måndag 31 januari 2011

Föreläsning "Byggnadsvård på hembygdsgårdar" i morgon

Hade någon frågat mig för några år sedan, vad jag tänker på när jag hör ordet "hembygdsgård" skulle jag ha svarat; timmerstugor, spinnrockar och midsommarfirande. Frågar någon mig idag svarar jag; vattentorn, inredningsinspiration och människor.

På morgondagens Kulturlunch berättar jag om restaureringsinsatserna som gjorts under 2010 på Gästriklands hembygdsgårdar inom Projekt Byggnadsvård & Sysselsättning. Välkomna till länsmuseet tisdag den 1 februari, kl. 12:00. Lunchlådan innehåller en 30-minuters föreläsning följd av en god bit mat.

torsdag 20 januari 2011

På besök i kollegornas kök!

Igår var vi på besök hos våra kollegor vid Dalarnas museum, som du kan läsa mer om här. I samband med detta fick jag även möjlighet att se deras personalkök och jag tänkte nu dela med mig av denna upplevelse. Dalarnas museum består av ett flertal byggnadskroppar i tegel uppförda från 1937 och framåt, men museet har även personallokaler i det angränsande Jernbergska huset ritat av Faluns dåvarande stadsarkitekt Klas Boman vilket uppfördes 1904. År 1933 renoverades huset och troligen var det då som kökets nuvarande välbevarade inredning tillkom.

Köket har en omfattande björkådrad skåpinredning samt snickerier och dörrar i samma utförande. Den vita bänkskivan med rundat hörn är av marmor. På golvet ligger en linoleumatta som troligen är ursprunglig och väggarna är putsade och målade i ljusgrön kulör. I anslutning till köket finns skafferi samt en serveringsgång med höga skåp och hyllor, även de med björkådring.


När köket renoverades för en tid sedan valde museet att göra detta med hög ambitionsnivå för att på detta sätt kunna visa att det är möjligt att bevara en köksmiljö från 1930-talet och samtidigt förena detta med moderna tiders behov av standard och hygien. De putsade ytorna målades om med linoljefärg, bänkskivor återställdes och björkådringen rengjordes. Kompletteringar med nytillverkade inredningsdetaljer gjordes även. Köket kan nu visas upp för intresserade som står i begrepp att renovera sitt kök och är ett tydligt bevis på att det går bra att renovera ett kök och ändå behålla dess karaktär och känsla.


Serveringsgången.
Bakgrundsuppgifter till detta inlägg har jag fått av biträdande länsmuseichef Anna Björkman vid Dalarnas museum som även var med och tog fram historiken inför att personalköket skulle renoveras. Vill du titta på fler äldre kök och detaljer från kök från olika tider? Besök Länsmuseet Gävleborg på Facebook där du finner Byggnadsvårdarnas kökskatalog, som vi  kommer fortsätta att fylla på med fler foton framöver.

måndag 17 januari 2011

Ferdinand Boberg + tävling avgjord!


Vi som jobbar med byggnadsvård på Länsmuseets kulturmiljöavdelning är glada och förvånade över att så många ville vara med och tävla. Därför publicerar vi att tävlingen är avgjord redan nu!
och det rätta svaret är brandstationen i Gävle. Först att skicka in ett korrekt svar var en student från bebyggelseantikvariskt program från Göteborgs universitet som kunde sin arkitekturhistoria!

Vinsten är förstås äran samt en bok som Länsmuseet Gävleborg har producerat:
Ralph Erskine – ArkitekTur i Gästrikland och Bergslagen, där vi i guidebokens form ger korta introduktioner till alla och envar som är intresserade av historia, arkitektur och trevliga utflykter.
Boken är tänkt att guida läsaren till alla de platser i Gästrikland och Bergslagen som bär spår av Ralph Erskine. Några är uppmärksammade sedan länge medan några är lite svårare att hitta till. Avsikten är att fördjupa kunskaperna om hans produktion i Bergslagen och väcka lusten att besöka dessa egensinniga och karaktärsfulla platser. De representerar något av det mest spännande som går att finna inom den moderna svenska arkitekturen.
De platser som lyfts fram i skriften är: Ockelbo, Gyttorp, Avesta, Storvik, Jädraås, Fors, Sandviken, Hedesunda, Gästrike Hammarby och Fagersta.
Boken finns även att köpa i länsmuseets butik och kostar 100 kronor.
En presentation om Ferdinand Bobergs arkitektur i Gävle kommer framöver!

fredag 14 januari 2011

Ferdinand Boberg + tävling!

