Fönstervandringen tisdagen den 24 mars är inställd!

Ja, ni förstår ju alla varför. Det är Coronapandemin som ställer till det. Även om vandringen sker utomhus, så vill vi på museet inte uppmuntra människor att röra sig i täta klungor dessa dagar. Men misströsta INTE, vandringen kommer att bli av! Jag kommer att ta er med på den när allting lättat. När det blir? Det vet ingen riktigt än så länge...

Jag har i alla fall tänkt mig vandringen som en slags motsvarighet till konstskolornas krokiteckning - en övning som hjälper oss att se former och mönster, proportioner och ytor. Med en upptränad blick upptäcker vi snart att det är skillnad på fönster och fönster. Jag har tänkt mig vandringen som en uppvärmning inför ett mer fördjupande föredrag hos oss på museet den 3 maj. Det föredraget håller jag, kommunantikvarie Lena Boox samt Cathrine Bülow, Ekobyggportalen. Håll tummarna för att vi kan köra föredraget som planerat och läs mer om det här. Och håll tummarna för att vi kan köra vandringen innan dess.

Tills vi ses, här får ni ta del av några fönster som jag fotat inför föredraget och där några även ingår i vandringen. Titta och fundera. Vad är det ni ser?

 

Birgitta Lundblad är död

Foto från boksläppet av Värmande och vackert. Eldstäder och tillverkare i Gästrikland och Hälsingland, 2011. Foto: Daniel Olsson.

Lokalhistorikern och författaren Birgitta Lundblad har gått ur tiden efter en tids sjukdom. Hon blev 82 år.

Det är tack vare Birgittas gedigna forskning, som flera gånger mynnat ut i böcker, som vi idag kan ta del av flera olika delar i Gävles  - och hela länets - kultur- och bebyggelsehistoria. En av hennes böcker som är ovärderlig i arbetet som byggnadsantikvarie är boken om Gävles stadsarkitekt Erik Alfred Hedin, som Birgitta skrev ihop med sin bror Lars Lindh. Boken kom ut 2007. Ofta tycktes ett forskningsämne leda vidare till ett annat. Birgitta fördjupade sig i allt från  bebyggelse- och arkitekturhistoria till lokala industriers historia och konsthantverk och dess formgivare. För sina kulturhistoriska gärningar har Birgitta belönats med både Gästriklands Kulturhistoriska Förenings stipendium och Hedvig Ulfsparres minnesgåva. 

Inte sällan hörde Birgitta av sig till oss på museet för att bolla aktuella frågor, inte minst kring allas våra gemensamma kulturmiljöer. Med ett brinnande engagemang vågade Birgitta ifrågasätta ovarsamma renoveringar och exploateringar i bevarandevärda områden. Det är sådant man kan - och bör - göra när man besitter en sådan djup kunskap i frågorna som Birgitta gjorde. Detta tack vare mångårig forskning.

Ni hittar även några inlägg här på bloggen, från då Birgitta var vår gästbloggare. Ni hittar inläggen under etiketten "Gästbloggare" här i högermarginalen på bloggen.

Birgittas senaste forskning har berört den äldre bebyggelsen utefter kustremsan Norrlandet i Gävle. Ett arbete som efter många år närmade sig ett avslut, då boken om Norrlandet allt mer tog form. Vi hoppas innerligt att boken kan slutställas, för med den forskningen kommer Birgitta att bidra med ännu en viktig pusselbit i 50 000-bitars pusslet "Gävles historia".

Birgitta själv får vila. Vi är många som kommer att sakna henne i Gävles kulturliv.

Dags för fönsterrenoveringens dag, onsdag 30/5

Har du hört talas om Fönsterrenoveringens dag?

Det är ett nytt nationellt arrangemang som vill uppmärksamma behovet att ta hand om och vårda äldre fönster. Bakom temadagen står Riksantikvarieämbetet, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Sveriges samtliga länsmuseer. Runt hela landet ordnas över 40 programpunkter som på olika vis kretsar kring fönster. I Gävleborgs län anordnas tre programaktiviteter och länsmuseet är involverad i två av dessa. Observera att den första aktiviteten i vårt län startar redan tisdag 29/5:

Föreläsning: byggnadsvård i praktiken
Alfta-Ovanåkers församling bjuder in till en föreläsning om byggnadsvård i praktiken: Mattsmyra kapells målade fönsterglas – det himmelska ljuset
Dag: tisdag 29/5
Tid: kl. 19.00
Plats: Johannesgården i Alfta 



