onsdag 30 maj 2018

Fönsterrenoveringens dag: Dina fönster - värda att vårda!


Foto: Lovisa Lannerstedt.

Går du och tänker på att det snart är dags att göra något åt dina fönster? Som funderar på om det är lönt att kosta på dem och kanske rent av lutar mot ett fönsterbyte?

I så fall vill vi bidra med lite fakta för att underlätta ditt val. Som byggnadsantikvarier ger vi dagligen råd till privatpersoner och kommuner om äldre byggnader, men det är sällan som vi kommer i kontakt med dem som planerar att åtgärda sina fönster. Det många dessutom kanske inte tänker på är att byte av fönster är en åtgärd som vanligtvis kräver bygglov om fastigheten ligger inom ett område med detaljplan, dvs inom de flesta tätorter och samhällen.

Idag, den 30 maj, är det Fönsterrenoveringens dag. Det är ett nytt nationellt arrangemang med programpunkter över hela landet. Bakom detta står Svenska byggnadsvårdsföreningen, Riksantikvarieämbetet och landets samtliga länsmuseer. Syftet med dagen är att sprida kunskap om de miljömässiga, ekonomiska, estetiska och hållbara fördelarna med att vårda sina fönster. Vilka är då fördelarna? Ja, dessa tio punkter vill vi som står bakom detta arrangemang särskilt lyfta fram:

Livslängden Fönsterbågar och karmar av kvalitetsvirke, målade med traditionell färg håller i hundratals år med regelbundet underhåll.
Skönheten Omsorgsfullt utformade snickerier och beslag, skiftande glas med största möjliga ljusinsläpp tillfredsställer våra mänskliga behov av skönhet.

Privatekonomin Renovering och energieffektivisering av befintliga fönster är lönsamt på kort och lång sikt.
Värdeutvecklingen Välbevarade fönster är eftertraktade detaljer för husköpare och höjer värdet på bostaden.

Samhällsutvecklingen Löpande underhållsåtgärder skapar arbetstillfällen på orten, småföretagande och minskade miljökostnader.
Miljön Renovering, energiförbättring och långsiktigt underhåll av äldre träfönster innebär minsta möjliga miljöpåverkan.

Inomhusklimatet I hus med fungerande självdragssystem är de traditionella fönstren med sin vindtäta men inte lufttäta konstruktion en förutsättning för bra inomhusmiljö.
Materialen Traditionellt fönsterunderhåll använder kretsloppsvänliga material som trä och vegetabilisk olja till impregnering, färg och kitt. Äldre fönsterglas återanvänds.

Kulturhistorien Bevarade äldre fönster är avgörande för upplevelsen av historiska miljöer och förståelsen av kulturarvet.
Hälsan Smäckra fönsterbågar och poster, profilerade snickerier och skiftande glas ger största möjliga ljusinsläpp och ljusspridning i rummet.

Det finns alltså en stor mängd skäl som talar för att det är värt att ta hand om sina fönster. Och kom ihåg: Även fönster från relativt modern tid har värden vi bör vara rädda om. Så ta hand om dina fönster! Läs mer HÄR.
 
Daniel Olsson, Ulrika Olsson

Byggnadsantikvarier
Länsmuseet Gävleborg

 
(Denna text har även publicerats som en debattartikel i dagstidningarna i Gävleborgs län 2018-05-30).

måndag 28 maj 2018

Dags för fönsterrenoveringens dag, onsdag 30/5


Har du hört talas om Fönsterrenoveringens dag?

