Stenmosaiker av konstnären Sture Wikström i Gävleborgs Sparbank, Nygatan 26

Jag har många gånger beundrat den väldiga väggreliefen i sten som finns i gatulokalen på Nygatan 26 i Gävle. Verket gör intryck genom både material, kulörer och motiv. Hela lokalen är spännande. Men vad har verket och lokalen för bakgrund? Författaren och lokalhistorikern Birgitta Lundblad kan historien. Över till Birgitta:

Fastigheten Sälen 1 som den ser ut idag. Foto: Ulrika Olsson, Länsmuseet Gävleborg

Genom fönstren på Nygatan 26, ursprungligen lokal för Gävleborgs Sparbank kan ett drygt 20 m långt konstverk ses. Flera frågor har kommit om detta konstverk, vilket föranlett en sammanfattning av bankens historia och uppgifter om väggreliefen av västervikskonstnären Sture Wikström.

Sparbankshuset vid Stortorget är verkligen ett riktigt bankpalats! Foto: Ingela Broström, Länsmuseet Gävleborg.

Gefle stads sparbank startade 1824 på initiativ av Per Ennes, som en av Sveriges första sparbanker. Lokalerna fanns då och fram till stadsbranden 1869 i Rådhuset. Efter några år i olika lokaler, bl a på Slottet, beslutade bankens styrelse att bygga ett eget hus vid Stortorget. I styrelsen ingick dåvarande stadsarkitekten Erik Alfred Hedin. Han fick uppdraget att ta fram programskiss och handlingar till en arkitekttävling och fick här sedan flera anmärkningsvärda roller − agerade som beställare, prisdomare samt byggherrens och stadens kontrollant. Arkitekterna Aron Johansson och Johan Laurentz, Stockholm, samt Fredrik Olaus Lindström, Gävle, inbjöds att delta i tävlingen. Aron Johansson inlämnade två förslag till bankbyggnad, varav ett godkändes av styrelsen. Han hade tidigare bl a ritat Riksbankshuset och Stockholms stads sparbank samt Riksdagshuset. Bankhuset vid torget i Gävle stod klart 1899.

Fastigheten Sälen 1 på Nygatan 26. Huset uppfördes 1870 och som revs 1959. Foto från 1959 ut Kommunarkivets samlingar.

Fastigheten Sälen 1, på Nygatan 26 inköptes 1952. Byggnaden, ritad av länsmurmästare N G Runer och uppförd 1870, revs 1959 för att ge plats för ett nybygge. Uppdraget att rita den nya bankbyggnaden gick till arkitekt Sten Dalén med eget arkitektkontor i Gävle och deltidsuppdrag som stadsarkitekt i Sandviken, Hofors, Storvik, Ockelbo och Valbo. En femvåningsbyggnad med en vinkelbyggnad i fyra våningar förutom bottenvåningar uppfördes. Till fasadbeklädnad valdes italiensk klyvmarmor. En tävling utlystes för dekoration av banklokalen och konstnären Sture Wikström utsågs till vinnare.

Konstnären Sture Wikström (1921−1993) var en målare och grafiker med studier vid Konstfackskolan i Stockholm, Ecole National Supericure des Beaux Arts i Paris, samt Konstnärsakademierna i Leningrad och Ravenna. Wikström har utfört ett stort antal offentliga utsmyckningar med monumentala mosaikarbeten på flera orter i landet, exempelvis i Västervik, Huskvarna, Kalmar, Borås, Jönköping, Linköping och Göteborg.

Stenmosaiken i Gävleborgs Sparbanks tidigare lokaler på Nygatan 26. Foto: Birgitta Lundblad.