Gävle rådhus

 
Energieffektivisering av äldre fönster
I Gävle rådhus pågår för närvarande ett forskningsprojekt som handlar om energieffektivisering av befintliga äldre fönster. Projektet är en del av ”Spara och bevara” – Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Företrädare för högskolan, länsmuseet och en materialtillverkare finns på plats och visar och berättar mer. Välkomna!
Dag: onsdag 30/5
Tid: kl. 14.00 - 15.30
Plats: Rådhuset, södra entrén, Gävle



Orangeriet vid Forsbacka herrgård

 ​
Lyckad fönsterrenovering i orangeriet vid Forsbacka Herrgård
Under 2017 renoverades fönstren på orangeriet vid Forsbacka Herrgård. Många hade antagligen dömt ut dem utifrån dess dåliga skick. Men se! Gamla fönster har sällan passerat bäst-före-datum, och idag är orangeriet åter en prydande pärla invid herrgården! Vi berättar om projektet, visar praktiskt fönsterhantverk och visar den fantastiska miljön! Med byggnadsantikvarie Ulrika Olsson från Länsmuseet Gävleborg, fönsterhantverkare Oskar Källberg från Källbergs Byggnadsvård AB, samt representanter från bostadsrättsföreningen Forsbacka Herrgård.
Dag: onsdag 30/5
Tid: kl 16.00 – 19.00
Plats: Forsbacka Herrgård, Gästrikland

Vill du läsa mer om temadagen kan du göra det HÄR.

DEN 30 MAJ 2018

 

 

Villa Sjötorp får rivas

Förra veckan beslutade politikerna i Samhällsbyggnadsnämnden att Villa Sjötorp får rivas.

Detta trots genomarbetade antikvariska underlag där det slagits fast att Villa Sjötorp med omgivande trädgård har så höga kulturhistoriska värden att fastigheten uppfyller kulturmiljölagens kriterier för byggnadsminnesförklaring.

Detta trots att både villan och trädgården är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk och miljömässig synpunkt enligt 8 kap 13 § Plan- och bygglagen. Detta är grund för att vägra rivningslov enligt Plan- och Bygglagens 9 kap 34 §.

Detta trots att en rivning av Villa Sjötorp kommer att innebära en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård X 802 Norrlandet – Bönan – Utvalnäs.

Detta trots att Villa Sjötorp befinner sig i ett sådant tekniskt skick att byggnaden kan rustas upp. Enligt den senaste byggnadstekniska utredningen, daterad 2015-11-17, konstaterades att "Trästommen ligger skyddad innanför träpanelen och är idag i god kondition".

Detta trots att kommunens tjänstemän har vägt samman alla fakta i ärendet och kommit till slutsatsen att villan inte bör rivas.

Varför har då samhällsbyggnadsnämnden valt att besluta om rivningslov?

- Jag ville ge rivningslov redan för två år sedan. Sedan dess har jag stärkts i min uppfattning. Hamnens intressen väger tyngre än kulturmiljöintressena, säger Roland Nilsson, ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden, i en artikel i Gefle Dagblad förra veckan. – Hamnen måste få möjlighet att expandera, det är viktigare än att bevara byggnaden.

Till Samhällsbyggnadsnämnden säger vi:
Nej, hamnens intressen väger inte tyngre än Sjötorps kultumiljövärden! En mångsidig markanvändning är utgångspunkten för Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark och vatten. Det är endast när samtliga möjligheter för konkurrerande intressen att samexistera är uttömda, som en avvägning mellan motstående riksintressen ska ske. Med tanke på den ytterst lilla yta Villa Sjötorp upptar inom Gävle hamns område kan villan inte anses utgöra ett allvarligt hinder för hamnverksamheten. Förutom den yta som redan är ianspråktagen för hamnverksamhet har Gävle hamn planer på att växa med över 300 000 m2 nya kajer, pirar och hanteringsytor inom de närmaste åren. Det ska jämföras med den yta om ca 10 000 m2 som Villa Sjötorp med omkringliggande park upptar. (Enligt uppskattning av fastighetens yta, från 1954 års ekonomiska karta.) Inte med någon trovärdighet kan det hävdas att denna yta skulle kunna hindra hamnverksamheten i någon nämnvärd utsträckning. Eftersom de båda riksintressena inte kan betraktas som oförenliga ska heller ingen avvägning mellan dem ske. Slutsatsen är att de båda riksintressena i denna situation inte bara kan utan också måste samsas inom området.