Det är ett nytt nationellt arrangemang som vill uppmärksamma behovet att ta hand om och vårda äldre fönster. Bakom temadagen står Riksantikvarieämbetet, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Sveriges samtliga länsmuseer. Runt hela landet ordnas över 40 programpunkter som på olika vis kretsar kring fönster. I Gävleborgs län anordnas tre programaktiviteter och länsmuseet är involverad i två av dessa. Observera att den första aktiviteten i vårt län startar redan tisdag 29/5:

Föreläsning: byggnadsvård i praktiken
Alfta-Ovanåkers församling bjuder in till en föreläsning om byggnadsvård i praktiken: Mattsmyra kapells målade fönsterglas – det himmelska ljuset
Dag: tisdag 29/5
Tid: kl. 19.00
Plats: Johannesgården i Alfta 


Gävle rådhus
 
Energieffektivisering av äldre fönster
I Gävle rådhus pågår för närvarande ett forskningsprojekt som handlar om energieffektivisering av befintliga äldre fönster. Projektet är en del av ”Spara och bevara” – Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Företrädare för högskolan, länsmuseet och en materialtillverkare finns på plats och visar och berättar mer. Välkomna!

Dag: onsdag 30/5
Tid: kl. 14.00 - 15.30
Plats: Rådhuset, södra entrén, Gävle



Orangeriet vid Forsbacka herrgård
 
Lyckad fönsterrenovering i orangeriet vid Forsbacka Herrgård
Under 2017 renoverades fönstren på orangeriet vid Forsbacka Herrgård. Många hade antagligen dömt ut dem utifrån dess dåliga skick. Men se! Gamla fönster har sällan passerat bäst-före-datum, och idag är orangeriet åter en prydande pärla invid herrgården! Vi berättar om projektet, visar praktiskt fönsterhantverk och visar den fantastiska miljön! Med byggnadsantikvarie Ulrika Olsson från Länsmuseet Gävleborg, fönsterhantverkare Oskar Källberg från Källbergs Byggnadsvård AB, samt representanter från bostadsrättsföreningen Forsbacka Herrgård.
Dag: onsdag 30/5
Tid: kl 16.00 – 19.00
Plats: Forsbacka Herrgård, Gästrikland

Vill du läsa mer om temadagen kan du göra det HÄR.

 

 

onsdag 21 mars 2018

Rapport från rapportskrivning


Så här års är vi byggnadsantikvarier inte ute och åker på lika många tjänsteuppdrag som vi ofta är senare under säsongen. Men arbetet har inte avstannat för det. Nej, nu förbereder vi oss istället på olika sätt inför årets projekt, men framförallt handlar mycket om att sammanställa och beskriva fjolårets arbeten. Vissa projekt ska redovisas genom enklare sammanställningar, medan andra uppdrag beskrivs i mer omfattande rapporter. För min del är det flera mångåriga projekt som nu precis har avslutats och det gäller då att på ett lämpligt övergripande sätt beskriva vad som har utförts inom projektet.
Omläggning av en av stensocklarna.

Ny grind mot öster. I bakgrunden den nya bilparkeringen under anläggande.
 Jag tänkte nu beskriva ett av dessa projekt, nämligen restaureringen av Delsbo kyrkogårds omgärdning. Jag har varit involverad i detta projekt sedan 2007, men församlingen har arbetat med planerna ända sedan 1990-talet. Vad är då bakgrunden till detta omfattande projekt? Ja, Delsbo kyrka fick sin nuvarande form som en basilika vid en mycket genomgripande ombyggnad i början av 1890-talet. Kyrkogården hade vid denna tid just utvidgats kraftigt och hade precis försetts med ett tidstypiskt svart gjutjärnsstaket på stensockel. Innanför denna planterades även en krans av lövträd. Sedan staketet hade blivit i dåligt skick i mitten av 1900-talet och plockats bort på alla sidor av kyrkogården utom den västra, återstod enbart stensockeln på övriga sidor. Dessutom hade landsvägen norr om kyrkogårdens breddats så att den delvis gick över stensockeln, vilken bitvis alltså hade hamnat under mark. Därtill var de flesta av träden som ingick i trädkransen i dåligt skick.

Kyrkogårdens norra del med omsatt stensockel, nygjutet staket och nya träd.

