Dags för 2018 års bokrea - vi tipsar!

Sista veckan i februari innebär inte bara snö, ishalka och kyla. Nej, det är även startskottet för årets bokrea som startar tisdag 27 februari! För sjätte året i rad har vi ivrigt bläddrat igenom årets bokreakataloger och tänkte nu tipsa er om vad som finns till salu av böcker om byggnader, kulturmiljöer och kulturhistoria i årets reautbud. I Gävleborgs län tillhör bokhandelsbutikerna i Ljusdal, Hudiksvall, Bollnäs, Söderhamn, Sandviken och Valbo numer alla bokhandelskedjan Ugglan medan bokhandeln i Gävle ingår Akademibokhandelns skara av butiker.


Helins bokhandel vid torget i Bollnäs är en av länets äldsta bokhandelsbutiker.




För den som önskar fördjupa sig i medeltida byggnader finns Elisabet Regners "Det medeltida Stockholm: En arkeologisk guidebok" i år bland Ugglans reasortiment. I vissa utvalda butiker hos Akademibokhandeln går det i år att hitta Maj Sedins stockholmsbok "Götgatan" samt Christer Lejonhuvuds bildrika "Stockholm på 1940-talet. Beredskapsår och efterkrigstid i unika färgbilder". Den som istället önskar fördjupa sig mer i skildringar om landsbygden hittar i år bland Ugglans titlar Lars-Olof Hallbergs "Fjällbondens avsked" om 11 lantbruk i fjällmiljö samt boken "Gården på fjället", om en av Sveriges sista ensamgårdar i väglöst land i Härjedalen. Till denna kategori måste även Stefan Edmans bok "Röster från skogen" räknas, som skildrar livet i torp och backstugor, även denna titel hos Ugglan.

I båda bokreakatalogerna finns Olle Wilsons "Full tank: En bok om våra bensinstationer(...)" som skildrar bensinmackens svenska historia. Bland Ugglans reasortiment finner vi i år även två titlar med koppling till Frankrikes kulturmiljöer, nämligen Anita Limares "Paris Retro. Från Madeleine till Bastiljen" samt "Slotten i Loiredalen" av Jean-Marie Perouse de Montclos. Bland de mer övergripande faktaböckerna finner vi hos Akademibokhandeln "De svenska antikviternas historia" av Märta Holkers, som för övrigt även är författare till den överskådliga och rikt illustrerade "Målarkonstens historia" som också finns med i samma kedjas reautbud.

Övergår vi så till barnböckerna finns i år en riktig klassiker med på rean, som jag för övrigt hade själv när jag var liten, nämligen Mats Wänblads "Så funkar det. Hemma och runtomkring" En förklarande bok med mängder av genomskärningar av hus, båtar, städer mm. Den finns med i båda reakatalogerna. Detta gör även Andy Griffiths "Vår jättestora trädkoja med 26 våningar". Bland böcker med huskoppling måste vi även nämna Benji Davies "Lilla Björn bygger hus" som ingår bland Akademibokhandelns reaböcker för barn, men om de två sistnämnda böckerna har något som helst samband med kulturmiljöer ska vi kanske låta vara osagt.

Som vanligt brukar det ju även finnas bokreaböcker på större varuhus, vissa museer och ibland hos antikvariat. Lycka till bland boktravarna på årets bokrea!

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

Så har det blivit jul och vi närmar oss slutet av 2017 - ett händelserikt år, där vi särskilt minns återöppnandet av länsmuseet i slutet av oktober efter den omfattande renoveringen och ombyggnaden av museibyggnaden.

Ur Länsmuseets omfattande bildsamlingar har vi valt ut två äldre foton till detta inlägg som får illustrera julfirande för ungefär 100 år sedan. Dels ett foto på en pojke i Torsåker och dels ett sällskap samlat för julfirande i Lenninge i Bollnäs, fotograferat av Erhard och Emil Nilsson, Bollnäs. Med dessa bilder vill vi önska alla våra bloggläsare En god jul och Ett riktigt Gott nytt år!