Konstverket i Gävleborgs sparbank invigdes den 5 december 1961 och bestod av en 22 m lång mosaik, som initialt täckte hela den östra väggen. Den är murad av italiensk klyvmarmor med en ljus levande brottyta, som blev utgångspunkten för konstnärens arbete. Konstverket visar länets olika näringar med jordbruk, sjöfart, handel samt industri och är tillverkat av olika stenarter och glas. De olika kompositionerna bakades in i ”kakformar” av järnband, som tillverkades i ateljén på hemorten och sedan i sina olika delar skruvades fast i banklokalens vägg. Tekniken hade Wikström lärt av den norske konstnären Sigurd Winge. I samband med ombyggnader har delar av väggreliefen flyttats till två angränsande rum.

Till hjälp med alla arbeten hade Sture Wikström sin fru Ann-Marie Ekbom-Wikström, född 1925, också konstnär. Under arbetet med mosaiken i Gävle pågick en utställning med målningar hos Dal-Erik (Galleri Svarta katten).

Banken stannade kvar i lokalerna till 1978 då den flyttade till Gevaliapalatset, hörnet Nygatan/Kungsgatan, där den fortfarande finns. Ägarbilden har dock sedan dess avsevärt förändrats, och banken har genom åren haft ett flertal namn. Sedan 2006 heter den Swedbank.

Sälen 1 såldes 1979 till Hyresgästernas Riksförbund och har sedan genomgått flera om- och tillbyggnader, bl a utbyte av fasadmaterial, som inte hållit för påfrestningar. Ägare sedan 2003 är Svedinger Fastigheter AB.

Två av väggdekorationerna vid entrépartier på Jernvallskolan i Sandviken. Foto: Bosse Hedblom.

I Gästrikland finns ytterligare fyra konstverk av Sture Wikström, varav tre 45 kvadratmeter stora väggdekorationer ovanför ingångar vid Jernvallsskolan i Sandviken, 1965.

Väggdekoration i entrén i Hofors sjukhus. Fotografen är okänd, bilden är lånad från boken "Sture Wikström: Hans konst och gärning" skriven av Ann-Marie Wikström år 2000.

En hel väggdekoration med stenmosaik finns dessutom i Hofors sjukhus entré (nuvarande Hesselgrenska äldreboendet), donerad 1970 av SKF i anslutning till husets invigning. Priset för konstverket utgjorde 12 000 kr.

Referenser:

Samtal 2016 med Ann-Marie Ekbom-Wikström och arkitekten Gunnar Gustafsson

Samtal med Kulturförvaltningen, Region Gävleborg

Gävle kommun, Lantmäterienheten: Utdrag ur fastighetsregister

Lantmäteriet: Fastighetsregister

Wikström, Ann-Marie, 2000: Sture Wikström – Hans konst och gärning. Västervik

Tidningsartiklar

Vi har en vinnare!

 

Vi fick förlänga sluttiden för tävlingen med en dag, då vi bara fått in något enstaka svar med chansning på en av platserna. Men idag har vi fått in desto fler tävlingsbidrag, och vi har en vinnare!

Grattis till Frida som hade hela tre av fyra rätt!

Och till er alla som funderat, här kommer alla rätta svar:

1. Musikpaviljongen i bruksparken i Gästrike-Hammarby. Paviljongen uppfördes 1822. Den näraliggande graven är Petres familjegrav. Familjen Petre var bruksägare under största delen av 1800-talet.

2. Affärshus i Jättendal, ligger på vägen mot Mellanfjärden. Oklart till vilken av byarna Å och Djursta hör till, men det kanske någon av er vet?

3. Hofors kyrka. Ritad av arkitekt Bengt Romare och invigd 1962.

4. Lim-Johans stuga i byn Kyan i Ovanåker. Johan Erik Olsson, känd som Lim-Johan, levde i Ovanåker mellan åren 1865 till  1944 i Ovanåker. Känd som naivistisk målare, träskulptör och fotograf. Mer om Lim-Johan här!

Platsbesök på bygge

I förmiddags besökte jag ett bygge som sker i en verkstad på bruket i Högbo i Sandviken. Hemlighetsmakeriet kring projektet är stort, men som en av beställarna av bygget hade jag förmånen att få komma innanför verkstadens väggar idag.