Detalj av det nytillverkade gjutjärnsstaketet från sydost.
Inom församlingen fanns en önskan att återfå kyrkogårdens ursprungliga karaktär med gjutjärnsstaket och en komplett trädkrans. För att möjliggöra detta projekt krävdes långa diskussioner med Trafikverket om sträckan längs landsvägen och till slut nåddes en lösning som alla var beredda att acceptera. Sedan landsvägen hade smalnats av vid begravningsplatsen kunde arbetet på plats starta och det var i detta skede som jag kom in i projektet på allvar som antikvariskt medverkande. Arbetet har utförts av Hälsinge Markentreprenad, Ljusdal, Stora delar av stensockeln har satts om och vid behov höjts. Till den omlagda stensockeln har nya gjutjärnsstolpar och staketsektioner gjutits av Tierps Järnbruk med de äldre staketdelarna som förlaga. Staketstolparna har därefter monterats fast i stensockeln. Kyrkogården har även försetts med nya grindar och lyktstolpar vid entréerna. De äldre träden har fälts och ersatts av nyplanterade lövträd som bildar en ny trädkrans runt hela begravningsplatsen. I samband med dessa arbeten har även en ny parkeringsplats anlagts öster om kyrkan.
Delsbo kyrka och kyrkogårdsstaket 1913.
Delsbo kyrka och kyrkogårdsstaket 2017.
Arbetet med kyrkogårdens omgärdning har varit ett intressant projekt att följa. Kyrkogården har nu verkligen återfått sin tidigare tidstypiska gestaltning som väl hör samman med kyrkobyggnadens karaktär. När de stora träden fälldes var en del sockenbor lite oroliga vad som skulle ske med kyrkogården, men sedan det nya staketet och de nya lövträden kommit på plats hör församlingen enbart positiva ord om det stora restaureringsprojektet. När min rapport om Delsbo kyrkogård strax är tryckt kommer den, som flertalet av våra tryckta rapporter efter 2004, att finnas för nedladdning via vår hemsida. En länk till rapporterna hittar ni HÄR. Önskar någon köpa våra rapporter i pappersform är det bara att höra av sig till länsmuseet, men för rapporten om Delsbo kyrkogård dröjer det som sagt en liten tid innan den är tryckt. 

Kyrkogårdens sydvästra hörn med klockstapeln i bakgrunden.

 

 

måndag 26 februari 2018

Dags för 2018 års bokrea - vi tipsar!


Sista veckan i februari innebär inte bara snö, ishalka och kyla. Nej, det är även startskottet för årets bokrea som startar tisdag 27 februari! För sjätte året i rad har vi ivrigt bläddrat igenom årets bokreakataloger och tänkte nu tipsa er om vad som finns till salu av böcker om byggnader, kulturmiljöer och kulturhistoria i årets reautbud. I Gävleborgs län tillhör bokhandelsbutikerna i Ljusdal, Hudiksvall, Bollnäs, Söderhamn, Sandviken och Valbo numer alla bokhandelskedjan Ugglan medan bokhandeln i Gävle ingår Akademibokhandelns skara av butiker.

Helins bokhandel vid torget i Bollnäs är en av länets äldsta bokhandelsbutiker.




För den som önskar fördjupa sig i medeltida byggnader finns Elisabet Regners "Det medeltida Stockholm: En arkeologisk guidebok" i år bland Ugglans reasortiment. I vissa utvalda butiker hos Akademibokhandeln går det i år att hitta Maj Sedins stockholmsbok "Götgatan" samt Christer Lejonhuvuds bildrika "Stockholm på 1940-talet. Beredskapsår och efterkrigstid i unika färgbilder". Den som istället önskar fördjupa sig mer i skildringar om landsbygden hittar i år bland Ugglans titlar Lars-Olof Hallbergs "Fjällbondens avsked" om 11 lantbruk i fjällmiljö samt boken "Gården på fjället", om en av Sveriges sista ensamgårdar i väglöst land i Härjedalen. Till denna kategori måste även Stefan Edmans bok "Röster från skogen" räknas, som skildrar livet i torp och backstugor, även denna titel hos Ugglan.