Bild hämtad från (http://www.bth.se/tks/ferdinand.nsf/)

Ferdinand Boberg levde mellan 1860-1946 och var en av sin tids mest framstående arkitekter. Han ritade bland annat Rosenbad (1902), Nordiska kompaniet (1915) och Centralposthuset (1904). Samtliga i Stockholm. Hos Boberg hittar man en arkitektur som förenar det gamla med det nya. Både förankrat i historien samt blickandes framåt!

Boberg var mycket intresserad av arkitekturhistoria och åkte land och rike runt för att teckna av äldre bebyggelse.

Blekinges tekniska högskola har sedan år 2005 bedrivit ett projekt som heter i Ferdinands fotspår som går ut på att jämföra Bobergs teckningar över äldre bebyggelse som han gjorde under tidigt 1900-tal med hur platsen/byggnaden ser ut idag. Nedan följer information som är tagen från projektets hemsida:

Under 1900-talet har vi, precis som Boberg förutspådde, genomgått en om­fattan­de omvandling av stads- och landsbygd. Det är därför av såväl nationellt som lokalt intresse att göra en uppföljning av Bobergs gigantiska inven­tering av bebyggel­sen. Hur ser det ut idag på de ställen där Boberg stod för nästan ett sekel sedan? Hade Boberg rätt i sin förmodan att all denna bebyg­gelse gått till spillo?
Även om tanken att använda Bobergs Svenska Bilder som en uppföljning av 1900-talets bebyggelseförändringar återkommit med jämna mellanrum, är det först nu som detta är genomförbart. Dels genom åter­upptäckten av fältteckningarna i Nordiska Muséets arkiv, dvs ett långt större bild­material än Svenska Bilder, dels genom utvecklingen av informationsteknologi och digital­foto­grafering.
Utöver att ge underlag för lokalhistoriska studier, lokala utställningar och böcker kommer projektet att till Svenska bilder från 1900-talets början kunna lägga mot­svarande bilder från 2000-talets början och därmed ge underlag för debatt, forskning, nationella utställningar och pub­likationer.


Projektet är uppbyggt som så att en intresserad allmänhet hämtar hem inventeringsblanketter från hemsidan och sedan åker ut och fotar av byggnaden/platsen idag och beskriver hur platsen har förändrats på 100 år. I Gästrikland finns det 9 objekt kvar att inventera, medan det i Hälsingland finns hela 33 återstående att inventera!

Så det är en uppmaning till alla arkitekturintresserade att ge sig ut med inventeringsblanketter nu till våren!
Tävling

Ferdinand Boberg slog igenom som arkitekt med en byggnad som stod klar 1891 i Gävle. Vilken byggnad var det?

Vinnare av denna tävling är den som först e-postar korrekt svar till: joel.ringh@xlm.se

Man vinner förstås äran samt en bok om en annan känd arkitekt som haft en stor verksamhet i Gästrikland, nämligen Ralph Erskine. Korrekt svar + vinnare publiceras om två veckor samt bild på byggnaden. Då presenteras även flera byggnader som ritats av Boberg i Gävle!

onsdag 12 januari 2011

Sista chansen...

...att se utställningen om länsmuseibyggnadens historia är söndag 27/2! I länsmuseets byggnad på S. Strandgatan 20 i Gävle kan du på en kulturlunch tisdag 1/2 höra om hur restaureringsarbeten på hembygdsgårdar i Gävleborg drivs som ett sysselsättningsprojekt. Läs mer om länsmuseets programaktiviteter i vårprogrammet, bl.a kan du komma till öppet hus i våra magasin med tema Ockelbo lördag 9/4. Hoppas vi ses!

måndag 10 januari 2011

Gå på husjakt!



Sedan december 2009 gör Länsmuseet en artikelserie om arkitektur och byggnadsvård tillsammans med Gefle Dagblad. Vi har bl.a. gått på stadsvandringar och tittat närmare på olika byggnadsmaterial som finns i Gävles innerstad. Nu har GD en tävling där man ska identifiera bilderna från stadsvandringarna genom att ange husens adresser. Priset är "Stora boken om byggnadsvård" av G. Gudmundsson. Sista tävlingsdag är i morgon, tisdag den 11 januari. Klicka HÄR för att komma till tävlingen.