Här byggs nämligen ett palats! Arkitekten bakom ritningarna är Margareta Persson, med flerårig erfarenhet av liknande projekt. Persson står även för de praktiska byggarbetena med palatset. Bygget har pågått sedan början av oktober, och har dessförinnan föregåtts av en grundlig planering. Projektet präglas av traditionella material och metoder samt en mycket hög arkitektonisk kvalitet. Det är inte ofta som man ser så omsorgsfullt utformade fasaddekorationer på nybyggen, som de jag upplevt idag. Fasaddekorationer som har både lokal och nationell anknytning. Materialen, detaljerna, proportionerna och byggnadens form, allt bildar en spännande helhet! Palatset byggs nu som sagt var i Högbo, men kommer inom kort att varsamt fraktas till Gävle och Länsmuseet Gävleborg, för slutgiltig placering.

Jag talar naturligtvis om årets pepparkakshus! I år kommer invigningen av detta att ske söndagen den 29 november klockan 13, hos oss på Länsmuseet Gävleborg. Boka redan nu in dagen i era kalendrar! Vi välkomnar er till en ovanligt väldoftande invigning!

Carl-Adolf Murray, närvarons mästare har somnat in

Den glade 98-årige berättaren i juli 2011.

Som byggnadsantikvarie möter man återkommande många människor genom arbetet: Gårdsägare, kyrkoanställda, entreprenörer, myndighetsrepresentanter med flera. Att träffas innebär oftast att det blir lättare att förstå varandra och många gånger enklare att komma fram till en lämplig lösning på olika problem. Vissa möten kommer man i efterhand ihåg lite mer tydligt än andra och någon gång händer det att särskilda möten sätter så starka avtryck att man bär med sig dem för all framtid. Ett sådant möte hade jag för ganska precis tre år sedan då jag en varm julidag fick förmånen att komma hem till den då 98-årige fd kyrkoherden Carl-Adolf Murray i Gästrike-Hammarby för att intervjua honom om fiskarkapellen i Hudiksvalls skärgård och detta möte har jag tidigare skrivit om HÄR på bloggen.

Carl-Adolf på sin balkong med kyrkan i Gästrike-Hammarby i bakgrunden 2011.

När jag nu nås av beskedet att denne lärde prästman har somnat in 101 år gammal går mina tankar till detta mitt enda personliga möte med Carl-Adolf. Jag hörde honom hålla intressanta föredrag vid några tillfällen, men det var i det personliga mötet han var som allra mest närvarande. Trots att jag inte kände honom tog han emot mig som om vi hade varit bekanta i åratal. Visade fotoalbum, brev och böcker. Lät sig fotograferas solande i sin favoritfåtölj tillfälligt utlyft på balkongen. Delade med sig av sina levande berättelser om 1910- och 1920-talets Hudiksvall, där han hade växte upp, om prästhelger, möten med Nathan Söderblom och mycket annat. Ja, till och med varje krukväxt hade sin egen historia som han gärna ville förmedla: "-Ursprungsplantan till denna växt plockade Selma Lagerlöf vid Nilens strand", sade han på sitt skorrande lätt igenkännbara tonfall, när vi stannade till vid en planta han vårdade särskilt ömt. Han hade drivit fram ett helt bord med nya växter från denna planta visade det sig när han förevisade ett annat rum. När jag försiktigt förhörde mig om lämpligheten att i hans ålder klättra på en pall för att nå upp i bokhyllan sade han utan tvekan: "-Det är väl ingenting, jag har stege när jag vattnar amplarna på balkongen!". Och när han med bestämda steg gick upp för trappan till övervåningen och jag förundrade mig över hans ork och starka ben, sa han lite försiktigt blygsamt: "-Jag vet ju inte, men jag tror att om man skulle jämföra fysiken hos landets 98-åringar, så skulle jag nog ligga rätt bra till..." Jag kunde inte annat än hålla med...

