Dags för 2021 års bokrea - vi tipsar!

För tionde året i rad har vi nu djupdykt i bokhandelskedjornas bokreakataloger för att kunna tipsa er om böcker för stora och små, som på olika sätt handlar om byggnader, arkitektur eller kulturhistoria. Denna gång har vi dock utgått från bokhandelskedjornas kataloger på nätet. I Gävleborg har bokhandelskedjan Ugglan butiker i Hudiksvall, Ljusdal, Bollnäs, Söderhamn, Valbo och Sandviken och Akademibokhandeln finns i Gävle. Vissa år är stora delar av bokreautbudet nästan detsamma hos båda kedjorna, men just i år tycks utbudet skilja sig åt en hel del, åtminstone inom det intresseområde vi brukar bevaka. För många är säkert detta ett år då de flesta helst vill undvika att trängas med många andra i en bokhandel, men hos många bokhandelsbutiker går det ju numer även att beställa böcker ur reasortimentet och få beställningarna hemskickade eller levererade utomhus.

För den som gillar att fördjupa sig i jordbrukets kulturlandskap i äldre tid erbjuder bokhandelskedjan Ugglan i år Peter Gedehags bok "Landet som inte längre är". Spår av tidigare generationer går också att finna i Dominic Ingenats "Väggarnas vittnesbörd, graffiti och gravinskrifter" hos samma bokhandelskedja.

Trenden att uppmärksamma ödehus är tydlig även på årets rea med Kieron Connollys "Övergivna slott" som ingår i Ugglans reautbud, samt Kristina Ohlssons ungdomsbok "Mysteriet på Ödeborgen" som Akademibokhandeln saluför.

Inom arkitektursidan tycks en hel del böcker i år handla om modern arkitektur. Hos Akademibokhandeln återfinner vi exempelvis David Manns och Ingrid Abramovitch "Mr Architecture+Decor" som handlar om minimalistisk arkitektur och hos samma kedja säljs även "Swedish Modern" av Hedvig Hedqvist, Christian Björkvik och Eric Ericsson. Hos Ugglan kan den som är intresserad av modern kyrkoarkitektur inhandla "Moderna kyrkor i Sverige".

En hel del böcker som ingår i årets reautbud handlar även om olika sätt att färdas/kommunikationsmedel: Hos både Ugglan och Akademibokhandeln finner vi Anthony Lamberts "Klassiska järnvägar: En hyllning till gångna tiders resor"som bjuder på historiska järnvägsresor längs idag nedlagda järnvägssträckor i hela världen. Bland faktaböckerna för barn återfinns i år hos Ugglan Francesca Baunix "Historien om Titanic" och de ännu yngre som vill stifta bekantskap med ännu äldre skepp kan hos Akademibokhandeln införskaffa bilderboken "Noaks ark" av Russel Pinter. De yngre som har mer intresse för flyg finner säker nöje i Elive Giffords "Hur fungerar flygplatsen".   

För de riktigt unga som vill lära sig mer om olika former av bostäder erbjuder Ugglan Moira Butterfields "Var bor djuren?" som bland annat handlar om hålor, gryt och lyor, men de som vill läsa om mer spektakulära hus beger sig förslagsvis till Akademibokhandeln för att där införskaffa Andy Griffiths och Terry Dentons bok "Vår fantastiska trädkoja med 65 våningar som byggnadsnämnden hotar att riva".

I år har även Länsmuseet Gävleborg en bokrea på ett utvalt antal titlar, där böckerna kan beställas, eftersom museet för närvarande är stängt på grund av pandemin. Bland dessa titlar finns exempelvis boken om länsmuseets egen konstsamling - "Möt konsten"- som nu säljs till ett mycket förmånligt pris. För mer info om länsmuseets bokrea se inlägg från 2021-02-20 på Länsmuseet Gävleborgs Facebooksida.

Som vanligt säljs förstås reaböcker även på fler ställen som antikvariat, varuhus och andra museer. Rean inleds tisdag 23 februari. Lycka till i jakten på prisvärda böcker på bokrean, oberoende om den i år äger rum på nätet eller i en fysisk butik!