Villa Sjötorp var i mycket gott skick ännu för tio år sedan. Därefter har byggnaden utsatts för långvarig vanvård av ägaren Gävle hamn. Utan denna vanvård är vi säkra på att det i dag hade funnits en ännu starkare opinion för Sjötorps bevarande, som hade gjort det politiskt omöjligt att fatta beslut om rivning.

Läs alla våra inlägg om Villa Sjötorp genom att klicka dig in på "Villa Sjötorp" i ämneskolumnen till höger.

Vad händer nu?

 

I veckan fanns den här artikeln i Gefle Dagblad. Den handlar om det vita gamla trähuset utefter Staketgatsleden, vid stadsdelen Öster i Gävle. Ni har säkert lagt märke till det när ni åkt leden på väg ut mot Näringen. Gävle kommun har nu köpt fastigheten, som har innehafts av samma ägare sedan 1957. I gällande detaljplan från 1966 är marken markerad som "allmän plats, park eller planterad".

 

Staketgatan sedd från öster. Troligen 1950-tal. Kvarteret Aurora syns till höger. Den nu aktuella byggnaden är den tredje på höger sida, den vita med brutet tak. Fotot tillhör Kommunarkivet i Gävle.

 

Kvarteret Aurora sett från sydöst, Staketgatan syns i förgrunden. Norra Hospitalsgatan går upp till höger om det närmaste huset. Foto från omkring 1950. Fotot tillhör Kommunarkivet i Gävle.

 

Norra Fiskargatan 18/Staketgatan 65 närmast i bild. Notera det putsade uthuset som finns kvar än idag. Gatan upp till vänster är Norra Fiskargatan, i förgrunden sträcker sig Staketgatan. Fotot från omkring 1950. Fotot tillhör Kommunarkivet i Gävle.

 

Fastigheten, med adress Norra Fiskargatan 18/ Staketgatan 65, belägen i Kvarteret Aurora, är den enda kvarvarande fastigheten med bevarad innergård, som återstår av det gamla Öster. Huvudbyggnaden byggdes 1870 som envåningshus. Det ritades av J.O. Kinstedt. 1913 byggdes huset på med ytterligare en våning i tidstypisk jugendstil. Innergården är liten och de små uthusen finns kvar än idag

Flygfoto hämtat från Eniros karttjänst Historiska flygfoton. Den nu aktuella fastigheten är inringad invid den stora byggnaden med rött tak. De båda husen i Kvarteret Dundret är inringade uppe i bildens vänstra hörn.

Förutom denna fastighet finns det två till hus kvar från det gamla Öster. Dessa ligger ett hundratal meter nordväst om det vita huset, i Kvarteret Dundret. Det är två nästan identiska hus, med putsade fasader och brutna tak. Ursprungligen var dessa bostadshus, idag rymmer de kontor.



Karta över området, 1950. Kartan tillhör Kommunarkivet i Gävle. Den nu aktuella fastigheten ligger inom Kvarteret Aurora, i hörnet av Staketgatan - Norra Fiskargatan. De båda husen i Kvarteret Dundret är inringade högst uppe í vänstra hörnet.
 



Norra Fiskargatan mot norr under 1960. Underhållet av byggnaderna är eftersatt, rivningen är beslutad. Längst bort i bild syns fastigheten i Kvarteret Aurora. Fotot tillhör Kommunarkivet i Gävle.  

De flesta Gävlebor känner till Södersaneringen, som skedde under 1950-1960-talet. Hårdhänt stadsdelsförnyelse skedde dock på fler håll i Gävle, bland annat på Brynäs och - inte minst - här på Öster. Här bevarades i princip ingenting av den äldre bebyggelsen, då den revs under slutet av 1960-talet för att ge plats åt ett ny stadsdel bestående av flerbostadshus. Inom Miljonprogrammet byggdes 29 lamellhus och 4 höga punkthus. Det nya området stod klart 1974.

