Trädgårdseftermiddag på Erik-Anders!

Nu på lördag den 4 juni, arrangerar vi en trädgårdseftermiddag på världsarvsgården Erik-Anders i Asta, Söderala.

Under eftermiddagen föreläser Ann Nilsén, Länsmuseet Gävleborg och Lena Israelsson, journalist och författare från Stockholm. Ann kommer att berätta om äldre tiders perenner och Lena kommer att prata om nyttoodling i vår växtzon. Lena har gett ut flera böcker om odling, den senaste "Odla året om" utkom vintern 2016. Ann har mångårig erfarenhet av att återställa äldre trädgårdar och väcka liv i insomnade perenner.

Seminariet har ett begränsat antal platser och kräver därför föranmälan.

Kostnad 120 kronor, inklusive fika.

Sista anmälningsdag 3/6!

Maila din anmälan till ulrika.olsson@xlm.se eller ring Kristina Axner:  026-65 56 08

Barnböckernas hus och kulturmiljöer: ”Bagarbarn” och ”Fiskarbarn”

 

Idag är det åter dags för ett barnboktips med stark koppling till vårt eget län. År 1914 föddes Barbro Sedwall i Söderhamn och 1977 utkom den första i raden av ett antal kulturhistoriska barnböcker med utgångspunkt från hennes egen barndom, nämligen "Bagarbarn". Barbro Sedwall skrev både texten och gjorde de mycket detaljerade illustrationerna till denna bok, som även belönades med pris i Bonniers tävling ”En svensk bilderbok i färg”.

I boken bagarbarn möter vi den unga Barbro 1922, som mycket riktigt är just ett bagarbarn då hennes far driver en stor bagerirörelse med flera anställda som jobbar i två skift. Varje tillverkningsmoment vid brödbakningen beskrivs ingående och sedan får vi följa med på en leveransrunda på Söderhamns gator med häst och vagn och brödet packat i stora trälådor. Men allt bröd säljs inte av andra. Familjen har även en egen brödbutik i samma kvarter. Boken är väldigt intressant även som samtidsskildring då den så noggrant redovisar detaljer och ger en god inblick i yrkeslivet för drygt 90 år sedan.

   

 

Tre år efter boken ”Bagarbarn” utkom Barbro Sedwall med "Fiskarbarn" som blev nästa kulturhistioriska skildring för barn. I denna bok är det inte Barbro själv som står i centrum för berättelsen utan flickan Ingrid. Vi befinner oss även nu på 1920-talet, men denna bok utspelar sig i Söderhamns skärgård, närmare bestämt på ön Prästgrundet och i dess fiskeläge. På vintern bor fiskarbefolkningen inne i Söderhamn, men när säsongen kommer flyttar familjerna ut till Prästgrundet som är en ganska liten ö med en stor skyddad hamn. I fiskeläget ligger sjöbodarna och fiskarstugorna tätt. Strömmingsfångsterna är ofta stora och alla på ön engageras för rensning, rökning, lagning av nät och tillverkning av trälådor. Men vi får även följa med på andra sysslor på ön som tvättning och mangling. I augusti läggs surströmmningen på burk och åter får nästan alla i fiskeläget rycka in för att hjälpas åt med detta.

 

 

"Fiskarbarn" är också en väldigt intressant bok som vi använde oss en del av när vi för några år sedan hade  uppdrag att tillsammans med Hälsinglands museum utreda historien om några allmänna byggnader på Prästgrundet. Böckerna är skrivna för en yngre publik, men innehåller även mycket av intresse för de som har hunnit bli lite äldre. Under 1980- och 1990-talen reste Barbro Sedwall runt och höll omtyckta föredrag för barn i skolor och på andra ställen. Hon gick bort 2008. För den som är intresserad av kulturhistoria kan jag verkligen rekommendera både ”Bagarbarn” och ”Fiskarbarn”.

 

Alla illustrationer i detta inlägg är gjorda av Barbro Sedwall och hämtade ur "Bagarbarn" respektive "Fiskarbarn".

 

Norrlandskustens minsta kapell renoveras

Utsikten från kapellet mot Prästgrundets lilla fyr.

