detta fängslande kultrurhistoriska arrangemang!
Hela programmet hittar du HÄR.

torsdag 30 maj 2013

Sommarlovsläger för barn - Hantverk & Byggande

Foto: KGZ Fougstedt, Sveriges hembygdsförbund

Äntligen har vi roddat färdigt med det mesta av förberedelserna... Det känns väldigt roligt att kunna berätta för er att vi kommer att hålla i ett hantverks- och byggnadsvårdsläger för barn mellan 8-13 år, första veckan i juli! Tack vare medel från Gästriklandsfonden har vi kunnat genomföra en förstudie. Ytterligare medel till själva lägret har vi fått från både Gävle kommun och Länsstyrelsen Gävleborg.

Under många år har vi funderat på hur vi ska kunna arbeta med byggnadsvård och kulturmiljöer med relativt små barn. Hembygdsgårdarna har alltid funnits med som en självklar arena för detta. I sommar kör vi för första gången ett barnläger på en hembygdsgård, nämligen Vretas i Valbo!

Jag kommer att fungera som handledare och till min hjälp kommer även tre hantverkare/slöjdare att medverka. Under fyra dagar kommer vi att arbeta med äldre hantverks- och slöjdtekniker. Vi kommer bland annat att prova på tovning, vidjeflätning, schablonmåleri och smide. Med hembygdsgården som grund kommer vi också att ha tid till lekar och tävlingar.

Vi kommer att skapa en alldeles egen blogg just för lägret, så att såväl barn som föräldrar och andra intresserade dagligen kan följa vad vi har för oss! Mer info om denna blogg kommer senare!

Tid: 1-4 juli, klockan 9-15
Plats: Vretas hembygdsgård i Valbo
Kostnad: 400 kronor. I summan ingår en t-shirt, hantverksmaterial samt fika och enklare lunch

Anmälan till: Byggnadsantikvarie Ulrika Olsson, 026-65 56 34 eller ulrika.olsson@xlm.se

Först till kvarn! Begränsat antal platser!


måndag 27 maj 2013

En strålande invigningsdag vi sent ska glömma!

 
Landshövdingen invigningstalar vid Fågelsjö gammelgård, "Bortom åa".

Så kom lördagen den 25:e maj, den stora dag då hälsingegårdarna skulle invigas som världsarv. Redan på morgonen kändes det riktigt varmt med strålande solsken och skir försommargrönska. Vädret kunde verkligen inte ha varit bättre.

Margareta Halvarsson från hembygdsföreningen betraktar det inramade certifikatet som förklarar att gården nu blivit hela världens arv.
Den första invigningen ägde rum klockan 10 i Fågelsjö på gården "Bortom åa" dit närmare 200 personer hade sökt sig, vilket är ett stort antal i en by där det endast bor 20 permanentboende. Folk promenerade glada in på gårdsplanen, många i hembygdsdräkt eller uppklädda i andra finkläder. Dagen till ära hade bostadshuset smyckats med blomsterdekorationer kring förstukvisten och den stora häggen mitt på gården hade valt att lämpligt nog börja slå ut just denna dag. Med flaggor och till fiolmusik tågade elever från Los skola in på gårdsplanen. Tal hölls bland annat av hembygdsföreningen och kommunalrådet varvat med körsång och uppläsning av några valda stycken ur den dagbok som Jonas Olsson skrev på gården i slutet av 1800-talet. Så var det dags för landshövding Barbro Holmberg att hålla tal och förklara gården invigd som världsarv och detta markerades med salut med två bösskott, där det ena vapnet var tillverkat i gårdens egen vapensmedja. Ett särskilt certifikat som förklarade att gården nu blivit världsarv överlämnades i varsitt exemplar till hembygdsföreningen och Ljusdals kommun som är ägare till gården. Folk satt länge och fikade i solskenet och njöt i fulla drag och många tog chansen att se sig kring i husen på gården.

På samma sätt hölls invigningar och tal även på de sex andra gårdarna. På grund av avstånden var det inte möjligt för någon att hinna med att besöka alla gårdar under dagen, men några hann faktiskt med fyra gårdar, vilket måste betraktas som en bedrift.

Från världsarvsgården Kristofers kom ett långt tåg av festdeltagare tågandes mot festligheterna på den närbelägna Stene gård.
 