PS: Dessa och många fler av Länsmuseet Gävleborgs äldre foton kan du även hitta via sökmotorn Digitalt museum som du finner HÄR.

Släng inte ut ditt gamla kök! Vi tar med oss köksföreläsningen ut i länet!

 

Välbevarade kök från alla tider ger en inblick i hur liven levdes under den aktuella tiden men väcker också frågor och funderingar. Bostadsforskningen kring köken tog fart under slutet av 1910-talet då en statlig standardiseringskommitté tillsattes som skulle planera köksmöblering och annan utrustning för att hitta fram till billiga och praktiska kökslösningar. Ännu idag bygger faktiskt mycket av dagens köksinredningsideal på de resultat som kommittén kom fram till i sin forskning.

I höstas höll jag en inspirationsföreläsning kring kök genom tiderna på länsmuseet. Nu i veckan tar jag med mig föreläsningen till Sandviken och Bollnäs.

Jag kommer att berätta om kök genom tiderna. Hur köken har utvecklats till dagens utseende och varför de har gjort det. Dessutom kommer jag så smått att komma in på hur man kan tänka kring kök i ett äldre hus eller lägenhet. Hur "gammalt" kan man bygga ett kök egentligen?

Välkomna till en inspirerande föreläsning kring vår svenska kökshistoria!

Onsdagen den 2/4, klockan 18, Sandviken, Kulturcentrum sal Teaterbruket. Fri entré.

Torsdagen den 3/4, klockan 19, Bollnäs, Kulturhuset sal Ida Kristina. Fri entré.

Vem äger berättelserna?

Välkommen till en av årets första programpunkter, Vem äger berättelserna?

Owe Ronström, professor i etnologi, reflekterar kring kulturarvsbruk, världsarvets och brukssamhällets berättelser och vem som har rätt att skapa historia. Medverkar gör även författarna/debattörerna Po Tidholm (29/1 och 30/1) och Anna Jörgensdotter (3/2).

Hur vi använder vi våra kulturmiljöer för att skapa myter och “sanningar” blir sannolikt ett centralt tema i samtalet!

Välkomna att delta i samtalet! Vi bjuder på fika!

Onsdag 29/1 kl 18-20, Kulturhuset i Bollnäs

Torsdag 30 januari kl 18-20, Länsmuseet Gävleborg

Måndag 3/1 kl 18-20, Kulturcentrum/Teaterbruket i Sandviken

Hälsingegårdarnas dag 3 juli

Onsdagen den 3 juli, är det Hälsingegårdarnas dag, den dag på året då en mängd olika fastighetsägare öppnar sina gårdar för allmänheten. Vilka gårdar som är öppna hittar du i programmet HÄR. För egen del kommer jag att finnas på plats vid världsarvsgården Gästgivars i Vallsta i Bollnäs kommun med rådgivning om byggnadsvård samt bokbord. På Gästgivars finner du mellan kl. 11-16 även bygghantverkare som berättar om byggnadsvård samt slöjdare i arbete. Under dagen ordnas också guidad visning av sommarens utställningar samt kaffeservering. Följ brunvit skyltning från riksväg 83 norr om Vallsta tätort. Passa på att besöka en eller flera hälsingegårdar nu när många håller öppet!

Foton från fjolårets upplaga av Hälsingegårdarnas dag vid Gästgivars i Vallsta.

Beslut taget om rivningar i Säversta

Det gula bostadshuset som nu kommer att rivas.

