Kolla in! Sjuvallsleden mellan Hudik och Delsbo

Nu tänkte jag passa på att tipsa om något som jag själv har gjort i sommar. Nämligen: vandrat på Sjuvallsleden. Sjuvallsleden går från Hudiksvall till Delsbo och passerar, som namnet avslöjar, sju fäbodvallar. Att vandra på Sjuvallsleden är ett intressant sätt att ta del av Hälsingland med olika kulturmiljöer som fäbodvallar och den fantastiska naturen. På många av vallarna finns det skyltar uppsatta där man kan ta del av vallens historia. Visste du att många av vallarna var i bruk ända in på 1940-talet?

Blir man svettig och varm så är det bara att planera in vart man ska ta sig ett dopp i områdets många sjöar!

På vintern finns det även skidspår mellan sträckan Ofärne och Delsbo!
Karta och vägbeskrivning över leden finns att hämta på turistbyråerna i Hudiksvall och Delsbo.

Kvällsdopp i en sjö kanske?

Hur gick världsarvsförklaringen till?

Vi är många som är nyfikna på hur det egentligen gick till där borta i St Petersburg den första juli då Hälsingegårdarna skrevs in på världsarvslistan. I dagens Arbetarbladet berättar Lena Landström på länsstyrelsen om hur tankarna på ett världsarv väcktes för 15 år sedan, hur nomineringsarbetet gick till och det rafflande mötet i världsarvskommittén för några veckor sedan då beslutet inom UNESCO togs. I Arbetarbladet liknas vägen till världsarvet en Hollywoodfilm, lika spännande och med en twist på slutet. Läs den tre sidor långa artikeln HÄR.

Gårdsägarnas varsamma hantering av hälsingegårdarna genom århundranden är förklaringen till att så mycket kulturhistoria finns bevarad i våra dagar. Vill du engagera dig i hälsingegårdarnas framtid och i deras spännande och mångfacetterande historia? Föreningen Hälsingegårdar är öppen för alla! De ordnar föreläsningar, studieresor och mycket annat. Läs mer på deras hemsida HÄR.

För dig som vill uppleva någon av hälsingegårdarna som är öppna för besök kan du börja din resa genom att botanisera på hemsidan halsingegardar.se eller hos Hälsingland Turism. Om du har vägarna förbi Gävle visas ett bildspel i entrén på Länsmuseet Gävleborg om de sju gårdarna på världsarvslistan och några exempel från de övriga 1000 hälsingegårdarna.

Kolla in! Växbo lin & Växbo kvarn

I Hälsingland finns en linnefabrik som är öppen för besök varje dag - Växbo lin. Här ligger Skandinaviens enda spinneri och en butik som man aldrig vill lämna... Att själv få följa tillverkningen inne bland maskinerna är en upplevelse.

Efter att ha tittat på dagens linneproduktion kan man gå längs stigen genom Trolldalen och fascineras av vattnets kraft som drivit tidigare generationers olika beredningsverk för lin.

Nedanför Trolldalen ligger byggnadsminnet Växbo kvarn. Den teknikintresserade kan fördjupa sig i hur kvarnar fungerade under 1800-talet på plats i kvarnbyggnaden vid dammen. All maskinell utrustning finns kvar. Med hjälp av pedagogiska illustrationer blir den komplicerade tekniken begriplig. I anslutning till kvarnen är smedjan öppen och ett besök på restaurangen Växbo krog med nyfiskad aborre på barnmenyn glömmer man inte i första taget. Restaurangen, som öppande 2008, är såklart inredd med textilier från Växbo lin.

Växbo ligger strax norr om Bollnäs, för vägbeskrivning se hemsidorna till Växbo lin och Växbo krog.

Detektiven som löste arvsgåtan

Ja, så rubriceras ett långt reportage med vår kollega Ingela Broström i dagens Gefle Dagblad. Vilket detektivarbete har då Ingela löst denna gång? Jo, Ingela skrev stora delar av nomineringen av Hälsingegårdar till världsarvslistan.

Det väggfasta måleriet är särpräglat för hälsingegårdarna och av enastående universellt värde enligt ICOMOS, UNESCOs expertorgan. Gävleborg kan nu stoltsera med att ha bidragit med ett världsarv som visar jordbrukets bebyggelse och traditioner, vilket bara finns representerat med några få världsarv sedan tidigare.

Läs mer om Sveriges senaste världsarv i artikeln i Gefle Dagblad HÄR.