Glada festdeltagare i Ljusdalsdräkter.
När kvällen närmade sig sökte sig alla intresserade som hade möjlighet till Stene gård i Järvsö, för här skulle den stora invigningsceremonien äga rum. 
Från den närbelägna världsarvsgården Kristofers kom ett långt tåg av glada festdeltagare gående eller åkandes efter häst eller i veteranbil. Entrévägen vänd mot söder var prydd med blomsterdekorationer och istället för en röd matta täcktes marken av hemvävda trasmattor. Det nya spännande världsarvscentret på Stenegård som också öppnade denna dag kommer vi skriva mer om i ett kommande inlägg. Mellan den östra och västra flygelbyggnaden på Stene gård hade en enorm tillfällig scen byggts med ljusgröna björkar som vårlik bakgrund. På scenen satt Gävle symfoniorkester som bjöd på pampig musik och en för dagen specialkomponerad fanfar. Uppträdanden blandades med tal av bland annat landshövdingen, riksantikvarien, gårdsägarföreningen och slutligen kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth som var den som förklarade hälsingegårdarna invigda som världsarv.
Festdeltagarna på väg från invigningsceremonien till den uppdukade buffén i Träteatern.
Inne på träteatern fanns en stor buffé uppdukad, lagad helt på regionala råvaror, och denna åt sig över 600 personer mätta och belåtna på. Därefter följde musik- och dansunderhållning med ungdomsgruppen Hälsinge låtverkstad och sedan steg Engmans kapell upp på scenen i Träteatern. Stämningen steg alltmer ju längre kvällen led och vid 23-tiden var det nog få av festdeltagarna som kunde sitta stilla till den medryckande musiken som fick hela trägolvet och lokalen i gungning. Och medan försommarnatten försiktigt nalkades och de sista solstrimmorna syntes försvinna över Ljusnandalens berg dansades det som aldrig förr inne på Träteatern. Vad bättre skulle egentligen kunna passa ett världsarv som handlar om de hus som till stor del byggdes just för att hålla kalas? Ja, det var verkligen en riktig hälsingefest, värdig ett nyblivet världsarv, som jag tror alla som var med på länge kommer minnas med glädje!
 
video
 
Vi kan inte låta bli att ge ett litet smakprov på den otroliga stämningen inne på Träteatern när Engmans kapell strax före midnatt spelade för allt vad tygen höll...

torsdag 23 maj 2013

En världsarvshelg du inte får missa!


Gästgivars i Vallsta, Bollnäs kommun.

Nu putsas och fejas det, stryks och stärks, krattas och klipps, för till helgen är det dags: På lördag, den 25 maj, sker den officiella invigningen av hälsingegårdarna som världsarv med invigningsceremonier och öppet hus dit alla är välkomna på de sju världsarvsgårdarna Bortomåa, Bommars, Kristofers, Gästgivars, Jon-Lars, Pallars och Erik-Anders. Hela programmet hittar du HÄR. Från Länsmuseet kommer någon person att finnas på plats på varje gård. Samma dag öppnar även ett antal nya världsarvscenter portarna. Här kommer det finnas information både om världsarvet i stort och vad som finns att se och uppleva av hälsingegårdskulturen i centrets närområde.

Dagen avslutas med en jättelik hälsingegårdsfest på kvällen på Stene gård i Järvsö med mat, musik och underhållning, allt med koppling till Hälsingland. Har du inte förbokat mat kommer ett begränsat antal matbiljetter säljas på plats, men du är välkommen att delta i firandet även om du inte har tänkt äta.


Blomsteruppsättning sommaren 2012 på Gästgivars i Vallsta.

Men det är inte bara på dessa platser som det nu sker omfattande förberedelser. På Hälsinglands museum i Hudiksvall byggs nu en utställning med namnet Ester och riddar Blanck som handlar om det äldsta bonadsmåleriet i Hälsingland samt om olika frågor kopplade till Hälsingegårdarna och de människor som bott och levt i dem. Utställningen invigs söndag 26 maj kl. 13 av riksantikvarie Lars Amréus. Här kommer även tre specialproducerade hälsingegårdsfilmer att visas.