I slutet av förra veckan tog Miljö- och byggnadsnämnden i Bollnäs kommun beslut om att medge rivning av fem av de sex äldre byggnaderna i området Säversta, som jag tidigare har berättat om HÄR på bloggen. Beslutet var, med tanke på utgången av det möte som jag var med på hos kommunen före påsk, inte helt oväntat, men det är ändå tråkigt att läsa att nämnden var helt enig om detta ställningstagande. Den enda äldre byggnaden som behålls är den tegelbyggnad som bland annat har använts som dressinbod, smedja och även bilverkstad. Från Länsmuseets sida kan vi, såvida rivningarna blir av, nu bara hoppas att de nya bostadshusen med sammanlagt 60 lägenheter som ska byggas verkligen kommer ges en sådan utformning att de passar in i detta område, vilket Bollnäs bostäder har sagt sig ha som ambition. Hur detta ska vara möjligt återstår dock att se...

Grindvaktarstugan som också kommer att rivas.

Tegelbyggnaden som kommer att renoveras och bevaras.

Att se äldre hus som möjligheter eller hinder



Det gula trähuset  från sekelskiftet 1900 har innehållit fyra lägenheter för järnvägsarbetare och byggnaden till vänster är uthuslängan från samma tid.

Strax söder om Bollnäs kyrka ligger byn Säversta, en av Bollnäs sannolikt äldsta byar där det fanns ett flertal gårdar i äldre tid. En av dessa hemman var gården Kämpens som i början av 1960-talet blev Bollnäs hembygdsförenings hembygdsgård. Sedan norra stambanan nått trakten i slutet av 1870-talet växte stationssamhället Bollnäs fram i snabb takt och i Säversta uppfördes senare en rad bostadshus för järnvägsarbetare. När den privatägda Dalabanan mellan Orsa och Bollnäs anlades kring sekelskiftet 1900 var det till samma område som banans byggnader och arbetarnas bostadshus koncentrerades. Här fanns lokstall, smedja, ekonomibyggnader, grindvaktarstuga där en vakt bevakade korsningen mellan järnvägen och Kilaforsvägen och även eget stationshus då privatbanan inte fick nyttja Statens järnvägars stationshus i stationssamhällets centrum. Orsabanans tid som privatbana blev dock kort och fylld av ekonomiska svårigheter så från 1917 arrenderade SJ banan och övertog den sedan tio år senare.

Grindvaktarstugan och bostadshuset för järnvägsarbetare.

Kvar från Orsabanan i detta område finns lokstallarna, som numer används som charkfabrik, ett bostadshus för järnvägsarbetare med tillhörande uthus, grindvaktarstugan vid den tidigare övergången och smedjan/dressinförrådet som senare ombyggts till bilverkstad, men i nästan samma stil som tidigare. Nu hotas de fyra sistnämnda byggnaderna plus ytterligare ett hyreshus och en större förrådsbyggnad av rivning då Bollnäs bostäder har köpt området för att exploatera det. Fastighetsbolagets avsikt är att uppföra 60 lägenheter i ett antal tvåvåningshus. Från Länsmuseet har vi i flera yttranden framfört att detta riskerar bli en alldeles för hög exploatering av detta kulturhistoriskt intressanta område.

Smedjan/dressinboden och till vänster i bild Bollnäs kyrka.

I fredags var jag inbjuden till ett möte med representanter för kommunen, byggnadsnämnden och fastighetsbolaget och vi var då även och besökte flera av de rivningshotade byggnaderna. Vid rundvandringen blev det väldigt tydligt vad helt olika man kan se på äldre hus och hur man kan betrakta en bebyggelsemiljö. Där jag såg ett rejält, om än renoveringsbehövande, bostadshus med en samtida tidstypisk uthuslänga omgivet av en uppvuxen trädgård med fruktträd, såg bostadsbolaget och politikerna ett nedgånget hus som hindrade ortens utveckling. Där jag gladdes åt de välbevarade 1950-talsköken, som jag tror skulle kunna locka mången 1950-talsintresserad potentiell hyresgäst, såg andra i gruppen en bostadsstandard som de inte trodde att någon skulle kunna acceptera idag. Att huset har en del skador och är i behov av åtgärder råder det ingen tvekan om, men i förhållande till många andra hus vi ibland möter som byggnadsantikvarier borde det inte alls vara omöjligt att renovera dessa byggnader, om bara viljan skulle finnas.

