Bakom port 24 finner vi:

Länsmuseet Gävleborg!

Bak julkalenderns sista dörr,
finns ett hus med ting från ”förr”.
Länsmuseets röda tegelpalats
i över 70 år utgjort en mötesplats,
i Gävle stad – men därmed inte måtta –
även som Länsmuseum sedan våren -78.
Kom och se, här finns massor att uppleva,
handla i butiken och fika i samma veva.

Ni som brukar vår blogg läsa och bevaka,
känner säkert igen det slott av pepparkaka,
som i museets entré på mången imponerar
och som oss byggnadsantikvarier fascinerar;
Joel, Anna, Ulrika, Anna och Daniel tillika,
och dessutom en mammaledig Erika;
till er, kära bloggläsare, i slott, villa eller skjul,
önskar vi en riktigt god och fröjdesam jul!

Julkalenderport 24

Så här på självaste Julaftons morgon presenterar vi nu den 24:e och sista porten i vår julkalender 2011. Innanför den här porten finns 70 års erfarenhet av 10 000 års historia...

Bakom port 23 finner vi:

Glasögonhuset i Centrumhuset i Hudiksvall!

Att det var en optiker som håller till innanför porten vi presenterade i morse var knappast så förvånande då det nog tydligt framgick av skyltarna på bilden, men i det här fallet är det butiksinredningen som fångat vårt intresse. Hos den här optikern finns nämligen stora delar av originalinredniningen från 1952 bevarad från när Centrumhuset i Hudiksvall invigdes och denna optikfirma har hela tiden varit kvar i samma lokaler. Glasade väggmontrar med inbyggd belysning och glasade diskar med utdragbara lådor för att förevisa varorna, på tidstypiska ben från 1950-talet. Idag när butiksinredningar ofta byts ut i snabb takt efter bara några år är det verkligen inte vanligt att hitta så här välbevarade butiksinredningar som dessutom fortfarande används för sitt ursprungliga ändamål. Att butiken därtill även har en av Hudiksvalls mest karaktäristiska och äldsta neonskyltar (vissa tycker den påminner om Tintin!) gör ju inte saken sämre. Tipsa oss gärna om du vet fler välbevarade äldre butiksinredningar i Gävleborgs län!

Julkalenderport 23

En välkänd neonskylt och en butik mest för syns skull?

Bakom port 22 finner vi:

Bålsö kapell!

På ön Bålsön norr om Hornslandet i Hudiksvalls kommun ligger ett av de sannolikt allra äldsta fiskarkapellen i Gävleborgs län. Enligt den muntliga traditionen och inristningar i byggnaden uppfördes kapellet troligen i början av 1600-talet i anslutning till det dåvarande fiskeläget på Bålsöns norra del. Landhöjningen gjorde dock med tiden att hamnen inte längre kunde användas så fiskeläget flyttades på 1840-talet till öns södra del, ungefär en kilometer söderut. Det gamla kapellet fick emellertid bli kvar och står alltjämt vid den tidigare hamnen som nu utgörs av en liten insjö med mängder av lämningar av grunder efter den tidigare fiskarbebyggelsen runt om. Bålsö kapell är rikt dekorerat med väggmålningar på väv med draperimotiv och har bland annat en äldre sluten bänkinredning, altarpredikstol, altarring och läsarbänk. Mer om det nu pågående fiskarkapellprojektet och ett annat av Hudiksvalls fiskarkapell kan du läsa HÄR.

Julkalenderport 22

En låg ålderdomlig träport som i århundraden utgjort entré till...

Bakom port 21 finner vi:

Hofors herrgård!

För att inreda de finaste interiörerna i Hofors herrgård anlitade man ett respekterat namn, Johan Nils Asplund, som fick uppdraget som inredningsarkitekt. Asplund var skolad vid konstakademin i Stockholm i rokokons anda som var den gällande stilen vid 1700-talets mitt. I och med att stilidealet hade skiftat till nyklassicism under 1700-talets slut så kom Asplunds inredningar att präglas av både nyklassicism och rokoko.