Området har lång kontinuitet, redan på 1600-talet fanns bebyggelse i det här området. Längs stränderna efter Lilla ån, numer Holmkanalen, låg fiskarboställen och sjöbodar, i övrigt bestod området av småskalig trähusbebyggelse. Under 1730-talet invigdes stadens första lasarett i kvarteret Sophia Magdalena. Det rymde vårdplatser för såväl funktionssvaga som sjuka personer. Efter en om- och tillbyggnation under 1760-talet gavs anläggningen samma namn som kvarteret. Förutom Falu gruvstuga från slutet av 1600-talet, var lasarettet i Gävle vid denna tid det enda norr om Dalälven. Lasarettet blev med åren omodernt och ersattes under 1840-talet av ett nytt i nuvarande Stadsträdgården. 

Stadsdelen Öster förstördes vid stadsbranden 1869 och byggdes därefter upp efter nya stadsplaner. Här fanns bostäder, butiker, verkstäder och fabriker. Husen var till största del av trä och i två våningar. Många av de boende hade en koppling till sjöfart och handel.

Från detta Öster återstår idag alltså endast tre fastigheter, varav det vita trähuset i Kvarteret Aurora är det enda med välbevarad helhetsmiljö. Och nu är det i klorna på Gävle kommun.

Vad kommer att hända med fastigheten i Kvarteret Aurora?

Staffans kyrka, renovering pågår!

Om du har befunnit dig på Brynäs under se senaste månaderna så har du säkert inte missat att arbeten pågår på Staffans kyrka. Det är kyrkans exteriör som nu renoveras, och arbetena inbegriper det mesta: fasadputs, fönster, plåt, förgyllning och även betongdelar inuti klocktornet. De här arbetena kräver tillstånd från länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen och museet är anlitade för den antikvariska medverkan. Detta innebär att vi deltar på byggmöten och följer att arbetena utförs enligt de handlingar utifrån vilka tillståndet givits. Uppkommer nya frågor bollas dessa till oss och i vissa fall tar vi dem vidare till länsstyrelsen för besked.

Häng med på en rundvandring runt kyrkan och upp på ställningarna för att se vad som pågår!

Putsen: Den tidigare putsen var kraftigt förgipsad och hade dålig vidhäftning. Ambitionen har varit att behålla så mycket av putsen det bara är möjligt. Dessvärre har dess dåliga skick inneburit att väldigt mycket har varit nödvändigt att knacka ner. Det mesta av nerknackningen är nu gjord och nu blästras fasaderna. Om några veckor påbörjas putsarbetena som i slutänden innebär ett återskapande av kyrkans ockrafärgade fasader.



Fönsterbågar: Tornets fönsterbågar renoveras just nu på verkstad. Framförallt är det blyspröjsarna som behöver ses över. Sprickor i dessa löds ihop. Rötskadade trädelar i bågar och karmar kommer att lagas i med nytt virke. Slutligen ska samtliga fönsterbågar målas med linoljefärg.

 

Tandsnittsfrisen och den ovanliggande profilerade listen högst upp på tornets putsade delar: Dessa delar uppvisade kraftiga skador innan arbetena påbörjades. Delarna var gjutna i betong med inblandning av bland annat pimpsten. Materialet var väldigt poröst och vissa delar hade till och med lossnat och ramlat ner. Flera av tänderna var nätade för att undvika personskador på grund av nedfallande delar. Allt tidigare material har nu bilats bort in till fast underlag.

De nya tänderna är gjutna, medan den ovanliggande profilerade frisen är uppmurad på traditionellt vis med tegel som ska putsas. Profilen dras med en mall som är ritad efter tidigare profil.

Här pågår arbetet med putsdragningen. Ännu återstår några putspåslag.

Den förgyllda kronan: Så här såg kronan ut innan påbörjade arbeten.

Så här såg den förgyllda kronan ut när jag var upp på ställningarna idag. Bara skelettet återstår, som ni ser. Kronans yttre delar är demonterade för förgyllning inne på verkstad. Själva stommen har kraftiga rostangrepp och vissa delar, som den nedre ringen, kommer att bytas ut. Övriga delar ska rostskyddsbehandlas innan de förgyllda delarna ska återmonteras.

Tuppen: På 56 meters höjd tronar kyrktuppen. Så här såg den ut innan arbetena med den påbörjades. Senast den förgylldes var i början av 1980-talet och nu är det dags igen!

Arbetet sker på plats, inuti ett tält som skyddar för både kyla och blåst. När jag besökte förgyllarna idag pågick arbetet med att lägga det första lagret bladguld. När tuppen är färdig kommer den att ha två lager bladguld och alldeles säkert pryda kyrkan som ett vackert smycke!