I båda bokreakatalogerna finns Olle Wilsons "Full tank: En bok om våra bensinstationer(...)" som skildrar bensinmackens svenska historia. Bland Ugglans reasortiment finner vi i år även två titlar med koppling till Frankrikes kulturmiljöer, nämligen Anita Limares "Paris Retro. Från Madeleine till Bastiljen" samt "Slotten i Loiredalen" av Jean-Marie Perouse de Montclos. Bland de mer övergripande faktaböckerna finner vi hos Akademibokhandeln "De svenska antikviternas historia" av Märta Holkers, som för övrigt även är författare till den överskådliga och rikt illustrerade "Målarkonstens historia" som också finns med i samma kedjas reautbud.

Övergår vi så till barnböckerna finns i år en riktig klassiker med på rean, som jag för övrigt hade själv när jag var liten, nämligen Mats Wänblads "Så funkar det. Hemma och runtomkring" En förklarande bok med mängder av genomskärningar av hus, båtar, städer mm. Den finns med i båda reakatalogerna. Detta gör även Andy Griffiths "Vår jättestora trädkoja med 26 våningar". Bland böcker med huskoppling måste vi även nämna Benji Davies "Lilla Björn bygger hus" som ingår bland Akademibokhandelns reaböcker för barn, men om de två sistnämnda böckerna har något som helst samband med kulturmiljöer ska vi kanske låta vara osagt.

Som vanligt brukar det ju även finnas bokreaböcker på större varuhus, vissa museer och ibland hos antikvariat. Lycka till bland boktravarna på årets bokrea!

fredag 16 februari 2018

Dags för föredrag om fiskarkapellen!

Grisslans kapell från 1600-talet i Örnsköldsviks skärgård.

På söndag 18 februari kl. 14:00 håller Lars Nylander från Hälsinglands museum och jag ett föredrag i hörsalen på Länsmuseet Gävleborg i Gävle om fiskarkapellen längs södra norrlandskusten. Vi kommer då både berätta mer om det projekt kring kapellen som vi bedrev i Gävleborgs län mellan 2011 och 2016, men även om det motsvarande kapellprojektet vi nu sedan 2017 arbetar med i Västernorrlands län.

Totalt finns det 39 kapell längs södra norrlandskusten och vi har hittills besökt 38 av dem. Det var även meningen att vår arkeolog Bosse Ulfhielm skulle ha varit med och redogjort om sin del av projektet, men han har tyvärr blivit sjuk och har inte möjlighet att vara med nu på söndag. Vi kommer dock att även berätta lite om de delar som han har arbetat med. Arrangemanget genomförs i samarbete med Hälsinglands museum. Varmt välkomna!


Väggmålning i Trysunda kapell i Örnsköldsviks skärgård.

onsdag 7 februari 2018

Villa Sjötorp får rivas


Förra veckan beslutade politikerna i Samhällsbyggnadsnämnden att Villa Sjötorp får rivas.

Detta trots genomarbetade antikvariska underlag där det slagits fast att Villa Sjötorp med omgivande trädgård har så höga kulturhistoriska värden att fastigheten uppfyller kulturmiljölagens kriterier för byggnadsminnesförklaring.

Detta trots att både villan och trädgården är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk och miljömässig synpunkt enligt 8 kap 13 § Plan- och bygglagen. Detta är grund för att vägra rivningslov enligt Plan- och Bygglagens 9 kap 34 §.

Detta trots att en rivning av Villa Sjötorp kommer att innebära en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård X 802 Norrlandet – Bönan – Utvalnäs.

Detta trots att Villa Sjötorp befinner sig i ett sådant tekniskt skick att byggnaden kan rustas upp. Enligt den senaste byggnadstekniska utredningen, daterad 2015-11-17, konstaterades att "Trästommen ligger skyddad innanför träpanelen och är idag i god kondition".

Detta trots att kommunens tjänstemän har vägt samman alla fakta i ärendet och kommit till slutsatsen att villan inte bör rivas.