På Länsmuseet Gävleborg växer det nu fram en sommarutställning som fått namnet 7 världsarvsgårdar från insidan – en utställning om hus och människor i Hälsingland. Med utgångspunkt från de sju världsarvsgårdarna studeras teman som fest och bröllop, mat och alkohol, gård och jord, men här beskrivs även gårdsägarnas vardag på gårdarna idag och ett antal frågor ställs som bjuder in till dialog och nya tolkningar. Utställningen öppnar söndag 26 maj kl. 12 och invigs kl. 14 av Ingela Broström, som varit med och producerat utställningen.

Detaljbild från utställningen "7 världsarvsgårdar från insidan".

Som du säkert redan har förstått kommer ingen att kunna vara med på allt som sker denna ovanligt aktivitetsfyllda helg, men förhoppningsvis bör det finnas något som passar de flesta. Missa inte chansen att delta i detta stora hälsingegårdsfirande, för det här är ett tillfälle som knappast återkommer!

onsdag 22 maj 2013

Biljettkuren som försvann - fortsättning


Ni har kanske funderat över vad som hände med biljettkuren som tidigare fanns i fd Biograf Spegelns foajé. Kuren som Skottes Musikteater monterade ner i början av året. Detta trots framtagna skyddsföreskrifter för interiören. Det blev väldiga skriverier i Arbetarbladet om detta och jag har skrivit om härvan på bloggen flera gånger. Här kan ni läsa inledningen och här kan ni läsa om fortsättningen.

Idag berättar Arbetarbladet om vad som hänt sedan sist. Och nej. Kuren är inte tillbaka på sin forna plats.

måndag 20 maj 2013

Skolbesök på Hassela finnskog



I slutet av förra veckan begav jag mig nästan så långt norrut i länet man kan komma, till trakter som jag faktiskt aldrig någonsin tidigare har varit i, nämligen till den norra delen av Hassela finnskog. Jag åkte förbi vägen till den välbevarade ensamgården Ersk-Mats, dit jag varit ett tiotal gånger i olika ärenden, och fortsatte knappt två mil till mot nordväst. Tjällossningen hade bitvis gjort grusvägarna ganska mjuka och leriga. Den mindre avtagsvägen jag svängde in på kantades av vita diken. I norrsluttningarna låg de sista resterna av snödrivorna ännu kvar, men dit solen nådde blommade vitsipporna nu rikligt i södersluttningarna. Plötsligt så uppenbarade sig en ganska stor byggnad på vägens ena sida - Korpåsens skola - målet för min resa.

År 1860 bodde hela 200 personer i Korpåsen och i slutet av 1800-talet fick byn en egen skolbyggnad då ett bönhus från grannbyn Styggberg flyttades hit och det byggdes på med en våning så att huset fick nuvarande utformning. 1894 stod skolhuset klart. Vid mitten av 1900-talet minskade befolkningen i byn och 1947 stängde skolan. Den övertogs en tid senare av Valfrid Larsson och hans son. Skolsalen fick nu bli lagerlokal och på vinden fanns en liten affär som var igång in på 1960-talet. Vid denna tid lämnade de sista permanentboende byn och skolan fick fortsätta som lagerlokal. Som tur var har nästan all inredning från skoltiden sparats i byggnaden. Huset ägs ännu av Valfrid Larssons son och tillsammans med barn och barnbarn återställde de skolsalen förra sommaren, inför att huset under tre dagar visades upp för allmänheten.


Det är inte ofta man som byggnadsantikvarie kommer till en miljö som känns så orörd och oförvanskad. Här i skolsalen står de dubbla skolbänkarna ännu kvar, liksom katedern, tramporgeln, ribbstolarna som är uppsatta på ena långväggen och den stora järnkaminen som eldades så den blev alldeles röd kalla vinterdagar. Till och med färgpulvret som användes när väggarna ursprungligen blev målade finns bevarat i ett skåp i skolsalen. På den lilla affärsdisken på vinden står ännu diverse burkar, tidningar och andra handelsvaror kvar och på en spik sitter gulnade kvitton uppsatta. Det känns märkligt att denna affär var igång ända in på 1960-talet.