Vårt förslag var därför att man skulle utgå från de äldre hus som finns på platsen och undersöka hur man kan komplettera denna bebyggelse med några komplementbyggnader, istället för att radera ut alla byggnader på platsen och sedan uppföra ett helt nytt bostadsområde. Om alla äldre byggnader i ett bostadsområde försvinner tappar man ju mycket av den historiska dimension som äldre hus kan bidra med. Miljömässigt är det ju därtill ett resursslöseri att riva fungerande hus och sedan uppföra nya.

Tyvärr lyckades vi inte förmå kommunens politiker eller bostadsbolaget att ändra sina planer vid mötet jag var med på. I bästa fall blir det ett halvt hus som blir bevarat, då dressinbodens/smedjans äldsta del möjligen skulle kunna rustas upp, men detta är långt ifrån säkert. Men så länge husen står kvar är det inte för sent att ändra sig. Runt om i länets tätorter finns många exempel på byggnader som under lång tid varit utdömda, men där de beslutande efter en tid ändrat inställning och där dessa hus idag är omtyckta boendemiljöer som ingen längre vill utplåna. Än finns chansen att se de befintliga husen som möjligheter för framtiden även i Säversta...

Världsarvskvällar i södra Hälsingland!



Interiör från världsarvsgården Gästgivars i Vallsta, Bollnäs kommun.

Nu har vårens omgång av föreläsningar om hälsingegårdarnas inredningsmåleri dragit igång, denna gång med arrangemang i södra Hälsingland. Den första föreläsningen ägde rum, onsdag 23 januari, kl. 18:30 i Kulturhuset i Bollnäs, då Länsmuseets Ingela Broström, Anders Assis från Ljusdalsbygdens museum och Lars Nylander från Hälsinglands museum berättade om gårdarnas påkostade inredningar och hur det gick till när hälsingegårdarna skrevs in på världsarvslistan ifjol somras. Missade du detta tillfälle i Bollnäs blir det nya chanser när samma föredrag hålls i Söderhamn 7 februari och i Alfta 20 februari. Läs mer på Länsmuseet Gävleborgs hemsida.


Avancerat schablonmåleri på världsarvsgården Gästgivars i Vallsta, Bollnäs kommun.





Gästgivars i Vallsta vid hälsingegårdarnas dag, juli 2012.



Invigning av schablonladan

Lördag 20/10 invigs ett konstverk mitt ute i landskapet i Rengsjö. Schablonladan, som vi tidigare skrivit om HÄR, är nu omvandlad med schabloner i sprakande färger. Vernissagen äger rum kl. 12 och mer info hittar du på konstnärens egen blogg: helenabratt.blogg.se.

Oväntat möte efter vägen

Här pratar jag med Helena (mitten) hennes mamma Kristina (som driver Ohlandersgårdens vandrarhem) samt Ragnar från Västerby hembygdsby.

I onsdags var jag och arbetade med ett underhålls- och åtgärdsprogram för Västerby hembygdsby i Rengsjö. Jag hade ett späckat schema eftersom jag skulle hinna dokumentera och skadeinventera närmare 35 byggnader. Men jag kunde omöjligt avhålla mig från att åka till ladan som Helena Bratt håller på att omvandla... Ladan ligger väl synlig efter väg 50 mellan Söderhamn och Bollnäs. Den ligger vid uppfarten till Ohlandersgårdens vandrarhem i Knyssla, Rengsjö.

Projektet kallar hon Schablonladan. Ett schablonmönster, daterat 1850 och hämtat från ett av rummen på hembygdsgården, är förebilden för det jättelika mönster som nu sakta växer fram på ladans ena långsida.

Syftet med målningen är att visa upp en kulturhistorisk hantverkstradition som finns så nära oss men som många ändå inte kommer i kontakt med. Helena har en textil bakgrund med utbildningar från både Capellagården och Sätergläntan. De senaste veckorna har hon och hennes gamla klasskamrater från Capella omvandlat ladan. Sammantaget har ett 10-tal personer arbetat med målningen.