På museets Instagram finns en liten film som visar förgyllarnas jobb.

Stenmosaiker av konstnären Sture Wikström i Gävleborgs Sparbank, Nygatan 26

Jag har många gånger beundrat den väldiga väggreliefen i sten som finns i gatulokalen på Nygatan 26 i Gävle. Verket gör intryck genom både material, kulörer och motiv. Hela lokalen är spännande. Men vad har verket och lokalen för bakgrund? Författaren och lokalhistorikern Birgitta Lundblad kan historien. Över till Birgitta:

Fastigheten Sälen 1 som den ser ut idag. Foto: Ulrika Olsson, Länsmuseet Gävleborg

Genom fönstren på Nygatan 26, ursprungligen lokal för Gävleborgs Sparbank kan ett drygt 20 m långt konstverk ses. Flera frågor har kommit om detta konstverk, vilket föranlett en sammanfattning av bankens historia och uppgifter om väggreliefen av västervikskonstnären Sture Wikström.

Sparbankshuset vid Stortorget är verkligen ett riktigt bankpalats! Foto: Ingela Broström, Länsmuseet Gävleborg.

Gefle stads sparbank startade 1824 på initiativ av Per Ennes, som en av Sveriges första sparbanker. Lokalerna fanns då och fram till stadsbranden 1869 i Rådhuset. Efter några år i olika lokaler, bl a på Slottet, beslutade bankens styrelse att bygga ett eget hus vid Stortorget. I styrelsen ingick dåvarande stadsarkitekten Erik Alfred Hedin. Han fick uppdraget att ta fram programskiss och handlingar till en arkitekttävling och fick här sedan flera anmärkningsvärda roller − agerade som beställare, prisdomare samt byggherrens och stadens kontrollant. Arkitekterna Aron Johansson och Johan Laurentz, Stockholm, samt Fredrik Olaus Lindström, Gävle, inbjöds att delta i tävlingen. Aron Johansson inlämnade två förslag till bankbyggnad, varav ett godkändes av styrelsen. Han hade tidigare bl a ritat Riksbankshuset och Stockholms stads sparbank samt Riksdagshuset. Bankhuset vid torget i Gävle stod klart 1899.

Fastigheten Sälen 1 på Nygatan 26. Huset uppfördes 1870 och som revs 1959. Foto från 1959 ut Kommunarkivets samlingar.

Fastigheten Sälen 1, på Nygatan 26 inköptes 1952. Byggnaden, ritad av länsmurmästare N G Runer och uppförd 1870, revs 1959 för att ge plats för ett nybygge. Uppdraget att rita den nya bankbyggnaden gick till arkitekt Sten Dalén med eget arkitektkontor i Gävle och deltidsuppdrag som stadsarkitekt i Sandviken, Hofors, Storvik, Ockelbo och Valbo. En femvåningsbyggnad med en vinkelbyggnad i fyra våningar förutom bottenvåningar uppfördes. Till fasadbeklädnad valdes italiensk klyvmarmor. En tävling utlystes för dekoration av banklokalen och konstnären Sture Wikström utsågs till vinnare.

Konstnären Sture Wikström (1921−1993) var en målare och grafiker med studier vid Konstfackskolan i Stockholm, Ecole National Supericure des Beaux Arts i Paris, samt Konstnärsakademierna i Leningrad och Ravenna. Wikström har utfört ett stort antal offentliga utsmyckningar med monumentala mosaikarbeten på flera orter i landet, exempelvis i Västervik, Huskvarna, Kalmar, Borås, Jönköping, Linköping och Göteborg.

Stenmosaiken i Gävleborgs Sparbanks tidigare lokaler på Nygatan 26. Foto: Birgitta Lundblad.

Konstverket i Gävleborgs sparbank invigdes den 5 december 1961 och bestod av en 22 m lång mosaik, som initialt täckte hela den östra väggen. Den är murad av italiensk klyvmarmor med en ljus levande brottyta, som blev utgångspunkten för konstnärens arbete. Konstverket visar länets olika näringar med jordbruk, sjöfart, handel samt industri och är tillverkat av olika stenarter och glas. De olika kompositionerna bakades in i ”kakformar” av järnband, som tillverkades i ateljén på hemorten och sedan i sina olika delar skruvades fast i banklokalens vägg. Tekniken hade Wikström lärt av den norske konstnären Sigurd Winge. I samband med ombyggnader har delar av väggreliefen flyttats till två angränsande rum.