Dags för 2020 års bokrea - vi tipsar!

För nionde året i rad har det nu blivit dags för oss att tipsa om några guldkorn på årets bokrea som startar tisdag 25 februari. Vi har gått igenom årets bokreakataloger från bokhandelskedjorna Akademibokhandeln och Ugglan, vilka sammanlagt har sju butiker i vårt län, i jakt på boktitlar om byggnader, byggnadsvård och kulturhistoria.

Även i år hittar vi flera böcker om övergivna platser i årets reautbud: Michael Kerrigans "Andra världskrigets övergivna platser" skildrar 100 olika ställen som bär spår av andra världskriget och den finns i båda kedjornas utbud. Den som inte enbart vill fördjupa sig i krigshistoriens synliga spår, men fortfarande föredrar det övergivna, kan istället välja Kieron Connollys "Övergivet: en fotografisk resa till fler än 100 platser" som bokhandelskedjan Ugglan i år rear ut.

Folklivsforskaren Louise Hagberg skildrar många sedvänjor kring dödsfall och begravning i skriften "När döden gästar" som ingår i Akademibokhandelns utbud i år. Hos kedjan Ugglan återfinns Per I. Gedins bok "När Sverige blev modernt" som handlar om Stockholmsutställningen 1930 och funktionalismens genombrott i landet.

De kulturhistoriska reseguiderna "Svenska slott och herrgårdar" av Fredrik Bedoire och "Svenska borgar och fästningar" av Leif Törnquist återfinns i år i reautbudet, den första hos båda kedjorna och den senare enbart hos Ugglan.  För den som vill blicka utanför landets gränser finns exempelvis Anna Thulins "Paris - en stads historia" och Eskil Fagerströms "Rom - en stads historia" som båda ingår i Akademibokhandelns reautbud.

Bland barnböckerna som handlar om byggnader hittar vi  hos Ugglan "Elefanter i huset" av Stephanie Schneider, som är en bok om tolerans och öppenhet samt hos båda kedjorna Jan Lööfs klassiker "Sagan om det röda äpplet" med sina mycket detaljerade teckningar av spännande stadsmiljöer. Hos kedjan Ugglan återfinns "Minecraft -medeltida fästning" som ska vara en fullpackad inspirationsbok för den som själv vill bygga upp en medeltida värld. Akademibokhandeln erbjuder Hanna Watsons "Spännande städer" där de något yngre får klistra in kända byggnader i 11 städer och fylla städernas gator med liv.

Som vanligt brukar bokhandlarna även ha fler böcker på rean med lokal anknytning och så även i år. I Akademibokhandelns katalog presenteras några av dessa titlar, men annars varierar det från butik till butik. Liksom tidigare år förekommer det ju givetvis även bokreor i varuhus, vissa antikvariat och hos andra som säljer böcker. Lycka till i jakten på guldkorn på årets bokrea!

Trädgårdseftermiddag på Erik-Anders!

Nu på lördag den 4 juni, arrangerar vi en trädgårdseftermiddag på världsarvsgården Erik-Anders i Asta, Söderala.

Under eftermiddagen föreläser Ann Nilsén, Länsmuseet Gävleborg och Lena Israelsson, journalist och författare från Stockholm. Ann kommer att berätta om äldre tiders perenner och Lena kommer att prata om nyttoodling i vår växtzon. Lena har gett ut flera böcker om odling, den senaste "Odla året om" utkom vintern 2016. Ann har mångårig erfarenhet av att återställa äldre trädgårdar och väcka liv i insomnade perenner.

Seminariet har ett begränsat antal platser och kräver därför föranmälan.

Kostnad 120 kronor, inklusive fika.

Sista anmälningsdag 3/6!

Maila din anmälan till ulrika.olsson@xlm.se eller ring Kristina Axner:  026-65 56 08

Grosshandlarhuset Pilgrimen i Kårböle - rivningshotat kulturarv!