Inledningsvis oljeströks den solblekta rödfärgade panelen. Kallpressad rå linolja från Ovolin, uppblandad med lacknafta, användes till detta. Färgen är även den från Ovolin. Specialbrytningen av kulörerna är gjorda av Engvall och Claesson. Mönstret är överfört från inscannade skisser och uppritat med hjälp av ett rutsystem. Själva målningen görs nu för fri hand. Igår var den första strykningen klar och Helena hade just börjat med strykning nummer två.

När jag var färdig med mitt arbete på hembygdsgården framåt kvällningen, åkte jag förbi ladan och fotade den från vägen. Arbetet var fortfarande i full gång, än skulle det dröja ytterligare några timmar innan mörkrets inbrott. Om någon vecka är målningen färdig, ställningen borta och ladans schablonmålade fasad kommer sannolikt att roa och inspirera många personer som passerar.

Kolla in! Växbo lin & Växbo kvarn

I Hälsingland finns en linnefabrik som är öppen för besök varje dag - Växbo lin. Här ligger Skandinaviens enda spinneri och en butik som man aldrig vill lämna... Att själv få följa tillverkningen inne bland maskinerna är en upplevelse.

Efter att ha tittat på dagens linneproduktion kan man gå längs stigen genom Trolldalen och fascineras av vattnets kraft som drivit tidigare generationers olika beredningsverk för lin.

Nedanför Trolldalen ligger byggnadsminnet Växbo kvarn. Den teknikintresserade kan fördjupa sig i hur kvarnar fungerade under 1800-talet på plats i kvarnbyggnaden vid dammen. All maskinell utrustning finns kvar. Med hjälp av pedagogiska illustrationer blir den komplicerade tekniken begriplig. I anslutning till kvarnen är smedjan öppen och ett besök på restaurangen Växbo krog med nyfiskad aborre på barnmenyn glömmer man inte i första taget. Restaurangen, som öppande 2008, är såklart inredd med textilier från Växbo lin.

Växbo ligger strax norr om Bollnäs, för vägbeskrivning se hemsidorna till Växbo lin och Växbo krog.

Kolla in! På gammelmormors tid

Har du barn i din närhet som du vill ta med på en tidsresa? Då är "På gammelmormors tid" vid Rengsjö hembygdsby ett fantastiskt ställe! Här får barnen klä sig i tidstypiska kläder, prova på alla möjliga olika sysslor på en bondgård, slöjda och inte minst, klappa kaniner och killingar. Mellanmålet blir extra spännande vid öppen eld i eldhuset.























"På gammelmormors tid" erbjuds tisdagar och onsdagar kl. 10-16 fram till 8/8. När barnen lever tidigt 1900-talsliv kan de vuxna gå guidade visningar i gården Regnells, en välbevarad gård från 1800-talet med väggmåleri av Knutespojkarna. Den andra gården som hör till hembygdsföreningen, Norrgården, är också den väl värd ett besök med gott hembakat fikabröd. Eller varför inte ta del av våffelbuffén?


Rengsjö hembygdsby ligger i Västerby i Rengsjö, mellan Söderhamn och Bollnäs, för vägbeskrivning och mer info se Västerbys hemsida HÄR.

Hälsingegårdarna invigda som världsarv!



Anna Lindgren, Owe Norberg och Jan-Eric Berger var på gott humör.



I söndags var hälsingegården Gästgivars i Vallsta smyckad till fest. En blomsterbindningskurs dagen innan hade skapat vackra färgrika blomsteruppsättningar och bladgirlander, såväl inne i husets schablonmålade rum och salar som ute på den trebyggda gårdsplanen. Från alla håll anlände bilar med mängder av högtidsklädda besökare som vandrade in genom den vitmålade grinden till gårdsplanen och hälsade igenkännande på varandra. Att de regntunga molnen som halva dagen hade insvept de vanligtvis blånande bergen i ett ljusgrått dis till slut inte kunde hålla sig från att dela med sig av en störtskur, tycktes inte bekomma någon, för under de hastigt uppfällda paraplyerna syntes idel glada leenden.