Varför har då samhällsbyggnadsnämnden valt att besluta om rivningslov?

- Jag ville ge rivningslov redan för två år sedan. Sedan dess har jag stärkts i min uppfattning. Hamnens intressen väger tyngre än kulturmiljöintressena, säger Roland Nilsson, ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden, i en artikel i Gefle Dagblad förra veckan. – Hamnen måste få möjlighet att expandera, det är viktigare än att bevara byggnaden.



Till Samhällsbyggnadsnämnden säger vi:
Nej, hamnens intressen väger inte tyngre än Sjötorps kultumiljövärden! En mångsidig markanvändning är utgångspunkten för Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark och vatten. Det är endast när samtliga möjligheter för konkurrerande intressen att samexistera är uttömda, som en avvägning mellan motstående riksintressen ska ske. Med tanke på den ytterst lilla yta Villa Sjötorp upptar inom Gävle hamns område kan villan inte anses utgöra ett allvarligt hinder för hamnverksamheten. Förutom den yta som redan är ianspråktagen för hamnverksamhet har Gävle hamn planer på att växa med över 300 000 m2 nya kajer, pirar och hanteringsytor inom de närmaste åren. Det ska jämföras med den yta om ca 10 000 m2 som Villa Sjötorp med omkringliggande park upptar. (Enligt uppskattning av fastighetens yta, från 1954 års ekonomiska karta.) Inte med någon trovärdighet kan det hävdas att denna yta skulle kunna hindra hamnverksamheten i någon nämnvärd utsträckning. Eftersom de båda riksintressena inte kan betraktas som oförenliga ska heller ingen avvägning mellan dem ske. Slutsatsen är att de båda riksintressena i denna situation inte bara kan utan också måste samsas inom området.

Villa Sjötorp var i mycket gott skick ännu för tio år sedan. Därefter har byggnaden utsatts för långvarig vanvård av ägaren Gävle hamn. Utan denna vanvård är vi säkra på att det i dag hade funnits en ännu starkare opinion för Sjötorps bevarande, som hade gjort det politiskt omöjligt att fatta beslut om rivning.

Läs alla våra inlägg om Villa Sjötorp genom att klicka dig in på "Villa Sjötorp" i ämneskolumnen till höger.

onsdag 31 januari 2018

Vem vet mest om Ljusdal 2018?

Finalen 2015, det år då arrangemanget senast ägde rum i Ljusdalssalen.

För åttonde året i rad har det blivit dags att kora Ljusdals främste köpingskännare. Arrangemanget äger rum i Ljusdalssalen i Kommunhuset i Ljusdal lördag 3 februari kl. 12:00-13:30 och alla som är intresserade av Ljusdals historia är välkomna som åhörare. Finalisterna i tävlingen har kvalificerat sig till varsin plats i finalen genom att delta i bildgåtan "Det hvar på köpingen" som pågick mellan 3 december 2017 och 9 januari 2018. Bildgåtan gick ut på att känna igen och lokalisera 24 byggnadsdetaljer i Ljusdals köping. I år blir det rekordmånga i finalen -  nämligen hela 24 personer - vilka samtliga hade alla rätt i tävlingen. Verkligen imponerande tycker vi som står bakom arrangemanget!

Finalen består av 15 stycken 1X2-frågor som kan handla om personer, hus, händelser och företeelser i Ljusdals köping från 1880 till idag. Frågorna är utformade på sådant sätt att även de som inte är med och tävlar ska ha utbyte av finalen. I samband med finalen redovisar vi även rätt svar i bildgåtan samt visar bilder från fjolårets kulturhistoriska festival i Ljusdal, vilken denna gång hade temat vatten.

Varmt välkomna till en förhoppningsvis spännande och rafflande final då Ljusdals vassaste köpingskännare 2018 ska utses!

söndag 24 december 2017

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!


Så har det blivit jul och vi närmar oss slutet av 2017 - ett händelserikt år, där vi särskilt minns återöppnandet av länsmuseet i slutet av oktober efter den omfattande renoveringen och ombyggnaden av museibyggnaden.