Långt ut i den nordöstra delen av Söderhamns skärgård ligger ön Prästgrundet och här finns norrlandskustens allra minsta kapell. Det är endast 4 gånger 6 meter stort, men ska enligt uppgift ändå kunna rymma hela 32 personer. När det hålls gudstjänst här varje sommar brukar det dock komma så många att då får man flytta ut och hålla andakten utanför kapellet.

 

Kapellbyggnaden stod klar 1838 och har sedan dess utgjort en viktig mötesplats för befolkningen i fiskeläget på ön. Det stora fönstret mot öster sattes igen på 1920-talet, men i övrigt har kapellet sannolikt inte förändrats särskilt mycket sedan det byggdes. Trots att kapellet är så litet följer det i huvudsak samma form som i ett större kyrkorum med bänkinredning med mittgång och kor med orgel. Platsbristen har dock gjort att altare, altarring och predikstol i detta fall har fått kombineras i en särskild specialtillverkad möbel placerad mitt i koret.

Nu under sensommaren kommer kapellets fasader att renoveras och för några veckor sedan var jag ut till ön med en bygghantverkare och gick igenom arbetet som ska utföras, tillsammans med en person från hamnlaget på ön som äger kapellet. Klockstapeln har delvis blivit rötskadad och dåligt virke ska bytas ut och några brädor i fasadpanelen kommer också att ersättas med friskt virke av samma utformning som tidigare. Inför ommålningen tog jag färgprover på fasaderna som nu har analyserats av konservator så att byggnaden ska kunna få behålla nuvarande kulörer även i fortsättningen. Vi får därigenom även veta hur byggnaden har varit färgsatt tidigare. Lite senare i höst blir det dags för slutbesiktning av arbetet och då lovar jag återkomma med en liten rapport från renoveringen här på bloggen.

Föredrag i Gävle och Söderhamn på onsdag!

Imorgon, onsdag 20/3, blir det föredrag både i Gävle och Söderhamn. På Länsmuseet i Gävle håller Lars Nylander från Hälsinglands museum och jag ett föredrag kl. 17:30 i Per Erikssonsalen med titeln "Norrlands äldsta fiskarkapell" där vi berättar om vårt gemensamma projekt kring fiskarkapellen längs länets kust de senaste åren. Vi kommer att berätta både om de 11 bevarade kapellen i länet och ett antal försvunna kapell samt visa många bilder från dessa spännande miljöer.



På Kvarnen i Söderhamn kommer Ingela Broström samma dag att hålla ett föredrag kl. 19:00 med rubriken "Från faktoristad till industristad". Ingela kommer berätta om hur Söderhamns stad har vuxit fram och visa en kavalkad av gamla och nya Söderhamnsbilder. Föreläsningskvällen ingår som en del av jubileumsfirandet av Söderhamns museiförening som i år fyller hundra år.

Det är fri entré till båda föredragen!

Norrlands äldsta fiskarkapell!

Bänk i Storjungfruns kapell.

För några veckor sedan, se HÄR, lovade jag att jag skulle berätta mer om dateringarna av fiskarkapellen på Bålsön och Storjungfrun som vi har genomfört under hösten och det tänkte jag göra nu. Detta arbete har utförts inom det projekt vi bedriver tillsammans med Svenska kyrkan, Hälsinglands museum och Länsstyrelsen om fiskarkapellen i Gästrikland och Hälsingland.

Rast i borrningsuppdraget vid Bålsö kapell.

Jag har tidigare berättat, se HÄR och HÄR om åldersbestämningen av Bergöns kapell i Rogsta socken. Den allmänna uppfattningen hade länge varit att detta kapell skulle kunnat ha varit uppfört på 1500-talet eller rent av på 1400-talet, men här gav den dendrokronologiska undersökningen beskedet att detta kapell uppfördes av virke huvudsakligen fällt 1635-1636. Så vad kunde man förvänta sig om de nu aktuella kapellen? För Bålsö kapells del fanns det en inristning på timret intill dörren där det stod "Opbygt 1603" och för Storjungfrun har de flesta trott att kapellet skulle kunna vara från 1600-talets mitt eller första hälft, i vissa fall ännu tidigare.

Daniel Åkerman borrar i Bålsö kapells timmerstomme.

