onsdag 27 juli 2011

Fiskelägen och byggnadsvård

Under sommaren har Daniel och jag skrivit om kustmiljöer i Gävleborg. Gävleborg har ett antal väldigt intressanta miljöer som lämpar sig väl som kulturhistoriskt intressanta utflyktsmål! I detta blogginlägg tänkte jag fokusera på fiskelägen. Fiskelägena är miljöer som har byggts upp kring en enda näring, nämligen fisket. Hus och anläggningar har utformats efter de krav som fisket ställde. I dag har oftast fiskelägena fått en annan funktion som fritidsboende.

Historik och beskrivning
Så fort isen hade gått upp på våren gav sig fiskarna ut till fiskelägena. Därefter följde hela hushållet med ut till fiskeläget. Barn och kvinnor stannade till september, medan fiskaren kunde stanna ända till december. Varje fiskare hade sin egen fiskarstuga och sjöbod. Dessa två var ofta sammanbyggda och kallades för skärboning. Ibland förekom även en bod mellan de två husen, denna kallades för mellanbod och användes som verkstad. Fiskarstugan innehöll en kammare, ett kök och ett skafferi. Sjöboden användes som förvaring och tilläggsplats för båtarna. Boden fungerade även som arbetsplats. Bakom varje stuga fanns en s.k. gistvall. Gistvallen är en träställning som fiskarna hängde sina nät på så att näten skulle torka.

I vissa fiskelägen är båthus vanligare än sjöbodar. Sjöboden byggdes då ofta till på sidan så att den istället blev ett båthus. I vissa fiskelägen förekommer även fiskekapell som byggdes av fiskarna själva och då ofta av vrakvirke. Flera av dessa har även en klockställning intill kapellet.
Byggnaderna i fiskelägen är i regel enkelt utformade. Detta då på grund av att fisket inte gav några stora inkomster, fiskelägena användes som tillfälliga bostäder och det var stundom svårt att frakta virke till fiskelägena. Tiden gick åt till att fiska helt enkelt.

Under 1900-talets gång förvandlades fiskelägena ofta till fritidsboende vilket gjorde att man fick nya krav på trivsamt boende. Vad som är viktigt att tänka på ur bevarandehänsyn är att respektera fiskelägets särart. Då får man främst tänka på att den ursprungliga funktionen inte var ett åretruntboende eller fritidsboende, utan fiskeriverksamhet. Man bör vara väldigt mån om att använda traditionella material och metoder samt att respektera den lokala byggnadstraditionen.

Kapellet på Lövgrund som ligger på en ö i Gävlebukten.
Bebyggelse i fiskeläget på Lövgrund.
Stuga, Limö fiskeläge.
Båthus, Limön.
Bilden är tagen i mars, Skärså fiskeläge (då det fortfarande gick att gå på isen!)
Har du ett båthus eller en sjöbod som behöver restaureras så finns det bidrag att söka för just det ändamålet. Mer information hittar du på Länsstyrelsens hemsida, HÄR!

tisdag 26 juli 2011

Tips från Byggnadsvårdsbloggen!


Den rikstäckande Byggnadsvårdsbloggen som du hittar HÄR tipsar just nu om Järnrikets och Bergslagssatsningens projekt "Bergslagen - en resa". Klicka Dig gärna in på Bergslagen-en resa och upptäck Järnriket med hjälp av den digitala reseplaneraren!

fredag 22 juli 2011

Gör er röst hörd.

DSCN2262small

Just nu ligger en webbenkät uppe i menyn till höger. Syftet med denna är att ni som läsare enkelt skall kunna göra er röst hörd. Vi är nyfikna på vad ni tycker bäst om och vad ni vill se mer av på denna blogg. 

Kommentera gärna om ni inte finner ert intresseområde i enkäten, eller vidareutveckla era svar.  Vi är öppna för förslag!

Ni har möjlighet att rösta fram till den 8:e augusti.

onsdag 20 juli 2011

Debatt inom den svenska byggnadsvården

Nu under semestertider har det blossat upp en debatt inom svensk byggnadsvård. Den 14 juli publicerades en artikel i GP som Du kan finna här. Artikeln är skriven av byggnadsantikvarie Peter Sundborg som i artikeln menar att den kommunala kulturmiljövården är satt på undantag. Samtidigt som byggnadsvården främst verkar engagera de övre samhällskikten.

Den 19 juli inkom tf. Riksantikvarie Markus Dahlberg med ett svar i GP. Svaret kan Du läsa här. Samma dag svarade även tf. Länsantikvarie Mats Herklint och fd. Länsantikvarie Jan-Gunnar Lindgren (Västra Götaland) på Sundborgs debattinsändare i GP. Den finns här att läsa!