Carl-Adolf vid några av alla hans ömt vårdade växter.

Det här är förstås bara några minnesbilder jag har av mitt möte med Carl-Adolf. Hans gärning som präst, ledare för stiftsgården i Undersvik samt hans kulturhistoriska engagemang, inte minst för Stenhuset i Gästrike-Hammarby med mängder av utställningar och föredrag, går det att skriva mycket om, men det kan andra skildra bättre än jag. Carl-Adolf var en unik människa. Kunnig, intresserad och ständigt närvarande. Jag är väldigt glad att jag hann med att träffa honom.

Arkitektur på lördag för hela familjen

Gillar du hus ska du inte missa allt som händer i Sandviken på lördag den 24:e maj! Här är ett urval av allt på programmet:

12.00 Skapa och dekorera din egen drömbyggnad. Byggnadsantikvarie Ulrika Olsson har workshop för barn 7-12 år. Begränsat antal. Trampolin, Kulturcentrum Sandviken.

12.30-13.00 Bygg och restaurera för snyggt slitage. Byggnadsantikvarie Erika Åberg ger tips om hållbart byggande med historien som inspirationskälla. Om stil, materialval och smart planering. Biblioteket, Kulturcentrum Sandviken.

14.00-15.00 Järnkoll på hus – stadsvandring för barn. Museipedagog Ann Nilsén och byggnadsantikvarie Erika Åberg, Länsmuseet Gävleborg leder skattjakt bland husen i Sandviken. Samling vid Bibliotekets entré, Kulturcentrum Sandviken.

Hela programmet kan du se på Kulturcentrum. Välkomna!

Släng inte ut ditt gamla kök! Vi tar med oss köksföreläsningen ut i länet!

 

Välbevarade kök från alla tider ger en inblick i hur liven levdes under den aktuella tiden men väcker också frågor och funderingar. Bostadsforskningen kring köken tog fart under slutet av 1910-talet då en statlig standardiseringskommitté tillsattes som skulle planera köksmöblering och annan utrustning för att hitta fram till billiga och praktiska kökslösningar. Ännu idag bygger faktiskt mycket av dagens köksinredningsideal på de resultat som kommittén kom fram till i sin forskning.

I höstas höll jag en inspirationsföreläsning kring kök genom tiderna på länsmuseet. Nu i veckan tar jag med mig föreläsningen till Sandviken och Bollnäs.

Jag kommer att berätta om kök genom tiderna. Hur köken har utvecklats till dagens utseende och varför de har gjort det. Dessutom kommer jag så smått att komma in på hur man kan tänka kring kök i ett äldre hus eller lägenhet. Hur "gammalt" kan man bygga ett kök egentligen?

Välkomna till en inspirerande föreläsning kring vår svenska kökshistoria!

Onsdagen den 2/4, klockan 18, Sandviken, Kulturcentrum sal Teaterbruket. Fri entré.

Torsdagen den 3/4, klockan 19, Bollnäs, Kulturhuset sal Ida Kristina. Fri entré.

Vem äger berättelserna?

Välkommen till en av årets första programpunkter, Vem äger berättelserna?

Owe Ronström, professor i etnologi, reflekterar kring kulturarvsbruk, världsarvets och brukssamhällets berättelser och vem som har rätt att skapa historia. Medverkar gör även författarna/debattörerna Po Tidholm (29/1 och 30/1) och Anna Jörgensdotter (3/2).

Hur vi använder vi våra kulturmiljöer för att skapa myter och “sanningar” blir sannolikt ett centralt tema i samtalet!

Välkomna att delta i samtalet! Vi bjuder på fika!

Onsdag 29/1 kl 18-20, Kulturhuset i Bollnäs

Torsdag 30 januari kl 18-20, Länsmuseet Gävleborg

Måndag 3/1 kl 18-20, Kulturcentrum/Teaterbruket i Sandviken

Idag hurrar vi för...