Till hjälp med alla arbeten hade Sture Wikström sin fru Ann-Marie Ekbom-Wikström, född 1925, också konstnär. Under arbetet med mosaiken i Gävle pågick en utställning med målningar hos Dal-Erik (Galleri Svarta katten).

Banken stannade kvar i lokalerna till 1978 då den flyttade till Gevaliapalatset, hörnet Nygatan/Kungsgatan, där den fortfarande finns. Ägarbilden har dock sedan dess avsevärt förändrats, och banken har genom åren haft ett flertal namn. Sedan 2006 heter den Swedbank.

Sälen 1 såldes 1979 till Hyresgästernas Riksförbund och har sedan genomgått flera om- och tillbyggnader, bl a utbyte av fasadmaterial, som inte hållit för påfrestningar. Ägare sedan 2003 är Svedinger Fastigheter AB.

Två av väggdekorationerna vid entrépartier på Jernvallskolan i Sandviken. Foto: Bosse Hedblom.

I Gästrikland finns ytterligare fyra konstverk av Sture Wikström, varav tre 45 kvadratmeter stora väggdekorationer ovanför ingångar vid Jernvallsskolan i Sandviken, 1965.

Väggdekoration i entrén i Hofors sjukhus. Fotografen är okänd, bilden är lånad från boken "Sture Wikström: Hans konst och gärning" skriven av Ann-Marie Wikström år 2000.

En hel väggdekoration med stenmosaik finns dessutom i Hofors sjukhus entré (nuvarande Hesselgrenska äldreboendet), donerad 1970 av SKF i anslutning till husets invigning. Priset för konstverket utgjorde 12 000 kr.

Referenser:

Samtal 2016 med Ann-Marie Ekbom-Wikström och arkitekten Gunnar Gustafsson

Samtal med Kulturförvaltningen, Region Gävleborg

Gävle kommun, Lantmäterienheten: Utdrag ur fastighetsregister

Lantmäteriet: Fastighetsregister

Wikström, Ann-Marie, 2000: Sture Wikström – Hans konst och gärning. Västervik

Tidningsartiklar

Mer byggnadsvård och god fortsättning!

God fortsättning till er alla! Ni vet väl att länsmuseet finns på Instagram också? Där heter vi @lansmuseetgavleborg. På Instagram visar vi mycket från vår byggnadsvårdsverksamhet, men självklart även från kulturmiljövården i stort. Här ges också inblickar i museets arbete med samlingarna och utställningsbyggen.

Så här ser sammanställningen över museets nio mest gillade instagrambilder under 2016 ut. Ni som läser bloggen känner säkert igen både Villa Sjötorp och Spjutängs. Bilderna i hörnen längst ner är filmer, den till vänster visar när hovfotografen Carl Larssons reportagebil flyttades från våra magasin på Brynäs till museet, och bilden till höger är en film från de odlingar som vi anlade på museitomten under förra sommaren.

Följ oss gärna på Instagram!

Hearing om Villa Sjötorp

Foto: Gefle Dagblad



Igår kväll bjöd Miljöpartiet in till en kunskapshöjande hearing om Villa Sjötorp. Anledningen till detta är att Miljöpartiet är det enda partiet i Kommunstyrelsen som motsatt sig rivning. Kommunstyrelsen är, jämte länsmuseet och länsstyrelsen utsedda remissinstanser för hamnens ansökan om rivning.

Och nog spreds kunskap om Villa Sjötorp under kvällen! Länsmuseet medverkade i panelen tillsammans med konsulter, antikvarier, konservatorer, hantverkare, personer från Samhällsbyggnad Gävle och självaste hamndirektören. Även administratören bakom facebookgruppen Rädda Villa Sjötorp satt i panelen. Över 80 personer kom för att lyssna och ställa sina frågor under den två timmar långa hearingen.

Foto: Gefle Dagblad

Många frågor lyftes och personligen har jag en känsla av att alla frågor blev besvarade. De flesta av oss kulturmiljövårdare har känt till Villa Sjötorp och dess värden länge, vissa allt sedan mitten av 1970-talet då byggnaden hotades av rivning för att ge plats åt ett stålverk. (Som aldrig byggdes.) 