Anledningen till att så många hade samlats på Gästgivars och att alla var så positiva var naturligtvis att sju hälsingegårdar för en dryg vecka sedan utnämndes till världsarv och nu var det dags för högtidlig invigning. Förre länsantikvarie Erik Nordin hälsade alla välkomna till gården och landshövding Barbro Holmberg och Region Gävleborgs ordförande Sven-Åke Thoresen höll också tal. Regnet upphörde passande nog en stund medan landshövdingen klippte av en knypplad spets och förklarade världsarvet invigt, se filmsekvensen här ovan.

Därefter bjöds besökarna in i "Barstugan" för att bese sommarens utställningar om byggnadshantverk, kuddar av alla tänkbara modeller samt inte minst de specialkomponerade blomsteruppsättningarna. Invigningsdeltagarna begav sig sedan dryga kilometern norrut till Orbaden där det bjöds på småsnittar och allmänt hälsingegårdsmingel. Några tal hölls även där, bland annat av länsråd Anna-Lena Österborg som berättade hur hon på plats hade upplevt UNESCOs möte i Sankt Petersburg där världsarvsbeslutet togs.

Länsråd Anna-Lena Österborg berättade om världsarvsmötet.

 Helena Nilsson, Andreas Hagman och Inga-lill Tengvall. Andreas och Inga-lill har under lång tid arbetat med Hälsingegårdsprojektet.

Vi från Länsmuseet Gävleborg känner oss i hög grad delaktiga i detta världsarv. Vår medarbetare Ingela Broström utförde under sin tid vid Länsstyrelsen ett enormt arbete med att forska och skriva nomineringshandlingarna som ligger till grund för världsarvet. Genom Ingelas beundransvärda insats har det blivit lättare att förstå de många kopplingar som finns mellan festsederna i landskapet och husens karaktäristiska utformning.

Ända sedan 1940-talet har museet arbetat aktivt för att förmå fastighetsägare att bevara och ta hand om sina gårdar. Genom debattartiklar, rådgivning till privatpersoner, byavandringar, utställningar och föredrag mm. Under de senaste tio åren har detta arbete intensivierats med exempelvis inventering av över 1000 hälsingegårdar med kulturhistoriska värden samt den antikvariska/affärsmässiga rådgivning som vi utfört i samarbete med Föreningen Hälsingegårdar. Under våren/försommaren har Länsmuseet dessutom hållit i planeringen av den föredragsserie om hälsingegårdar som genomförts i samarbete med Hälsinglands museum och Ljusdalsbygdens museum. Läs mer HÄR.

Erik Nordin - uppsluppen paraplyförsedd f.d. länsantikvarie och ordförande för Arbrå hemslöjdsförening.

"- Det ljusnar visst lite över bergen", hördes någon säga i det allmänna hälsingegårdssorlet i Orbaden, strax innan de flesta lämnade tillställningen med förnöjda leenden och i glatt samspråk, bland annat om vad världsarvet kommer att innebära för Gävleborgs län. Så gick det till den minnesvärda dagen då hälsingegårdarna officiellt invigdes som världsarv!

Kolla in! Sägensafari vid Knupbodarnas fäbodvall!

I Hälsingland, nämligen bestämt på Knupbodarnas fäbodvall, har några kreativa krafter börjat med något som heter Sägensafari!

Följande info finns att finna på Sägensafaris hemsida!
"Fäbodvakten vid Knupbodarnas fäbodvall bjuder in till en sällsam natt i det natursköna Hälsingland. Den ljusa sommarnatten bjuder på mystiska sällsamheter du aldrig vågat uppleva. Bland skuggorna kring den gamla fäbodvallen rör sig knytt och allehanda varelser! Följ med Sme-Pär ut i skogen och upplev en natt du sent kommer glömma."