...den legendariske prästen Carl-Adolf Murray som idag fyller 100 år!

Under sitt långa liv har Carl-Adolf hunnit med massor. Han prästvigdes redan i början av 1940-talet och som den förste föreståndaren för Stiftsgården i Undervik var han från 1941 och framåt med och utformade den verksamhet som än idag bedrivs där. Därefter tjänstgjorde han som präst på flera platser i länet och han blev så småningom kyrkoherde i Ovansjö församling. Under de 35(!) år han har varit pensionär har han varit en drivande kraft i stenhuset i Gästrike-Hammarby där han återkommande byggt upp utställningar samt hållit och anordnat föredrag utifrån olika kulturhistoriska ämnen. Trots sin höga ålder har Carl-Adolf ända fram till förra året fortsatt att hålla engagerade föredrag och många har åkt långt för att få tillfälle att lyssna på honom.

Carl-Adolf i sitt arbetsrum, juli 2011.

Jag hade förmånen att få träffa Carl-Adolf ifjol somras i samband med vårt arbete att dokumentera länets fiskarkapell. Det var en varm julidag när jag färdades i bil till Gästrike-Hammarby i Gästrikland. När jag gick genom grinden till hans välskötta trädgård såg jag att någon satt ute i solen på den stora verandan vid huset. Men inte kunde det väl vara... jo, visst var det han, där satt den snart 99-årige prästen och solade i kortbyxor och kortärmad skjorta! Han hälsade med kraftigt handslag, vi gick in i huset och slog oss ned i den röda plyschmöbeln i salen där han började berätta, om sin barndom i Uppland på 1910-talet, om det Hudiksvall han växte upp i från 1918 och tio år framåt och där pappan var präst. Om ärkebiskop Nathan Söderblom, som familjen kände väl och inte minst om prästhelger och sommarvistelser i fiskelägena i Hudiksvalls skärgård.

Tiden flög iväg, samtidigt som den på samma gång tycktes stå stilla när Carl Adolf med glasklart minne återgav händelser och episoder som utspelat sig för närmare 90 år sedan i hans barndom. Det är något speciellt att möta en person som verkligen var med när det hände och som dessutom kan återge det på ett sånt intressant sätt och som samtidigt har kvar sin nyfikenhet på livet.


Carl-Adolf på sin veranda med kyrkan i Gästrike-Hammarby i bakgrunden, juli 2011.

Ifjol höst utkom dokumentärfilmen Livet som gåva som handlar om Carl-Adolf Murray och vad han har varit med om. Filmen har visats vid flera tillfällen på Länsmuseet Gävleborg och finns att köpa i Länsmuseets butik. Sveriges television har köpt in filmen och enligt uppgift kan den eventuellt komma att visas på TV någon gång under julhelgerna. Missa inte detta tillfälle eller köp filmen om ni vill få veta mer om en mycket intressant och engagerad person med sekellång livserfarenhet. Länsmuseets byggnadsantikvarier sällar sig härmed till gratulanternas skara och framför våra varmaste gratulationer till jubilaren!

Kolla in! Yxans dag i Storvik!

Jag har tidigare under sommaren tipsat om länets två fina yxfabriker som tillverkar yxor åt Sveriges och världens byggnadsvårdshantverkare och timmermän.

Den 25 augusti är en dag som absolut är värt att lägga till en notering i almanackan på, för då är det nämligen Yxans dag på Wetterlings yxfabrik i Storvik.

Under dagen kan man bland annat gå på en smidesvisning i yxfabriken, få sina yxor omskaftade och omslipade. Du kan även prova på att smida en yxa! Byggnadsvårdsmoment som timring kommer även att visas upp.

Arrangemanget äger rum den 25 augusti mellan 10 -16.
Plats: Vallbyvägen 58, Storvik
Karta hittar du HÄR!