Som om det inte vore nog med turerna kring Villa Sjötorp, norr om Gävle, som vi skrivit om här på bloggen, har vi just nu även ett lite motsvarande ärende i länets norra del. Det rör också ett påkostat trähus från 1800-talets senare del av mycket stor betydelse för trakten. Huset jag tänker på är grosshandlarhuset Pilgrimen i Kårböle från sent 1800-tal med tidstypisk panelarkitektur och en öppen veranda i tre våningar. Ett hus i gott skick och med mycket högt kulturhistoriskt värde. Vad ska då hända med detta hus som för många är en viktig del av Kårböle bys identitet? Jo, fastighetsägaren har ansökt om rivningslov för att flytta huset till annan ort!

Från Länsmuseets sida har vi skrivit ett remissvar och argumenterat för att rivningsansökan ska avslås med hänvisning till husets mycket höga kulturhistoriska värde. Ärendet kommer att behandlas av Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun den 25 februari och hur det kommer att gå där har jag ingen aning om. För att göra fler uppmärksamma på detta ärende har museichef Owe Norberg på Ljusdalsbygdens museum och länsmuseichef Anders Johnsson och jag tillsammans skrivit en insändare om huset i lokaltidningen Ljusdalsposten och denna tänkte vi även ge plats för här på bloggen:

Vissa byggnader har större betydelse än andra för ett samhälle; hus, som genom sin existens har blivit en betydande del av en orts karaktär och ofta något av dess känne­tecken. Ett hus av detta slag är grosshandlarhuset Pilgrimen i Kårböle. Genom sin historia och tidstypiska utformning är det en väsentlig del av den äldre bebyggda miljön i Kårböle by. I början av 1990-talet renoverades huset med hög antikvarisk ambitionsnivå och med statliga och kommunala medel för hela fem miljoner kronor.

Nu till problemet: Ljusdals kommun har fått en ansökan om rivning av Pilgrimen! Ägaren har för avsikt att riva huset och återuppföra det på annan ort. Vi anser att detta är ett riktigt dåligt förslag som skulle förstöra en viktig kulturbyggnad och påverka hela byn. Pilgrimen är en byggnad som hör hemma i Kårböle och den är mycket viktig för att framtida generationer ska förstå denna orts historia och framväxt.

Myndighetsnämnden har möjlighet att neka rivningslov med hänvisning till husets kulturhistoriska värde. Vi hoppas därför att de som beslutar i denna fråga inser hur viktigt detta hus är. Med anledning av Pilgrimens mycket höga kulturhistoriska värde menar vi bestämt att rivningslov ej bör lämnas i detta fall, utan anser att huset bör få stå kvar på ursprunglig plats som en viktig del av Kårböle även i framtiden!

 

Barnböckernas hus och kulturmiljöer: "Hemma hos jultomten"



Gott nytt år alla bloggläsare!

Hoppas ni har hunnit vila ut under helgerna. Innan vi lämnar julen helt och hållet - det har ju ännu inte varit Tjugondedag Knut - skulle vi vilja tipsa om en trevlig barnbok inom både detta och vårt eget pågående bloggtema nämligen "Hemma hos Jultomten" utgiven på Raben & Sjögrens förlag. Boken är skriven av den finske barnboksförfattaren och illustratören Mauri Kunnas som är född 1950. Han har producerat över 50 barnböcker och över 15 av dessa finns översatta till svenska. Denna bok om jultomten kom ut första gången 1982 och det var nog då, någon gång i början av 1980-talet, som jag själv fick den, men den har därefter även kommit ut i nytryck.