Kolla in! Sommar i Söderhamn

Söderhamn är en okänd pärla bland Sveriges trästäder: en av ett litet fåtal där stadscentrum är så homogent och välbevarat att en större sammanhängande miljö har kunnat byggnadsminnesförklaras. Men egentligen är hela staden en enda stor sevärdhet.

Söderhamns historia går tillbaka till 1620, när Gustav II Adolf satte fart på den svenska krigsindustrin genom att tvångsrekrytera Hälsinglands vapensmeder till det nygrundade gevärsfaktoriet. Minnen från den tiden hittar man i det gamla borrhuset, numera stadsmuseum, och i den imponerande stadskyrkan Ulrika Eleonora ritad av Nicodemus Tessin d.y. 

Efter den förödande branden 1876 växte staden upp igen på bara några få år. Det är den sirliga nyrenässansen med detaljrik dekor i lövsågeri eller puts som har blivit Söderhamns signum. Under de långa sommarkvällarna är skuggspelet i fasaderna som vackrast. 

Träfasader vid Kungsgatan

Snickarkonst på hög nivå



Lusthuset i kvarteret Linden - en sommarpärla

 Men Söderhamn är så mycket mer än bara kvarteren kring Rådhustorget. Stadsdelen Öster med sitt slingrande gatunät och sina branta backar har rötter i 1600-talet. Det imponerande magasinsområdet påminner om industrialismens barndom, då Söderhamnsregionen var centrum för Sveriges sågverksindustri och fraktskutorna trängdes vid kajerna. Den byggnadsminnesförklarade järnvägsviadukten förmedlar en fläkt av 1800-talets tekniktro med sin stolta placering mitt i stadens finrum. Omsorgsfullt utformad 1950- och 60-talsarkitektur finns både i stadscentrum och i de kuperade områdena söder om ån. Och glöm inte att runda av med en chokladbiskvi på legendariska Rådhuskondis. Mer 50-tal än så kan det inte bli.
  


Järnvägsviadukten med kvarteret Tigern i bakgrunden





Gamla elverket med imiterad tegelfasad: varenda skarv är målad på trä

 

Stilrent 1950-tal på gågatan





Kolla in! Det svänger om Sveriges nyaste världsarv: minns Jan Johansson på Erik-Anders

För dig som inte bara vill kolla utan lyssna in en av Hälsinglands nyutnämnda världsarvsgårdar bjuder Erik-Anders i Asta på tre välmatade dagar med jazz och folkmusik i Jan Johanssons anda. 














I kväll (fredag) klockan 18.15 inviger regionchefen Mats Törnqvist på upprustade logen. Sedan blir det sväng i sommarnatten med Kurt Järnberg Remeeting band, fiolspelande Björn Ståbi & Thomas Tiger och sist smått legendariska bandet Splash, som satte Söderhamn på folkrockskartan på sjuttiotalet. På lördag plockar Thomas Jutterström trio upp stafettpinnen, följda av Bengan Janson med dragspelet. Och på söndag blir det hela familjens dag, med underhållning för alla åldrar.


Starta i tid så hinner du med en kopp kaffe med familjen Forssells hembakta. Olika från dag till dag. Eller en bit barkbröd (bättre än sitt rykte, jag lovar!) med lokalproducerad ost. Njut av trädgården i högsommarskrud och flanera sakta längs den slingrande grusvägen genom byn, skuggad av väldiga askar.


Inne i det gamla huset finns miljöer från olika tider, från djupaste vardag till överdådig fest. Missa inte den stora, himmelsblå festsalen, full av ljus och rymd och harmoniskt gestaltad in i minsta detalj. Ett rum i folkton, helt i Jan Johanssons anda. Låt öga och öra samspela en sommarhelg i Hälsingland!

Kolla in! På gammelmormors tid

Har du barn i din närhet som du vill ta med på en tidsresa? Då är "På gammelmormors tid" vid Rengsjö hembygdsby ett fantastiskt ställe! Här får barnen klä sig i tidstypiska kläder, prova på alla möjliga olika sysslor på en bondgård, slöjda och inte minst, klappa kaniner och killingar. Mellanmålet blir extra spännande vid öppen eld i eldhuset.























"På gammelmormors tid" erbjuds tisdagar och onsdagar kl. 10-16 fram till 8/8. När barnen lever tidigt 1900-talsliv kan de vuxna gå guidade visningar i gården Regnells, en välbevarad gård från 1800-talet med väggmåleri av Knutespojkarna. Den andra gården som hör till hembygdsföreningen, Norrgården, är också den väl värd ett besök med gott hembakat fikabröd. Eller varför inte ta del av våffelbuffén?