Observera att Länsmuseet Gävleborg inte har tagit någon ställning i denna fråga, utan vi väljer bara att uppmärksamma den. Vad tycker just Du om debattartiklarna? Kommentera gärna i kommentarsfältet efter att Du har läst artiklarna!

måndag 18 juli 2011

Uppdatering! K-märkning - vad är det?

Foto: Byggnadsminnet Wij valsverk, Ockelbo

I höstas skrev jag ett inlägg på bloggen om k-märkning. Här kommer samma inlägg fast med en uppdatering gällande den nya Plan- och bygglagen (2010:900).

K-märkning är ett begrepp som i folkmun används för att påtala att en byggnad har någon form av ett kulturhistoriskt värde eller ett rättsligt skydd. Rent juridiskt har uttrycket dock ingen innebörd alls. Själva begreppet k-märkning kommer troligen från gamla stadsplaner där kulturhistoriskt värdefulla byggnader markerades med ett ”K” och därför lever det kvar som ett muntligt begrepp än idag.

Ofta när jag är ute och samtalar med folk om äldre bebyggelse, så får jag höra att ”huset som är så gammalt och fint borde k-märkas.” De värden som det då talas om gällande byggnaden är att det är gammalt. Det har oftast bevarade detaljer och det har ett värde för personer i sin omgivning.

Vad finns det då för rättsligt skydd som torde gå under begreppet k-märkning och som gör att kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan bevaras?

· I 3 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) kan man ge en byggnad, anläggning eller miljö byggnadsminnesstatus.
Det är länsstyrelsen i de olika länen som beslutar om en byggnadsminnesförklaring och det är även länsstyrelsen som har tillsynsansvar över byggnadsminnena.

· I 4 kap. kulturminneslagen innehar Sveriges kyrkliga kulturminnen som är uppförda före 1940 ett rättsligt skydd som innebär att de inte får ändras utan tillstånd från länsstyrelsen.

· De byggnadsminnen som är i statlig ägo regleras av förordningen (1988: 1229)om statliga byggnadsminnen m.m. Det är regeringen som beslutar om statliga byggnadsminnen och det är Riksantikvarieämbetet som ansvarar för tillsynen över dessa.

· Plan- och bygglagen (2010:900) är en kommunal lag som reglerar fysisk planering och byggande. Kulturhistorisk värdefull bebyggelse kan skyddas genom att kommunen q-märker byggnaden i detaljplan eller att man skyddar den i en områdesbestämmelse, se 4 kap. 16,42 §§, . Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska vid ändring behandlas varsamt och den får inte heller förvanskas enligt 8. Kap. 13-14 §§.

· Bebyggelse som ligger inom riksintresse för kulturmiljövården skyddas enligt 3 kap. 6 § miljöbalken (1998:808) som säger att mark, vatten och fysisk miljö skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- och kulturmiljön.

Fråga eller kommentera gärna!

fredag 15 juli 2011

Kultur i sommar?

Är du sugen på en kulturturistisk tur i sommar? Det finns fina hälsingegårdar att besöka och många spännande besöksmål i Järnriket och Bergslagen. Eller är du på resande fot i andra delar av landet? Hitta intressanta platser att besöka i hela Sverige på länsmuseerna gemensamma guide här.

tisdag 12 juli 2011

Orört 1930-tal

Läste ni inlägget här från Oskar, praktikant från Högskolan på Gotland, för några veckor sedan? Då berättade Oskar om sin praktik på länsmuseet. En av praktikuppgifterna innebar att dokumentera en skomakarverkstad i Hille, utanför Gävle, som bevarats intakt sedan 1930-talet. Idag blev det också ett tidningsreportage i Gefle Dagblad från Skomakarens hus i Hille.

måndag 11 juli 2011

Gävle - parkstaden & Sätra - idrottstaden?

Länets enda fotbollslag i Allsvenskan, Gefle IF, ligger fyra efter en strålande inledning på säsongen. GIF:s hemmaarena Strömvallen har vi tidigare skrivit om här, eftersom stora kultur- och naturvärden riskeras med planerna på att mitt i Å-rummet och Boulognerskogen bygga en evenemangsarena. I fredags stod det att läsa i tidningarna att GIF istället undersöker möjligheten att bygga en ny arena på Sätraåsen och hitta samordningsvinster med de idrotter som redan har anläggningar där. Vi applåderar åt långsiktigt hållbara lösningar för både kultur & natur! Och åt GIF:s framgångsrika fotbollsspel!