Tidens tand har inte gått huset obemärkt förbi och skadorna är bitvis relativt omfattande med ett otätt yttertak och golv som på grund av rötskador sjunkit ned kraftigt i vissa rum på övervåningen. Man kan bara hoppas att denna fantastiska skolmiljö från tiden kring sekelskiftet 1900 kan renoveras så varsamt att den oförändrade skolhuskaraktären kan gå att uppleva även i framtiden. 

Affärsdisken på vinden.
Skoleleverna och läraren hade tydligt åtskilda ingångar till skolsal respektive till lärarbostaden en trappa upp.

tisdag 14 maj 2013

Länsmuseet om skogens museum

Artikelbild Silvanum

I dagens Gefle Dagblad finns en bildskön artikel om Silvanum, byggd som skogens museum år 1961. Vilka tankar dyker upp i huvudet på en byggnadsantikvarie som går husesyn på ett nedlagt gammalt museum?

fredag 10 maj 2013

Om ett bra samarbete


Byggnaderna ovan ligger inom de nya detaljplaneområdena. Båda husen är ritade som arbetarbostäder av arkitekt  Cyrillus Johansson under 1920-talet.

Sommaren 2005 inventerade jag byggnader inom Hofors tätort. Detta på uppdrag av Hofors kommuns samhällsbyggnadsavdelning. Som grund hade jag en äldre inventering från 1991 som jag uppdaterade. Att inventera byggnader är verkligen det allra bästa sättet att lära känna ett samhälle, stad eller by. I några dagar for jag runt med bil och fotade, skrev och funderade. Resultatet sammanställdes i en rapport som, förutom att fungera som hjälp för kommunens handläggare vid t ex bygglovsärenden, även distribuerades till samtliga fastighetsägare som hade fått sina fastigheter inventerade.

Under hösten 2012 blev jag kontaktad av en planarkitekt på Hofors kommun som ville ha hjälp med ett kulturhistoriskt underlag inför framtagande av två detaljplaner för områden belägna inom tätorten. Jag fick de tänkta plangränserna och begav mig till Hofors för att titta närmare på de fastigheter som låg inom gränserna. Utifrån mina kunskaper som byggnadsantikvarie preciserade jag vari värdena ligger för såväl enskilda fastigheter som sammanhållande områden och omkringliggande mark. Mitt underlag bearbetades av planarkitekt för att fungera i detaljplanerna.


Nu sitter jag här med de två detaljplanerna utsända på remiss till oss. Planer som verkligen tar hänsyn till den bebyggda miljön i områdena, sett till både detaljer, form och struktur. I planerna regleras också t ex hur områdenas öppna tomtgränser ska behandlas, att det är viktigt att de förblir öppna, utan varken staket eller avskiljande häckar. Vidare finns här skyddsföreskrifter för såväl komplementbyggnader som för omkringliggande träd.

Det känns väldigt bra att Hofors kommun tog tillvara vår kompetens i ett tidigt skede. Innan det egentliga arbetet med att ta fram detaljplanerna påbörjades. Kulturmiljöfrågorna sågs som viktiga från start. Nu behöver vi inte komma in i remisskedet och påpeka punkter som vi tycker saknas, för de finns redan med i planerna! Vi önskar att fler kommuner skulle arbeta på samma sätt. På så vis skapas de bästa förutsättningarna för att vår bebyggda miljö kan utvecklas utan att befintliga värdefulla områden och byggnader förvanskas.

tisdag 7 maj 2013

Arkitekturens pärlor

Svtplay

Är ni arkitekturintresserade hoppas jag att ni inte missat Go’Kvälls serie “Arkitekturens pärlor”. Arkitekturhistoriker Martin Rörby ger oss en fördjupad inblick i några framstående byggnader i Sverige. I måndags låg fokus på brandstationen i Gävle. Klicka på bilden för att komma till klippet på Svt-play.

Gävle brandstation är ett tidigt exempel på jugendarkitektur i Sverige. Den byggdes redan 1890-91 och är en av arkitekten Ferdinand Bobergs tidigare praktverk. Han kom senare att rita andra välkända byggnader som NK-huset, Waldemarsudde och Rosenbad.

Att denna byggnad finns bevarad i Gävle är glädjande, att den fortfarande används som brandstation känns dessutom särskilt värdefullt. Att byggnaden nu uppmärksammas under 8 minuter i rikssänd television gör det extra roligt!