Det mest glädjande som framkom under kvällen var att hamndirektören bekräftade att han känner till byggnadens kulturhistoriska värden och att den inte håller på att "riva sig själv". Just det sistnämnda var en viktig bekräftelse, då rykten om Villa Sjötorps skick helt ogrundat har spridits. Detta av såväl kommunpolitiker som av allmänheten. Vi som satt oss in i de handlingar som finns bilagda till rivningsansökan vet att detta inte stämmer. Här finns en teknisk utredning, daterad så sent som till november 2015, som slår fast att byggnadens stomme är i god kondition.

Foto: Gefle Dagblad

Anledningen till att Villa Sjötorp är hotad är för att hamnen önskar dra fram ett järnvägsspår mot byggnaden. Under kvällen bekräftade hamndirektören att även fast spåret dras fram rakt från befintligt spår, så prickar det ändå inte byggnaden. Det hamnar nära, men inte i. Om man då tänker sig att spåret anläggs med en svag krök så kommer det alltså att hamna i utkanten av befintlig trädgård.

Anmärkningsvärt är också att hamnen allt sedan de köpte huset 2010 har velat riva det. Detta trots att de kulturhistoriska värdena då var väl kända. Underhållet har uteblivit eftersom hamnen "haft som avsikt och vilja att riva huset och därefter har underhållet blivit". Detta i sig är ett lagbrott mot PBL rörande underhåll av byggnader. I fallet Villa Sjötorp, där de kulturhistoriska värdena är väl kända, finns även förbud mot förvanskning.

Ytterligare positiv information som framkom under kvällen var att Samhällsbyggnad Gävle begärt in yttrande från Trafikverket, rörande riksintresset för hamn och handel, inom vilket hamnen ligger. Samhällsbyggnad önskade svar på frågan hur ett bevarande av Villa Sjötorp påverkar riksintresset hamnen. Trafikverket menar att det inte finns någon konflikt här. Hamnen kan verka vid sidan av Villa Sjötorp, som i sig ligger inom Riksintresse för kulturmiljövården.

Foto: Gefle Dagblad

En intressant fråga som kom från en åhörare i publiken var frågan kring byggnadsminnesklass. Länsstyrelsen har tidigare bedömt att Villa Sjötorp är av byggnadsminnesklass, men i väntan på en långsiktlig förvaltning, avslog länsstyrelsen en väckt fråga. I sin skrivelse menade de dock att de är beredda att ta upp frågan på nytt om man hittar en lösning kring förvaltningen. Åhöraren var brydd över att byggnadsminnesfrågan kring Rådhuset i Gävle avslogs och funderade över hur frågan kan leva vidare med förfallna Villa Sjötorp. Länsstyrelsen svarade på frågan, som kort kan sammanfattas som att även byggnader utan nationellt kända arkitekter, kan byggnadsminnesförklaras. Länsstyrelsen vill genom byggnadsminnena visa på en mångfald av berättelser och byggnader. Av den anledningen kan det allra enklaste torp också byggnadsminnesförklaras. Kort förklarat.

Flera personer bland åhörarna representerade Naturskyddsföreningen och de lyfte fram parken kring Villa Sjötorp som mycket speciell. Här finns en flora som är unik, liksom vissa trädarter som knappt existerar på andra håll i Sverige.

I panelen satt en konsult som medverkade i den senaste tekniska utredningen. Han bekräftade att stommen är i gott skick, men att det visst finns mycket som är i stort behov av vård. De allra flesta skador är dock tillkomna på grund av hamnens medvetna vanskötsel av byggnaden. Men att den håller på att falla ihop, nej! Återigen, stommen är i gott skick!

Kvällen blev mycket intressant och givande, till stor del tack vare åhörarnas frågor och funderingar. Alla politiker var inbjudna och några kom till tals, medan andra satt tysta och lyssnade. Vi saknade dock m å n g a. Många av de politiker som vi tror skulle behöva inhämta mer kunskap om Villa Sjötorp. Kunskap som gör att beslutet kring hamnens rivningsansökan kan fattas utifrån byggnadens kulturhistoriska värden och aktuell lagstiftning. Och inte utifrån ryktesspridning kring byggnadens tekniska skick och resonemang liknande "hamnens utveckling är viktigast, huset måste bort".

Foto: Leif Øyen

Hamnen kan utvecklas och frodas även med ett bevarande av Villa Sjötorp.

En unik kulturmiljö får vara kvar.

Beslut tas av Samhällsbyggnad Gävle i slutet av april.

Se Svt´s inslag här.