På bilden kan ni se stora salen i Hofors herrgård, den s.k. sommarsalongen. I sommarsalongen har Asplind målat dörröverstycken och takbård. Klicka på bilden så kan Ni även se sommarsalongens fantastiska skurgolv med fris!

Du kan läsa mer om Hofors herrgård HÄR!

Julkalenderport 21

Detta utseende fick byggnaden efter en restaurering på 1870-talet då byggnadens formspråk blev mera åt nyrenässans hållet. Idag är byggnaden återigen åt det ursprungliga gustavianska utseendet. Någon som vet vilken byggnad det är?

Bakom port 20 finner vi:

Rosenlöfs tryckerimuseum i Kungsgården!

Att stiga in genom porten till Rosenlöfs tryckerimuseum i Kungsgården är som att förflytta sig närmare 100 år tillbaka i tiden. Stora svarta tryckpressar, stansmaskiner och alla möjliga modeller av tryckutrustning står prydligt uppställda i tidstypiska lokaler. Mycket drivs genom remdrift och ett system av axlar och remmar som hänger i taket. Och det allra mest fascinerande - de flesta av maskinerna fungerar än idag! Rosenlöfs tryckerimuseum är öppet för allmänheten under sommaren och visas annars efter överenskommelse. Läs mer om museet HÄR.

Julkalenderport 20

Känns stämningen tryckt? Var lugn, det är fullt normalt här...

Bakom port 19 finner vi:

Kilafors herrgård!

Kilafors första herrgårdsbyggnad uppfördes redan i början av 1800-talet, men revs under 1930-talet för att ge plats åt dagens herrgårdsbyggnad. Byggnaden är ritad av arkitekt Björn Hedvall, den omgivande parken av Gösta Reuterswärd. Invändigt har Isaac Grunewall formgivit en hel del smidesdetaljer, som t ex trappräcket på bilden ovan.

Under olika perioder på 1930-1970-talen var Kilafors herrgård ett populärt ställe för den svenska societeten att roa sig på. Detta har jag tidigare skrivit om HÄR. Kilafors och Segersta har helt nyligen florerat inom den internationella filmscenen. Läs lite HÄR.

Maten på Kilafors herrgård är av hög klass. Nu efter jul byter dock krögarna lokal och flyttar till en annan fin kulturmiljö i vårt län, nämligen Renshammar i Bollnäs. Men det är en helt annan historia som vi säkert kommer att få anledning att återkomma till!

Julkalenderport 19

1940-talets självklara festpalats!

Bakom port 18 finner vi:

Den södra stugan i bostadshuset "Öst på gården" på Ersk-Mats i Hassela!

Vi befinner oss nu i en av de allra nordligast belägna hälsingegårdarna, nämligen vid Ersk-Mats i Hassela, som är en visningsgård och dessutom byggnadsminne. Gården anlades på 1770-talet som en ensamgård av ättlingar till de svedjefinnar som hade bosatt sig i detta område i början av 1600-talet. Hela gården har en ålderdomlig prägel med omålade byggnader och genom varsamma renoveringar har denna karaktär kunnat bevaras. Gården består av cirka 15 byggnader, bland annat två bostadshus ett stort ladugårdskomplex sammanbyggt med bakstuga, stall, sommarladugård, härbre, vagnslider och dessutom ett vattenverk som nu under hösten har renoverats. Fotot ovan är taget i bostadshuset "Öst på gården" där flera rum har kvar inredning från tiden kring 1906. Ersk-Mats besöks årligen av tusentals besökare som vill uppleva lugnet och stillheten vid en äldre kulturmiljö i utpräglad skogsbygd. Läs mer om gården på kommunens hemsida som du finner HÄR.

Julkalenderport 18

En grånad och solblekt trädörr med ett överljusfönster utgör dagens port i vår julkalender. Vad kan vi finna här?