  Som titeln anger får alltså läsaren följa med till självaste jultomten som bor i en dalsänka på en fjällsluttning i nordligaste Finland. Men tomten och tomtemor bor inte här själva utan här finns många hundra småtomtar och även renar. Att kunna ta hand om alla barns julklappsönskningar kräver en omfattande organisation och alla julgåvor tillverkas av tomtarna själva som har snickerier, boktryckeri, leksaksverkstäder, ja alla möjliga sorters verkstäder och fabriker där de tillverkar barnens julgåvor. När julklapparna är färdiga placeras de i stora lager varifrån transporten ut i världen sedan sker. Tomtarna har till och med ett eget flygfält med stora transportplan för presenterna till de som bor riktigt långt bort. När alla paket är utdelade kan tomtarna själva äntligen vila ut och hålla en jättestor julfest på juldagen där glädjen verkligen står högt i tak och sedan får tomtarna en välförtjänt lång vila innan det är dags att börja förbereda nästa års julhögtid.

  Mauri Kunnas illustrationer är väldigt detaljrika och fyllda av mängder av händelser och aktiviteter som gör att det går och titta om och om igen på bilderna och ständigt upptäcka nya saker.  Jag gillade verkligen denna bok som innehåller väldigt många miljöskildringar från olika arbetsplatser, men även en hel del byggnader av olika slag. Mauri Kunnas har även skrivit barnböcker som är ännu mer kulturhistoriska till sitt upplägg och vi ska lite senare återkomma till två av dessa.



Alla illustrationer i detta inlägg är ritade av Mauri Kunnas och hämtade ur hans bok "Hemma hos Jultomten".

Du fortsätter väl följa oss här på bloggen även under 2016? Har du några förslag på ämnen du vill att vi ska skriva mer om eller några andra synpunkter om vår blogg får du gärna skriva en kommentar här nedanför.

Pepparkakspalatset anno 2015

Igår, när det var första advent, invigdes museets pepparkakspalats. Jag hade fått den stora äran att hålla invigningstalet! Under hela dagen strömmade besökare till museet för att beundra årets skapelse. Det var lite svårt att fota då, så de flesta foton som finns i detta inlägg har jag tagit idag, när vi haft stängt. För er som inte var med, här kommer invigningstalet! Det är något omskrivet för att passa en läsande skara, istället för en lyssnande:

“Hej på er och varm välkomna till invigningen av 2015 års pepparkakspalats!

Arkitekten och byggaren bakom palatset är, liksom alla tidigare åtta år då vi haft pepparkakshus hos oss, konstnär Margareta Persson. Planeringen av det här byggnadsverket har pågått under hela 2015 och under början av oktober drog Margareta igång det praktiska arbetet med gräddning och montering.

Byggnadsstilen tycks vara lite orientaliskt inspirerad med arkadgångar, valvbågade fönster och höga kupoler. Det är sällan man ser så rika dekorationer på en ny byggnad som vi kan se på denna! Se med vilken omsorg arkitekten har utformat fasadens detaljer! Här finns mycket fint arbetade fönsterbågar med smäckra spröjsindelningar, och här finns fönsterfoder utöver det vanliga. Fönsterglasen utgörs förövrigt av det sköra materialet gelatin, vilket är oerhört ovanligt inom dagens byggande.

Längst in i salen syns prinsen.

Prinsen.

Madde.

Flickor från förr.

Skvallerbyttorna.

Gosskören.

De som är gröna av avund.

 

Invändigt rymmer palatset omkring 25 rum utöver den väldiga salen. Här finns också en källarvåning, men den har vi ännu inte haft möjlighet att besöka. Kanske är det Prinsen som basar i palatset, kanske är det Madde? Här finns också Flickor från förr, Skvallerbyttorna, Gosskören, Pojkarna från Pepparkakeland och De som är gröna av avund.

Byggnaden skulle också kunna ses som ett kabinettskåp av den modell som var vanlig på 1600-talet, i vilka dåtidens välbärgade familjer samlade på sig exotiska föremål och där nya vyer öppnade sig allt längre in i konstruktionen.