I båda fallen tog Daniel Åkerman från byggnadsvårdsfiman Gamla trähus prover på ett antal olika platser i timmerstommarna för att man skulle få ett säkert resultat. För att komma åt platser att borra på plockades tillfälligt några ytterpanelbrädor bort. Genomgående valdes platser att borra som syntes så lite som möjligt och där hålen skulle kunna synas pluggades de igen med gammalt virke. Proverna packades omsorgsfullt och sändes till dendrokronolog Thomas Bartholin i Hamburg för datering.

Tättvuxet nyuttaget borrprov från Bålsö kapell.

Hur gick det då? Jo, för Bålsö kapells del visade sig inristningen och den muntliga historien överensstämma exakt - kapellet uppfördes av virke fällt under vinterhalvåret 1603-1604! Storjungfruns kapell var något yngre, men inte alls mycket, då timret i detta fall var avverkat våren 1617 och våren 1618. En äldre uppgift om att årtalet 1619 tidigare hade synts på en av fasaderna blev då plötsligt väldigt intressant, då detta skulle kunna ha varit byggåret, för övrigt endast ett år innan staden Söderhamns grundläggning. Prover togs även i de två bakersta sittbänkarna på den norra sidan i kapellet och ett mycket intressant faktum var att även dessa två bänkar var jämngamla med byggnaden. Sannolikt har alltså kapellbesökare suttit på samma bänkar i över 390 år!

Anna-Karin Martinsson och Daniel Åkerman vid provtagningen i Storjungfruns kapells timmerstomme.

Dessa dateringar är väldigt värdefulla i vårt arbete att sammanställa fiskarkapellens historia i Gävleborgs län. Att de tre kapellen troligtvis är uppförda under en dryg 30-årsperiod är en intressant iakttagelse som tyder på att kapellen förmodligen inte har tillkommit av en slump utan att olika faktorer kan ha påverkat bygget av kapellen vid samma tidpunkt i historien. Nu vet vi dock med säkerhet att Norrlandskustens två hittills äldsta kända bevarade fiskarkapell båda finns i Hälsingland.

Äldst i Norrland?

 Detalj av borrprov som skickades in för dendrokronolgisk undersökning.

…är titeln på det föredrag som antikvarie Lars Nylander från Hälsinglands museum och jag ska hålla på Mariagården i Söderhamn imorgon, onsdag 24/10, kl. 19:00. Föredraget kommer att handla om länets fiskarkapell med särskild fokus på de två bevarade kapellen i Söderhamns kommun – Prästgrundet och Storjungfrun. Föredraget är ett led i det projekt vi för närvarande bedriver kring fiskarkapellen i Gästrikland och Hälsingland och som jag har berättat om tidigare här på bloggen.

Prästgrundets kapell.

I länet finns idag elva bevarade fiskarkapell. För åtta av dessa har åldern varit relativt väl känd genom skriftliga källor och liknande, men för tre kapell har uppgifterna om byggnadernas ålder varit väldigt osäkra. Här på bloggen har jag tidigare berättat om den dendrokronologiska dateringen, dvs årsringsdateringen, av Bergöns kapell ifjol, läs mer HÄR och HÄR, men nu är även de två återstående fiskarkapellen dendrokronologiskt daterade, nämligen Bålsön och Storjungfrun och resultatet blev att…

Storjungfruns kapell under borrningen för tagning av dendrokronologiska prover.

…ja, det avslöjar vi imorgon på föredraget i Söderhamn, men jag lovar återkomma till detta även här på bloggen. Varmt välkomna till Mariagården imorgon kväll!

Kolla in! Sommar i Söderhamn

Söderhamn är en okänd pärla bland Sveriges trästäder: en av ett litet fåtal där stadscentrum är så homogent och välbevarat att en större sammanhängande miljö har kunnat byggnadsminnesförklaras. Men egentligen är hela staden en enda stor sevärdhet.

Söderhamns historia går tillbaka till 1620, när Gustav II Adolf satte fart på den svenska krigsindustrin genom att tvångsrekrytera Hälsinglands vapensmeder till det nygrundade gevärsfaktoriet. Minnen från den tiden hittar man i det gamla borrhuset, numera stadsmuseum, och i den imponerande stadskyrkan Ulrika Eleonora ritad av Nicodemus Tessin d.y. 