Knupbodarnas fäbodvall. Foto: Maja Skoglund

Sägensafarin är uppbyggd kring storytelling och teater. Om du vill boka biljetter eller se vilka datum som safarin spelas så kan du kolla HÄR =). Kanske ses vi på en sägensafari i sommar?

Fotoutmaning 80 - Eldstäder, kakelugnar och kaminer

Nu är eld uti var spis... Eldstad i herrgården vid Långsvinds bruk, Enångers socken, Hudiksvalls kommun.

I höstas skrev jag om den intressanta bloggen Veckans hus, läs mer HÄR, som är en fotoutmaning för bloggar. Varannan vecka publiceras ett nytt tema och sedan får bloggläsarna bidra med foton kopplade till periodens ämne genom inlägg på sina egna bloggar. Därefter sammanfattar Hedwig Stjernvall som har skapat bloggen alla bidrag i ett inlägg och gör jämförelser och kommenterar. Ett spännande och lärorikt sätt att lägga märke till byggnadernas betydelsefulla detaljer och nu är det dags igen för ett inlägg från Gävleborgs län.

Denna period är temat ”Eldstäder, kakelugnar och kaminer” och det är ett mycket aktuellt ämne då forskaren Birgitta Lundblad från Gävle nyligen har utkommit med ett riktigt praktverk om kakelugnarnas historia i Gästrikland och Hälsingland med titeln ”Värmande och vackert. Eldstäder och tillverkare i Gästrikland och Hälsingland”. Till boken har även antikvarie Gunvor Gustafson vid Hälsinglands museum bidragit med ett kapitel om eldstadens historia. I samband med boksläppet strax före jul skrev jag lite på bloggen om denna bok, se HÄR, men nu kopplat till veckans fotoutmaning tycker jag det passar bra att även ge några smakprov på vad boken innehåller. Jag har valt exempel ur boken där man ser hur eldstäderna hör samman med rummen inredningar:

Originalfoto av Birgitta Lundblad.

Vi bläddrar först fram till uppslaget på sidan 24-25 där Gunvor Gustafson visar oss en bild från en gård i Bollnäs socken och berättar om eldstadens utveckling. Allmänt har det ofta ansetts som ett ålderdomligt drag när den öppna spisen är placerad i ett hörn, men placeringen kan även vara en modefråga. På sidan 46 hittar vi ett exempel från en gård från Färila socken i Ljusdals kommun på en öppen spis med rätt ovanlig utformning placerad mitt på en vägg.


Originalfoton av Lars Lööv.

På en 1800-talsgård i Forsa socken i Hudiksvalls kommun återfinns en av de sannolikt allra största kakelugnarna i Hälsingland och den visar Birgitta Lundblad upp på sidan 59 i boken. I detta fall är det undervåningens rökgång som har byggts in i kakelugnen så att kakelugnen har fått större tegelmassa och på så vis kan lagra värmen bättre och bli effektivare. Vi forsätter vår rundresa och bläddrar fram till uppslaget på sidan 82-83 där vi på en gård i Söderala socken, Söderhamns kommun, möter en rak kakelugn i husets påkostade stora sal, sannolikt tillverkad i Söderhamn. 

Originalfoton av Lars Lööv.

Vi avslutar vår lilla eldstadsresa på den kända gården Renshammar i Bollnäs socken från 1700-talet (uppslaget s. 100-101) där vi i övervåningens stora sal finner en kakelugn som sannolikt tillverkades under 1800-talets första hälft. Kakelugnen bärs upp av smala ben. Missa inte denna bok om du är intresserad av kakelugnar och eldstäder! Boken handlar om Gävleborgs län, men kan säkert vara av intresse även om man är allmänt intresserad av detta ämne. Finns till försäljning bland annat i Länsmuseet Gävleborgs museibutik vilken du hittar HÄR. Vi kommer säkert få anledning att återkomma till ämnet eldstäder och kakelugnar här på bloggen även vid andra tillfällen framöver.