Bakom port 17 finner vi:

Hyttanläggningen vid Jädraås bruk!

Redan på 1600-talet grundades Ockelboverken, en stor företagsgrupp med järnbruk i Åmot, Brattfors och Åbron. Verksamheten i Jädraås kom igång först 1857 men expanderade sedan kraftigt, delvis på de övriga brukens bekostnad. Den ståtliga hyttan uppfördes 1905-15. Anläggningen var mycket stor för sin tid. På 1930-talet upphörde järnframställningen. Smedjan var igång ytterligare några år. Sedan tog skogsbruket över som huvudnäring i Jädraås.

Tack vare byborna har det förfallna bruket nu rustats upp och räddats för framtiden. Två masugnar, fyra rostugnar och blåsmaskiner är kvar i hyttan. I smedjan står tio lancashirehärdar.

I Jädraås finns många spännande saker att se och upptäcka. Som t.ex. Jädraås-Tallås museijärnväg och Ralph Erskines skogsarbetarby som är en fantastisk arkitektonisk skapelse!

Vy över hyttan från Hyttdammen. Fotot är från Länsmuseets samlingar och är från tidigt 1900-tal.

Julkalenderport 17

Här kommer två portar på en tegelbyggnad. Vart kan det vara någonstans!?

Bakom port 16 finner vi:

Huset på Hantverkargatan 11 i Hofors!

Det finns inte kvar så många välbevarade modernistiska byggnader i vårt län idag. Men på Hantverkargatan 11 i Hofors finns en riktig pärla! Välbevarad såväl till helhet som till detaljer. Det vill ägaren Hoforshus nu riva. Det vill absolut inte tjänstemännen på Byggkontoret i Hofors. Vi byggnadsantikvarier på museet har också motsatt oss en rivning i vårt remissyttrande. Detsamma har länsstyrelsens byggnadsantikvarier gjort.

Under vecka 49 togs dock beslut om rivning av Byggnadsnämnden i Hofors. Vi började nästan grina. Nu sätter vi vårt hopp till att en försäljning av huset kan göra att det räddas kvar. För det här huset är faktiskt en riktig  skatt som skulle kunna lyftas fram både lokalt men också nationellt som ett prima exempel på god arkitektur! I väntan på att det förhoppningsvis händer, har vi bjudit in oss till nästa nämnd, som äger rum i januari. För vi undrar nämligen om politikerna i nämnden har koll på vad det är vi byggnadsantikvarier sysslar med och vad vi kan hjälpa dem med. Vi tänker berätta det för dem då!

Jag har skrivit om huset flera gånger på vår blogg, bl a HÄR. Och HÄR. Och HÄR.

Julkalenderport 16

Höstens nagelbitare för oss kulturmiljövårdare.

Bakom port 15 finner vi:

Linskäkten i Svedja!

Linskäkten ägs idag av Hanebo Hembygsförening. Restaureringsinsatser är pågående för att åter kunna sätta den i bruk.

Linberedningsverken är en specialitet för Hälsingland. De är vattendrivna anläggningar som med hjälp av ett och samma vattenhjul driver både en hammare som skäkten. Hammaren bråkade linet, det vill säga krossade stjälken. Själva skäkten som syns på bilden användes för att avlägsna de krossade vedämnena.

Vid skäkten satt man två och två på varsin sida om skäktsvärmen. Fötterna stack man ner genom hålen i golvet. Det gällde att vara försiktig så att inte stack handen för nära den metallförstärkta kanten som mötte skäktknivarna! Arbetet vid skäkten sköttes av kvinnorna, männen hade sin plats vid hammaren på våningen under.

Julkalenderport 15

Bakom denna oansenliga port är det mörkt, rått och kallt.
En gång i tiden väsnades byggnaden när full aktivitet pågick innanför väggarna och en och annan dammlunga kanske såg sitt ljus här inne. Vilken typ av byggnad ser vi på bilden?