Ur Länsmuseets omfattande bildsamlingar har vi valt ut två äldre foton till detta inlägg som får illustrera julfirande för ungefär 100 år sedan. Dels ett foto på en pojke i Torsåker och dels ett sällskap samlat för julfirande i Lenninge i Bollnäs, fotograferat av Erhard och Emil Nilsson, Bollnäs. Med dessa bilder vill vi önska alla våra bloggläsare En god jul och Ett riktigt Gott nytt år!

PS: Dessa och många fler av Länsmuseet Gävleborgs äldre foton kan du även hitta via sökmotorn Digitalt museum som du finner HÄR.

fredag 22 december 2017

Vad händer nu?

 
I veckan fanns den här artikeln i Gefle Dagblad. Den handlar om det vita gamla trähuset utefter Staketgatsleden, vid stadsdelen Öster i Gävle. Ni har säkert lagt märke till det när ni åkt leden på väg ut mot Näringen. Gävle kommun har nu köpt fastigheten, som har innehafts av samma ägare sedan 1957. I gällande detaljplan från 1966 är marken markerad som "allmän plats, park eller planterad".
 
Staketgatan sedd från öster. Troligen 1950-tal. Kvarteret Aurora syns till höger. Den nu aktuella byggnaden är den tredje på höger sida, den vita med brutet tak. Fotot tillhör Kommunarkivet i Gävle.

 
Kvarteret Aurora sett från sydöst, Staketgatan syns i förgrunden. Norra Hospitalsgatan går upp till höger om det närmaste huset. Foto från omkring 1950. Fotot tillhör Kommunarkivet i Gävle.
 
Norra Fiskargatan 18/Staketgatan 65 närmast i bild. Notera det putsade uthuset som finns kvar än idag. Gatan upp till vänster är Norra Fiskargatan, i förgrunden sträcker sig Staketgatan. Fotot från omkring 1950. Fotot tillhör Kommunarkivet i Gävle.
 
Fastigheten, med adress Norra Fiskargatan 18/ Staketgatan 65, belägen i Kvarteret Aurora, är den enda kvarvarande fastigheten med bevarad innergård, som återstår av det gamla Öster. Huvudbyggnaden byggdes 1870 som envåningshus. Det ritades av J.O. Kinstedt. 1913 byggdes huset på med ytterligare en våning i tidstypisk jugendstil. Innergården är liten och de små uthusen finns kvar än idag

Flygfoto hämtat från Eniros karttjänst Historiska flygfoton. Den nu aktuella fastigheten är inringad invid den stora byggnaden med rött tak. De båda husen i Kvarteret Dundret är inringade uppe i bildens vänstra hörn.

Förutom denna fastighet finns det två till hus kvar från det gamla Öster. Dessa ligger ett hundratal meter nordväst om det vita huset, i Kvarteret Dundret. Det är två nästan identiska hus, med putsade fasader och brutna tak. Ursprungligen var dessa bostadshus, idag rymmer de kontor.


Karta över området, 1950. Kartan tillhör Kommunarkivet i Gävle. Den nu aktuella fastigheten ligger inom Kvarteret Aurora, i hörnet av Staketgatan - Norra Fiskargatan. De båda husen i Kvarteret Dundret är inringade högst uppe í vänstra hörnet.
 













Norra Fiskargatan mot norr under 1960. Underhållet av byggnaderna är eftersatt, rivningen är beslutad. Längst bort i bild syns fastigheten i Kvarteret Aurora. Fotot tillhör Kommunarkivet i Gävle.  




















De flesta Gävlebor känner till Södersaneringen, som skedde under 1950-1960-talet. Hårdhänt stadsdelsförnyelse skedde dock på fler håll i Gävle, bland annat på Brynäs och - inte minst - här på Öster. Här bevarades i princip ingenting av den äldre bebyggelsen, då den revs under slutet av 1960-talet för att ge plats åt ett ny stadsdel bestående av flerbostadshus. Inom Miljonprogrammet byggdes 29 lamellhus och 4 höga punkthus. Det nya området stod klart 1974.