Kolla in! Järnriket!

Järnriket Gävleborg

I över tvåtusen år har järnet format livet och landskapet i Gästrikland. Spåren finns överallt. Här väntar sevärdheter och besöksmål på ett trettiotal platser. I Järnriket upplever du bergsmännens hisnande gruvschakt, vackra bruksmiljöer med värdshus och kaféer, herrgårdarnas rogivande parker och trädgårdar. Här möts du av råa industrimiljöer, smedjor, masugnar, moderna stålverk och arkitektur av världsklass.

Välkommen att besöka Järnriket i sommar. Antingen genom att gå in på vår hemsida eller att besöka Järnriket och Bergslagens digitala reseplanerare som du hittar HÄR!

Forsbacka herrgård i sommarskrud.

Kolla in! Nymmenåsens fäbod

Några hundra meter upp i skogen från Ovansjö hembygdsgård i Sandvikens kommun, ligger Nymmenåsens fäbod. Här ordnas varje sommar sk. Fäbodlek. I år håller fäboden öppet för lek mellan 18 juni till 1 augusti, måndagar - onsdagar klockan 10-15. Här får barn prova på livet som det en gång levdes på en fäbodvall. Med hjälp av handledare kan barnen få prova på att tova och att tälja. Ibland bakar man bröd och är vädret vackert kan man passa på att tvätta kläder på gammalt vis med hjälp av tvättbräda och tvättbalja. I sommarladugården finns fina djur i trä. Hönor med ägg i reden, gris med griskultingar och såklart också hästar och kor!

Mer information hittar du här!

Kolla in! Den goda smaken?

I år fyller Gästriklands hemslöjdsförening 100 år. I Ecke Hedbergs konstnärshem Tallbo i Kungsfors visas fram till 24/6 utställningen "Den goda smaken?" med textilier, foton och berättelser om en räddningsaktion ledd av kvinnor i början av 1900-talet. Lördag 16/6 kl. 15 visas utställningen av Kristina Lindkvist från länsmuseet.

Tallbo ingår i Järnriket och fungerade från början som smedsbostad. Makarna Hedberg började 1906 att bygga om huset med bl.a. en ateljé. Sommartid är Tallbo öppet för besök med både tillfälliga och permanenta utställningar, se mer på hemsidan Ecke Hedbergs konstnärshem Tallbo.

Kolla in! Berglunds Bageri i Kungsgården

Ungefär mitt i Gästrikland ligger Kungsgården. Ett litet samhälle vid Storsjöns nordvästra strand. I Kungsgården finns Berglunds Bageri. Från början ett litet gårdsbageri som med tiden verkligen satt sin plats på kartan. Mjölet som mals på plats i stenkvarnen är naturligtivs ekologiskt. Övriga råvaror är så långt möjligt KRAV-märkta. Vi kan intyga att både matbröd och fikabröd smakar alldeles förträffligt hos Berglunds! Extra trevligt är att man själv får välja kaffekopp bland den digra samlingen som finns i kaféet!

Sällan missar vi kulturmiljövårdare att svänga förbi Berglunds Bageri då vi vi är ute och far i jobbet och har vägarna förbi Kungsgården!

Bilderna har vi hittat HÄR!

Byggnadsvårdsdag i Gysinge!

Nu den 1 maj är det öppet hus hos Gysinge centrum för byggnadsvård. Under dagen (mellan 10 - 16) finns det möjlighet att ta del av:

Konsultrådgivning

Rödfärgskokning

Gysinge Café

Såpaskurning

Samling vid pumpen

Målning med linoljefärg

Extrapriser på byggnadsvårdsprodukter

Försäljning av gammaldags växter

När Du ändå är i Gysinge för att kolla in centrum för byggnadsvård, passa då även på att besöka den fantastiska bruksmiljön!

Invigning på Wetterlings yxfabrik!