Tips: På Länsmuseet Gävleborgs hemsida finns hela artikelserien samlad. Kolla HÄR och scrolla ner till "Artikelserie om byggnadsvård"

tisdag 4 januari 2011

Att riva eller renovera - Frälsningsarmén i Hudik

Frälsningsarméns hus med fasaden mot Kungsgatan.
I början av 1900-talet byggde frikyrkorörelsen ett stort antal kyrkobyggnader och samlingssalar över hela landet. Församlingarna var ofta mycket aktiva och lockade mängder av nya medlemmar till sina sammankomster. En av dessa rörelser var Frälsningarmén som 1903 uppförde ett stort trähus med samlingssal och lägenheter vid Kungsgatan i Hudiksvall, vilken var den stora infartsvägen till staden. Huset fick på tidstypiskt sätt fasad med liggande och stående fasspontpanel avdelat med lister, småspröjsade fönster och ett markerat mittparti mot gatan krönt av en hög flaggstång. Vid denna tid pågick en intensiv byggnadsperiod i Hudiksvall och ett stort antal påkostade byggnader uppfördes i både sten och trä. Flertalet av byggnaderna i samma kvarter uppfördes också vid samma tid.

Byggnadskroppen mot gården som ursprungligen innehöll lägenheter i två plan.
I mitten av 1900-talet renoverades byggnaden och fick då bland annat nuvarande fasad av eternitskivor i ljus kulör. Med tiden minskade antalet medlemmar och 2007 gjordes Frälsningarméns Hudiksvallskår vilande, varefter huset året efter såldes till det kommunala fastighetsbolaget Hudiksvallsbostäder. Enligt gällande detaljplan för kvarteret är detta hus markerat med "q" vilket i detta fall innebär att särskilda miljöhänsyn bör tas till denna byggnad. Trots detta vill fastighetsbolaget riva Frälsningsarméns hus och ersätta med ett nytt hyreshus på samma plats. En rivningsansökan har därför lämnats in till kommunen och vi har fått ärendet som en remiss.

En av entréerna till samlingssalen med ett välbevarat skärmtak.
Länsmuseet tycker detta rivningsförslag är en dålig idé och det har vi även tydligt påtalat i vårt svar till kommunen. Frälsningsarméns hus är en tidstypisk byggnad som trots förändringar av exteriören ändå har fått behålla många av sina karaktäristiska detaljer. Dessutom ingår byggnaden i en rad av äldre byggnader vilka sammantaget har ett stort miljöskapande värde för denna del av staden. Jag tror att med en intresserad ägare skulle denna mycket väl kunna återställa exteriören till sitt originalutförande samtidigt som det bör vara möjligt att finna en användning av byggnaden, som bostäder eller samlingslokal i kombination med bostäder.

Det är väldigt tråkigt att Hudiksvalls kommun inte i högre grad väljer att värna stadens äldre trähusbebyggelse som är en av stadens främsta kännetecken. Under senare år har det rivits ett flertal äldre trähus inne i centrum och om denna utveckling fortsätter riskerar det att på sikt påtagligt förändra Hudiksvalls karaktär som en välbevarad trästad. Varje byggnad av detta slag är unik och en viktig del av stadens historia. Ett äldre hus har dessutom vanligtvis kvaliteter som ej är möjliga att skapa i dagens nyproduktion.
Husraden mot Kungsgatan som Frälsningarméns hus ingår i.
I ett fall som detta är Länsmuseet rådgivande och vi är ingen myndighet som kan förbjuda en rivning. Det är upp till de styrande att besluta om byggnadens framtid. Jag tycker dock att det är viktigt att frågor som denna debatteras och lyfts fram ordentligt innan beslut tas. I det här fallet har Hudiksvalls tidning också skrivit långa artiklar om både planerna på rivning och våra synpunkter. Utan debatt är det annars lätt hänt att byggnader och miljöer försvinner utan att någon hinner reflektera över dem och deras betydelse för stadsbilden. Jag hoppas att det även i framtidens Hudiksvall ska finnas plats för Frälsningsarméns hus och att detta hus och liknande ska ses som en tillgång i staden. Vad tycker du?