Rengsjö hembygdsby ligger i Västerby i Rengsjö, mellan Söderhamn och Bollnäs, för vägbeskrivning och mer info se Västerbys hemsida HÄR.

Kolla in! Fiskeläge med smak

Längtar du efter kluckande vatten under bryggor och lukten av hav och tjära? Och kanske nylagad fisk?

Längs Gävleborgs kust finns många spännande fiskelägen. Ett av de mer välbesökta är Skärså, strax norr om Söderhamn. Där finns många fiskarstugor, båthus och gistgårdar, torkställningar i trä för nät. Miljön är välbevarad och i högsta grad levande med fiskare, bofasta, sommarboende, fiskerestaurang, delikattesbutik och hantverk.

Här slets hårt med fisket, till en början av jordbrukare som säsongsfiskade, och sedan av bofasta fiskare. Där Restaurang Albertina idag ligger fanns från 1920 en konservfabrik, där bl.a. Gunnarssons lökströmming tillverkades. Sedan 1980 serveras fiskrätter av många slag, Jubileumstallriken och Albertina special kan särskilt rekommenderas!

En flygbild från mitten av förra seklet. Fler äldre bilder från Skärså och andra delar av länet hittar du i länsmuseets fotodatabas HÄR.

Till Skärså tar man sig med bil på slingrande vägar genom skog och odlade marker om vartannat. Se mer om öppettider och aktiviteter på Skärså fiskeläges hemsida HÄR.

Byggnadsvårdare bland kändisar

Vad har Erika Åberg, byggnadsantikvarie på Länsmuseet Gävleborg, gemensamt med Amanda Ooms, Henrik Schyffert och Johan Theorin? Jo, Erikas medverkan i reportaget om byggnadsmaterialet eternit är ett av några få utvalda reportage till P4 Kulturs best-off. För att lyssna på radioinslaget om eternit spola fram till 27:28 på spolfunktionen i mitten på sidan HÄR.

När inslaget om eternit sändes första gången skrev Erika om det HÄR.

Kolla in! Gå på upptäcksfärd på gårdsauktion!

Vill du gå på upptäcksfärd och lära känna en gammal gård? Öppna amerikakoffortar och dammiga resväskor, bläddra i gårdens åldersstigna bokband och vykortsalbum, gå upp på loftet i logbyggnaden samt kanske syna stämplarna på matsilvret?

Det kan man väl ändå inte göra? tänker du kanske, och visst, i vanliga fall vore det nog knappast någon gårdsägare som frivilligt skulle släppa in okända besökare om de anade att de skulle bete sig på detta framfusiga sätt.

Auktion i Vi, Hälsingtuna socken, maj 2011.

Men, vid en visning inför en gårdsauktion är det fullt accepterat, ja till och med en förutsättning för att de potentiella köparna ska kunna få tid att studera allt som ska gå under klubban. Är det en riktigt gammal gård kan föremål som har funnits på gården i hundratals år säljas till högstbjudande och att gå på en visning kan då vara att göra en kulturhistorisk resa tillbaka i tiden.   

Auktion i Förnebo i Järvsö socken, juli 2012.

Eftersom föremålen som ska säljas många gånger står uppställda på bord i husen där de har brukats och använts kan en auktionsvisning även bli ett tillfälle att få komma in i bostadsrummen på en gammal gård. Kanske titta på fina kakelugnar, färgstarka korkmattor och välbevarade köksinredningar. Att man dessutom ofta har möjlighet att ropa in någon av de saker som man kanske har fäst sig vid under rundvandringen gör ju inte saken sämre. Samtidigt kan ju en auktion också vara rätt vemodig då föremål som kanske har nyttjats i generationer på gården plötsligt skingras och får nya ägare, men så har det ju gått till i århundraden på auktioner. En gårdauktion blir ju dessutom ofta en tillfällig mötesplats i bygden där folk som knappt ses annars plötsligt får tillfälle att träffas och prata med varandra. 

Underdelen till det gamla målade järvsöskåpet har blivit degraderad till enkel förvaringsmöbel i en snickarbod, men kanske fick skåpet genom sin nya ägare en annan placering efter auktionen?

Ta chansen du också och gå på en kulturhistorisk upptäcksfärd på en gårdsauktion i sommar. Det finns ett flertal auktionsfirmor runt om i länet som återkommande anordnar gårdsauktioner och de annonserar oftast i lokaltidningarna några dagar före. Men se gärna till att hinna med visningen före om du vill hinna granska såväl gården som föremålen som ska säljas lite närmare... 