Området har lång kontinuitet, redan på 1600-talet fanns bebyggelse i det här området. Längs stränderna efter Lilla ån, numer Holmkanalen, låg fiskarboställen och sjöbodar, i övrigt bestod området av småskalig trähusbebyggelse. Under 1730-talet invigdes stadens första lasarett i kvarteret Sophia Magdalena. Det rymde vårdplatser för såväl funktionssvaga som sjuka personer. Efter en om- och tillbyggnation under 1760-talet gavs anläggningen samma namn som kvarteret. Förutom Falu gruvstuga från slutet av 1600-talet, var lasarettet i Gävle vid denna tid det enda norr om Dalälven. Lasarettet blev med åren omodernt och ersattes under 1840-talet av ett nytt i nuvarande Stadsträdgården. 

Stadsdelen Öster förstördes vid stadsbranden 1869 och byggdes därefter upp efter nya stadsplaner. Här fanns bostäder, butiker, verkstäder och fabriker. Husen var till största del av trä och i två våningar. Många av de boende hade en koppling till sjöfart och handel.

Från detta Öster återstår idag alltså endast tre fastigheter, varav det vita trähuset i Kvarteret Aurora är det enda med välbevarad helhetsmiljö. Och nu är det i klorna på Gävle kommun.

Vad kommer att hända med fastigheten i Kvarteret Aurora?

torsdag 26 oktober 2017

På kapellinventering i Västernorrlands län, del 1

Skeppsmalns kapell.


Som ni kanske har hört har det stora projekt som vi har bedrivit kring fiskarkapellen i Gästrikland och Hälsingland fått en efterföljare, nämligen fiskarkapell i Medelpad och Ångermanland! Och vi som skrev boken om Gästriklands och Hälsinglands kapell - Bo Ulfhielm, Lars Nylander och jag - har fått det intressanta uppdraget att arbeta vidare med fiskarkapellen i grannstiftet. Det är Härnösands stift som står som beställare till arbetet och denna gång genomförs projektet med hjälp av Murbergets Länsmuseet Västernorrlands arkeolog Ola George. Under sommaren har Lars Nylander och jag besökt 17 av de 18 bevarade fiskarkapellen längs kusten och Ola George och Bo Ulfhielm har sökt upp platser där det tidigare har funnits kapell eller begravningsplatser. Jag skulle nu vilja dela med mig av några smakprov på lite av allt intressant Lars och jag fått se och uppleva under dessa inventeringsdagar. Eftersom vi delade upp inventeringen på tre olika veckor får det även bli tre inlägg här på vår blogg.

Under den första veckan besökte vi kapellen i områdets norra del, nämligen Skag, Skeppsmaln, Grisslan, Trysunda, Norrfällsviken och Bönhamn. Av dessa ska samtliga utom Skeppsmalns kapell vara uppförda på 1600-talet. Kapellet på Skeppsmaln är byggt i slutet av 1700-talet. Fem av dessa kapell har vitmålade fasader. Den bäst bevarade interiören av dessa finns att beskåda i Trysunda vars väggmålningar från 1700-talet togs fram och konserverades på 1930-talet. Grisslans kapell har en välbevarad 1890-talsinteriör. Alla dessa sex kapell ligger i anslutning till fiskelägen. På ön Trysunda, som under lång tid haft permanent bosatt befolkning finns även två begravningsplatser. Nu dags för en liten rundtur:

Grisslans fiskeläge med det vitmålade kapellet.

Norrfällsvikens kapell.

Norrfällsvikens kapell.


Grisslans kapell.

Trysunda kapell.

Detalj av väggmålning från 1700-talet i Trysunda kapell.

Skeppsmalns kapell.

Skeppsmalns fiskeläge.

Surströmmingsburkar från Norrfällsvikens fiskeläge.

Bönhamns kapell.

Bönhamns kapell.