tisdag 5 juli 2011

Nordanstigskusten i fokus

I förra veckan skrev Joel här på bloggen om den byggnadsinventering han håller på med på öarna utanför Gävle. Men det är inte bara i länets södra del som det pågår satsningar på kusten. I Nordanstigs kommun, i länets nordöstra del, pågår sedan en tid också ett projekt som lyfter fram kustmiljöerna och då i första hand de stora fiskelägena. Dessa miljöer är mycket populära, i synnnerhet på sommaren, och med ett växande intresse för fritidsboende uppstår det även önskemål att bygga om och bygga till sjöbodar och andra typiska byggnader. Det är därför viktigt att fler blir medvetna om de kulturhistoriska värden dessa byggnader och bebyggelsemiljöer har och att det förs en diskussion om hur fiskelägenas karaktär ska kunna bevaras för framtiden samtidigt som miljöerna brukas och används. Under sommaren har kommunen anställt Daniel Swing som studerar på det bebyggelseantikvariska programmet vid Göteborgs universitet för att under sex veckor inventera ett antal av Nordanstigs fiskelägen för att kommunen ska få en överblick över vad som finns kvar och få ett underlag i det fortsatta arbetet med dessa miljöer.


Länsstyrelsen och Länsmuseet Gävleborg deltar också i arbetet med Nordanstigskusten genom ett informationsprojekt. Tillsammans med Ljusdalsbygdens museum och Nordanstigs kommun anordnade vi nyligen en film- och informationskväll i Mellanfjärden då vi visade dokumentärfilmaren Erik Erikssons film om Mellanfjärden 1977. Sammanlagt kom över 90 personer till de två filmvisningarna och det var tydligt att många av besökarna kände igen de medverkande på filmerna och tyckte det var roligt att se dem igen på film. Att visa en film på samma plats som den är inspelad gör att det blir väldigt påtagligt vilka förändringar som har skett på 34 år i ett samhälle. Industrier och affärer har stängt, yrkesfiskarna har blivit färre, men samtidigt har turistnäringen ökat betydligt och nu finns istället hotell, sommarteater och café att tillgå i Mellanfjärden. Under hösten fortsätter vårt informationsprojekt om Nordanstigskusten och då kommer även andra fiskelägen i Nordanstigs kommun att lyftas fram.

Fullsatt filmvisning om Mellanfjärden 1977 i Mellanfjärden 2011.

måndag 4 juli 2011

Byggnadsvård ger sysselsättning i Hälsingland



Sedan några veckor tillbaka är projekt Byggnadsvård & Sysselsättning i full fart. Under ett halvår kommer 13 deltagare att turnera runt i södra Hälsingland och restaurera hembygdsgårdar. Det är tak som ska läggas om, fönster som ska restaureras, fasader som ska målas m.m. Först ut var Lökagården i Alfta, som bilderna visar.

Tidningen Ljusnan har varit på besök och en artikel finns att läsa HÄR.


Om ett par veckor bär det av till Sävstorpet i Acktjära. Sedan står Söderblomsgården i Trönö, Forngården i Arbrå och Västerbyn i Rengsjö på tur. Kom gärna och hälsa på!



Byggnadsvård & Sysselsättning är en sysselsättningsåtgärd i form av en grundkurs i praktisk byggnadsvård. Länsmuseet genomförde projektet i Gästrikland förra året vilket ledde till att fem hembygdsgårdar fick restaurerade hus. Dessutom fick två av deltagarna anställning som Gästrikelärling på Källbergs Bygg! Projektmodellen är utformad av Länsmuseet Gävleborg i samarbete med Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund, Arbetsförmedlingen, Byggnads och Sveriges Byggindustrier. Finansieringen kommer från Hus med Historia, Landstinget Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg (Landsbygdsprogrammet samt Allmänna regionalpolitiska utvecklingsmedel) samt Gästriklandsfonden (enbart 2010).




Mer aktuellt från Nedre Dalälven



Landsbygden har förändrats i rasande takt de 50-60 åren. Vi är många som förfasar oss över igenvuxna landskap, förfallna lador och tomma kohagar. Men det finns också exempel på hur lokal initiativförmåga och statliga resurser tillsammans kan hjälpas åt att öppna landskapen igen. Bredforsens naturreservat vid Dalälven är ett sådant exempel. Om detta kan du läsa i min artikel som finns i senaste numret av Gård & Torp.

fredag 1 juli 2011

Nedre Dalälven - unikt älvlandskap


Älvlandskapet Nedre Dalälven är ett av fyra områden i Sverige som har utsetts till biosfärområde av UNESCO. Detta offentliggjordes till mångas förtjusning i ett pressmeddelande i går. Länsmuseet hänger med i hurra-ropen! Vi har tidigare berättat om hur kulturmiljöavdelningen är en av parterna i samverkan kring den Regionala Landskapsstrategin. Inom Gävleborg är det Sandviken och Gävle kommun som ingår i den länsöverskridande regionen Nedre Dalälven.

Området har unika natur- och kulturmiljöer och utnämnandet till biosfärområde betyder att extra resurser kommer att läggas på att stärka dessa värden.

Läs mer HÄR och ta gärna en tur till dessa vackra miljöer i sommar.