Efter den förödande branden 1876 växte staden upp igen på bara några få år. Det är den sirliga nyrenässansen med detaljrik dekor i lövsågeri eller puts som har blivit Söderhamns signum. Under de långa sommarkvällarna är skuggspelet i fasaderna som vackrast. 

Träfasader vid Kungsgatan

Snickarkonst på hög nivå



Lusthuset i kvarteret Linden - en sommarpärla

 Men Söderhamn är så mycket mer än bara kvarteren kring Rådhustorget. Stadsdelen Öster med sitt slingrande gatunät och sina branta backar har rötter i 1600-talet. Det imponerande magasinsområdet påminner om industrialismens barndom, då Söderhamnsregionen var centrum för Sveriges sågverksindustri och fraktskutorna trängdes vid kajerna. Den byggnadsminnesförklarade järnvägsviadukten förmedlar en fläkt av 1800-talets tekniktro med sin stolta placering mitt i stadens finrum. Omsorgsfullt utformad 1950- och 60-talsarkitektur finns både i stadscentrum och i de kuperade områdena söder om ån. Och glöm inte att runda av med en chokladbiskvi på legendariska Rådhuskondis. Mer 50-tal än så kan det inte bli.
  


Järnvägsviadukten med kvarteret Tigern i bakgrunden





Gamla elverket med imiterad tegelfasad: varenda skarv är målad på trä

 

Stilrent 1950-tal på gågatan





Kolla in! Det svänger om Sveriges nyaste världsarv: minns Jan Johansson på Erik-Anders

För dig som inte bara vill kolla utan lyssna in en av Hälsinglands nyutnämnda världsarvsgårdar bjuder Erik-Anders i Asta på tre välmatade dagar med jazz och folkmusik i Jan Johanssons anda. 














I kväll (fredag) klockan 18.15 inviger regionchefen Mats Törnqvist på upprustade logen. Sedan blir det sväng i sommarnatten med Kurt Järnberg Remeeting band, fiolspelande Björn Ståbi & Thomas Tiger och sist smått legendariska bandet Splash, som satte Söderhamn på folkrockskartan på sjuttiotalet. På lördag plockar Thomas Jutterström trio upp stafettpinnen, följda av Bengan Janson med dragspelet. Och på söndag blir det hela familjens dag, med underhållning för alla åldrar.


Starta i tid så hinner du med en kopp kaffe med familjen Forssells hembakta. Olika från dag till dag. Eller en bit barkbröd (bättre än sitt rykte, jag lovar!) med lokalproducerad ost. Njut av trädgården i högsommarskrud och flanera sakta längs den slingrande grusvägen genom byn, skuggad av väldiga askar.


Inne i det gamla huset finns miljöer från olika tider, från djupaste vardag till överdådig fest. Missa inte den stora, himmelsblå festsalen, full av ljus och rymd och harmoniskt gestaltad in i minsta detalj. Ett rum i folkton, helt i Jan Johanssons anda. Låt öga och öra samspela en sommarhelg i Hälsingland!

Kolla in! Fiskeläge med smak

Längtar du efter kluckande vatten under bryggor och lukten av hav och tjära? Och kanske nylagad fisk?

Längs Gävleborgs kust finns många spännande fiskelägen. Ett av de mer välbesökta är Skärså, strax norr om Söderhamn. Där finns många fiskarstugor, båthus och gistgårdar, torkställningar i trä för nät. Miljön är välbevarad och i högsta grad levande med fiskare, bofasta, sommarboende, fiskerestaurang, delikattesbutik och hantverk.

Här slets hårt med fisket, till en början av jordbrukare som säsongsfiskade, och sedan av bofasta fiskare. Där Restaurang Albertina idag ligger fanns från 1920 en konservfabrik, där bl.a. Gunnarssons lökströmming tillverkades. Sedan 1980 serveras fiskrätter av många slag, Jubileumstallriken och Albertina special kan särskilt rekommenderas!

En flygbild från mitten av förra seklet. Fler äldre bilder från Skärså och andra delar av länet hittar du i länsmuseets fotodatabas HÄR.

Till Skärså tar man sig med bil på slingrande vägar genom skog och odlade marker om vartannat. Se mer om öppettider och aktiviteter på Skärså fiskeläges hemsida HÄR.