Här kommer en inbjudan från Julia som är vd på Wetterlings yxfabrik i Storvik!

Välkommen till invigningen av wetterlings yxfabriks vattenkraftverk!

Efter mycket planering och hårt arbete står nu Wetterlings vattenkraftverk snart klart att sättas igång. Fabriken har tidigare drivits med egen el, och det har länge varit en dröm för oss att få fart på turbinen igen. Vi har funderat och filosoferat, planerat och engagerat ett helt gäng experter och byggkillar i detta projekt: att återställa kraftverket.

Nu är den fina turbinen från 1941 restaurerad och sumpen är nygjuten. Kanalen är rensad, luckorna är nygjorda och vi har toppmodern el- och styrutrustning för att kunna använda vattnet i Vallbyån på bästa sätt. Det har under många år bara runnit förbi fabriken, men nu kommer en del av vattnet att pressa runt turbinen och skapa el.

Wetterlings kommer inte bara att smida yxor och svarva skaft, vi kommer att göra det med egen grön elkraft också.

Invigningen av kraftverket äger rum på fabriken, den 15 mars klockan 17.00-19.00

Först bjuds det på mat och gott sällskap, och klockan 18.00 har vi själva dopceremonin. Vi kommer att döpa kraftverket i champagne, för att blidka vattengudarna.

Hädanefter kommer vi älska regniga somrar – ju mer vatten ju mer ström.

Det blir lite rock n’ roll också.

Om svar med hur många ni kommer anhålles senast 8 mars. Svar skickas till: julia@wetterlings.com

Är Du intresserad av industrihistoria, byggnadsvård, yxor och hållbar utveckling så passa på att deltaga på detta evenemang!

Lagmansgården och sockenstugan i Kungsgården

Jag har tidigare nämnt att jag jobbar med förslag till skydd på två 1700-tals byggnader till en områdesbestämmelse i Kungsgården, utanför Sandviken. För någon vecka sedan kom beslut från Sandvikens kommun att ge Lagmansgården och Sockenstugan det skydd som Länsmuseet föreslagit! Det kändes naturligtvis väldigt bra att byggnaderna nu åtnjuter ett skydd så att de på sikt kan bevaras för framtiden.

Sockenstugan

Lagmansgården

Vill Du läsa mer om vad en områdesbestämmelse är för något, så kan Du gå in och kika på Boverkets hemsida. Där finns det en hel del matnyttig information. Kortfattat kan man säga att med en områdesbestämmelse kan man säkerställa så att intentionerna med en översiktsplan eller ett riksintresse tillgodoses.

Nedan kan Du se det förslag till områdesbestämmelse som Länsmuseet presenterade för Sandvikens kommun!

Förslag till områdesbestämmelse för Sockenstugan och Lagmansgården

De två byggnaderna utgör sådan kulturhistorisk miljö som avses i Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap. 13-14 §§. Vid ändring av byggnaderna bör byggnadsnämnden föreskriva att en fristående sakkunnig kontrollant av kulturvärden anlitas.

De bägge byggnaderna bör förses med q-märkning och följande skyddsbestämmelser:

q1 - Rivningsförbud. Putsfasaden med dess utsmyckning, dörr- och fönsterlägen, samt takets utformning skall bevaras.

q2 - Interiört ska planlösning, äldre snickerier, kakelugnar, spisar, brädgolv, äldre innertak bevaras.

q3 - Nuvarande våningshöjd ska bevaras.

q4 - Vid ombyggnad eller renovering ska man eftersträva att behålla byggnadernas befintliga material. Allt byggnadsarbete ska ske med traditionella material och metoder.

Bygglovplikt

Byggnaderna bör förses med förhöjd bygglovplikt. Bygglovplikten bör även gälla för underhållsarbete.

Förslag på ev. skydd av miljön i anslutning till byggnaderna:

Byggnaderna har idag ett miljöskapande längs Ovansjövägen och det är av vikt att ny bebyggelse underordnar sig Sockenstugan och Lagmansgården. Ingen komplementbebyggelse bör uppföras så att den syns från Ovansjövägen.