Som byggnadsantikvarie tilltalas jag naturligtvis av valet av traditionella och miljövänliga material i byggnadens fasader. Det är fasader som är möjliga att lappa och laga om skador skulle uppstå. Och just att lappa och laga är ett synsätt som brukar vara rådande inom byggnadsvården. Men, låt oss hoppas att Margareta slipper grädda fler plåtar pepparkakor nu. Faktiskt så har hon redan skjutsat in plåtar i ugnen ungefär 200 gånger inom det här projektet! Andra intressanta fakta vad gäller byggnadens material är att det krävts 95 kilo deg till detta arkitektoniska mästerverk. Och till 95 kilo deg går det åt bland annat 60 kilo mjöl, 12 kilo socker och 10 kilo sirap... Till fönstren har det behövts 300 gelatinblad.

Jag tycker att den här byggnaden utgör ett strålande exempel på god och smakfull arkitektur. Det sägs att man ju lär bli snäll av att äta pepparkaka, men vi ser helst att våra besökare låter bli att provsmaka av palatset.

Bygget har pågått in i det sista, vilket gör att vi ännu inte hunnit fota palatset till vykortet vi brukar ta fram varje år. Det ska vi såklart göra och ett vykort kommer vi förhoppningsvis att ha klart till försäljning hos oss under nästa vecka.

Pepparkakshuset kommer att stå på museet fram till den 3 januari, så vi hoppas att ni vill komma tillbaka hit fler gånger fram till dess för att beundra, lukta och fantisera.

Stort tack till Margareta som år efter år utmanar sig själv till fantastiska byggnadsverk och kul att ni är så många som ville vara med på invigningen idag! Nu förklarar jag pepparkakspalatset invigt och önskar er en fortsatt mysig och väldoftande första advent!”

Övrigt: Margareta Persson har sin ateljé på Högbo bruk. Hon arbetar skulpturalt med lera. Pepparkakspalatset mäter 3,20 i höjd, 3,90 i bredd och 2,70 i djup. Detta är det nionde palatset som vi har på museet, nästa år firar palatset alltså jämnt!!

Dagens TV-tips: ”Det sitter i väggarna”

Erika Åberg medan hon arbetade på Länsmuseet Gävleborg.

Ikväll tittar vi med spänning på det nya byggnadsvårdsprogrammet ”Det sitter i väggarna” på SVT1 kl. 20:00 med vår tidigare kollega Erika Åberg och historikern Christopher O´Regan som hjälper fastighetsägare att lära känna sina hus och ta reda på mer om vilka som har bott i dessa tidigare. Missa inte detta! 

 

På upptäcksfärd mot mer glasmosaik!

I måndags cyklade jag och Arbetarbladets kulturredaktör Bodil Juggas upp till Brynäs för att titta på glasmosaiker i entréhallarna på Styrmansgatan 44-52. Detta område är ritat av tre gävlearkitekter, nämligen stadsplanearkitekt Erik Larsson och arkitekterna Sten Dahlén och Kjell Kjellberg. Beslut om bygget togs 1961, det vill säga samma år som byggnationen av Urbergsterrassen drog igång. Fastighetsägare är Gavlegårdarna. Här finns fem trappuppgångar, alla fem utsmyckade med likadant mönster. Utsmyckningarna på Styrmansgatan håller inte riktigt lika hög konstnärlig klass de jag mötte på Urbergsterrassen för någon vecka sedan, men de här är ändå riktigt fina! Färgsättningen skiljer sig en del åt mellan trapphusen och mönstren är strikta. Vi slogs av vilket fantastiskt material glasmosaik är. De här utsmyckningarna är alltså nästan 55 år och ytorna är i mint condition! Som ni kan se så sträcker sig utsmyckningen utanför portarna också, vilka i sig är otroligt fina med lackat trä och stort fönsterparti.