1700-tals rokokopardörr på Sockenstugan

Lagmansgården del 2

Här kommer en uppföljning på förra veckans blogginlägg om Lagmansgården i Kungsgården. Interiören är en blandning av 1700-tal och och 1950-tal. Kolla filmen så får Ni se!

,

Lagmansgården. Rundvandringen börjar i salen. Obs! Jag vet att

filmen är lite sisådär, och jag filmar detaljer snabbt. Men det

kanske kan vara kul att se ändå!

Källarstuga i Österfärnebo

Jag sitter och kikar igenom lite bilder från förra året och hittade ett rådgivningsbesök som jag och Anna Larsdotter gjorde i Österfärnebo. Besöket gällde en Källarstuga som jag tänkte bidra med lite information om =).

Källarstugan i Österfärnebo har vid en dendrokronologisk datering visat sig vara byggd redan mellan år 1543-44. Byggnaden har ursprungligen varit ett härbre som troligtvis stått på syllar av trä. Att byggnaden är nedplockad och flyttad till platsen syns bland annat på den kraftigt markerade numreringen i form av streck i stockarna.

Källarstugan har tidigare haft en utbyggnad i form av en svale. Denna är idag riven men spår efter sadeltakets lutning på denna syns tydligt på en bild i tidigare nämnda skrift. Trots att väggen idag är enhetligt målad kan man skönja svalens placering då timret är något mindre väderbitet där det varit skyddat.
Den underliggande jordkällaren är murad i valv av natursten. Källarens utvändiga vägg är dock murad med slaggsten som var biprodukt från järnhanteringen i trakten.

Jordkällaren med sin källarstuga i sin helhet är ett mycket intressant historiskt dokument. Timmerstommens höga ålder gör den sällsynt i området och ger den ett högt byggnads- och arkitekturhistoriskt värde. Byggnaden bär också på ett högt kontinutetsvärde då den visar att byggnader historiskt återbrukats med ändrade eller vidgade användningsområden. Väggen av slaggsten berättar också om att källarstugan är byggd i ett industrihistoriskt område med järnhantering. Källarstugan berättar även om en tid då man hade skilda byggnader för olika funktioner.

Lagmansgården i Kungsgården

Just nu håller jag på och skissar på att lämna förslag på kulturhistoriskt skydd i en områdesbestämmelse i Kungsgården gällande två 1700-tals byggnader. Kungsgården är en ort som ligger ca en mil väster om Sandviken i Ovansjö socken. På ortsnamnet Kungsgården hör man ju vad platsen har haft för funktion. Här har kungen haft sin gård.

En av de byggnaderna som jag håller på och jobbar med är Lagmansgården.
Lagmansgården uppfördes troligen kring år 1780 av lagmannen Magnus Johan Karp. Takformen, som är typisk för den karolinska tiden, kan dock peka på att Lagmansgården är uppförd under 1700-talets första hälft och ombyggd kring år 1780.
I slutet av 1700-talet köptes gården av en garvare vid namn Salling som började använda gården som gästgiveri. Han uppförde även en separat gästgiveribyggnad öster om Lagmansgården. Under merparten av tiden fram till år 1911 nyttjades Lagmansgården som gästgiveri. I början av 1950-talet förvärvade dåvarande Ovansjö kommun fastigheten med planerna på att uppföra ett nytt kommunhus på platsen. Gästgiveribyggnaden och ladugården revs då, medan själva Lagmansgården kom att renoveras, med en för 1950-talet hög ambitionsnivå.

Här kommer lite bilder!




På bilderna ser ni två kakelugnar som jag tycker är väldigt fina och Ni har väl inte missat att det nyligen har kommit ut en bok om kakelugnar i Gävleborg. Mer information om den kan Ni hitta HÄR!