Efter att ha besökt de fem husen på Styrmansgatan blev vi nyfikna på punkthusen i kvarteren Tallen och Borgaren på Tallgatan och Jarlavägen. Och visst! Även här finns utsmyckningar av glasmosaik i trapphusen! Här är väggarna upp mot första våningen, samt väggarna ned mot källarvåningen, utsmyckade. Stora ytor med andra ord! Här är bitarna inte lagda i något speciellt mönster, utan väggarna består av en blandning av kulörer, olika i de fem trapphusen vi besökte. Det som ytterligare förstärkte snyggheten i dessa trapphus är hur fastighetsägaren (Gavlegårdarna) hittat passande kulörer till smidesdelarna i trappräckena. Det hade antagligen varit väldigt lätt att måla dessa delar i svart, men istället har Gavlegårdarna verkligen bemödat sig med att plocka upp passande kulörer från mosaikväggarna! Himla effektfullt! Detaljer som gör en byggnadsantikvarie riktigt glad!

När jag gör en uppskattning av ytorna i de trapphus jag hittills har fotograferat, uppgår de till omkring 800 kvm. Gävlebeställningen låg på 3000 kvm! Var finns de övriga utsmyckningarna?! Ytterligare information som jag fått från min smålandskollega sedan sist är att det i beställningen även låg 2000 kvm glasmosaik avsett till badrumsgolv. En äldre dam vi mötte i ett av trapphusen på Tallgatan igår, visade oss så vänligt sitt badrum, men nej, ingen mosaik här. Ytskikten andades 1990-tal. Men visst ligger det nära till hands att tänka sig att lägenheterna i de områden som jag dokumenterat ursprungligen haft badrumsgolv av glasmosaik?

Bor du i ett hus med entréhallar utsmyckade med glasmosaik, eller känner du till lägenheter som har, eller har haft, golv av glasmosaik i badrummen – kontakta mig eller lämna en kommentar till detta inlägg!

Glasmosaik i massor i Gävle!

I slutet av förra veckan dokumenterade jag väggutsmyckningar av glasmosaik i sammanlagt 35 trappuppgångar i flerbostadsområdet Urbergsterrassen i Gävle. Det är det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna som äger fastigheterna där. Vardera konstverk är ungefär 8-10 kvm stor. Anledningen till denna spontana dokumentation var att jag tidigare i veckan fick en fråga från en kollega i Småland, som just håller på att färdigställa en skrift kring glasmosaiker från Kosta. I handlingar från Kosta kunde han se att en stor beställning på 3000 kvm (!) i början av 1960-talet hade gått till Gävle. Det är den näst största beställningen av glasmosaik som har utgått från Kosta, enligt vår kollega i Småland.  

Men inga adresser eller fastigheter finns noterade, som i övriga handlingar, bara två namn på arkitekter: Gustaf Lettström, Stockholm och Erik Larsson, Gävle. Samt “m fl”. Ganska snabbt fick vi fram att Lettström är arkitekten bakom området vid Urbergsterrassen, samt den intilliggande Tomaskyrkan. Erik Larsson var vid tiden stadsplanearkitekt i Gävle och några år in på 1960-talet blev han stadens stadsarkitekt. Den uppskattade ytan av glasmosaik på Urbergsterrassen är cirka 300 kvm, så uppenbarligen beställdes material till långt fler fastigheter, vilka dessa kan vara har vi inte närmare koll på i dagsläget. Men vi vet fler områden med glasmosaik, bland annat Kvarteret Vällinklockan på Brynäs, också det ett bostadsområde uppfört av Gavlegårdarna. Tiden för byggstart sammanfaller dessutom med byggstarten på Urbergsterrassen! Nästa vecka hoppas jag komma in i trappuppgångarna där!

Både Urbergsterrassen och Kvarteret Vällingklockan är omtyckta bostadsområden. Men få personer, förutom de som bor eller har bott i områdena, känner nog till vilka enorma skatter i form av dessa glasmosaiker, som finns i entréhallarna. Tänk vilken omsorg byggherren har lagt ner på dessa områden! Här finns konstnärlig utsmyckning av mycket hög kvalitet som jag ju önskar att fler än de som bor där skulle kunna få ta del av!

Så här kommer några av utsmyckningarna som jag fick det stora nöjet att dokumentera förra veckan!

Känner ni till områden med utsmyckningar i glasmosaik? Kommentera gärna här, eller maila mig på ulrika.olsson@xlm.se