Kolla in! Trönö gamla kyrka.

I Söderhamns kommun är Trönö gamla kyrka belägen. Den förvaltas idag av Riksantikvarieämbetet och kan upplevas interiört nu under sommarmånaderna.
 

Följande information finns att finna på Riksantikvarieämbetets hemsida om kyrkan:

Ute i det hälsingska landskapet, i Trönö nordväst om Söderhamn, ligger Norrlands bäst bevarade kyrkplats från medeltiden. Arkitekturen skvallrar om 1500-tal, men kyrkans historia är äldre än så och går tillbaka ytterligare 300 år.

Olikt många andra kyrkor har Trönö gamla kyrka förskonats från genomgripande sentida ingrepp. Eftersom murverket av gråsten är oputsat, kan byggnadens historia avläsas i skarvar och fogar. Varje tillägg har lämnats kvar och bildat flera historiska tidsskikt.

 

De äldsta delarna från 1200-talet kan spåras i långhusets nordvästra del. Under 1500-talet förvandlades den smala gråstenskyrkan till en större enskeppig salkyrka med valv och vackra gropkapitäl. Under 1700-talet byggdes en ny sakristia och nya inventarier tillkom, bland annat altaruppsatsen och bänkinredningen.

 

Kyrkan omges av en ovanligt välbevarad bogårdsmur. Stigluckorna - murpassager med valv - har sadeltak av tjärade brädor. Också muren kan dateras till medeltiden, även om den delvis har murats om under senare tid.

 

Klockstapelns ålder är okänd, men till sin utformning påminner den om äldre norska stavkyrkor, med spåntak och spånklädda stolpar. I klocktornet sitter sedan 1936 en minnesklocka som två gånger om året ringer till minne av ärkebiskop Nathan Söderblom - på hans födelse- och dödsdag. Den nordost om kyrkogården belägna prästgården var Nathan Söderbloms barndomshem.

År 1895 var Trönö nya kyrka färdigbyggd och många av den äldre kyrkans inventarier flyttades hit, bland annat det berömda relikskrinet från 1200-talets Frankrike. Trönö nya kyrka ödelades av en brand 1998 varvid många av kulturskatterna gick förlorade. Trönöskrinet restaurerades dock av Riksantikvarieämbetet och finns nu åter på plats i Trönö nya kyrka.

 

När Trönö nya kyrka stod färdig lämnades den gamla kyrkan öde. Den restaurerades varsamt 1914-15. Trönö gamla kyrka med sina många bevarade byggnadsperioder och rika interiör är väl värd ett besök.    

Vägbeskrivning

Trönö gamla kyrka ligger i Hälsingland, mellan Söderhamn och Bollnäs. Åk väg 50, tag av mot Trönö, följ skyltningen.

Hälsingegårdarna invigda som världsarv!



Anna Lindgren, Owe Norberg och Jan-Eric Berger var på gott humör.



I söndags var hälsingegården Gästgivars i Vallsta smyckad till fest. En blomsterbindningskurs dagen innan hade skapat vackra färgrika blomsteruppsättningar och bladgirlander, såväl inne i husets schablonmålade rum och salar som ute på den trebyggda gårdsplanen. Från alla håll anlände bilar med mängder av högtidsklädda besökare som vandrade in genom den vitmålade grinden till gårdsplanen och hälsade igenkännande på varandra. Att de regntunga molnen som halva dagen hade insvept de vanligtvis blånande bergen i ett ljusgrått dis till slut inte kunde hålla sig från att dela med sig av en störtskur, tycktes inte bekomma någon, för under de hastigt uppfällda paraplyerna syntes idel glada leenden.

Anledningen till att så många hade samlats på Gästgivars och att alla var så positiva var naturligtvis att sju hälsingegårdar för en dryg vecka sedan utnämndes till världsarv och nu var det dags för högtidlig invigning. Förre länsantikvarie Erik Nordin hälsade alla välkomna till gården och landshövding Barbro Holmberg och Region Gävleborgs ordförande Sven-Åke Thoresen höll också tal. Regnet upphörde passande nog en stund medan landshövdingen klippte av en knypplad spets och förklarade världsarvet invigt, se filmsekvensen här ovan.

Därefter bjöds besökarna in i "Barstugan" för att bese sommarens utställningar om byggnadshantverk, kuddar av alla tänkbara modeller samt inte minst de specialkomponerade blomsteruppsättningarna. Invigningsdeltagarna begav sig sedan dryga kilometern norrut till Orbaden där det bjöds på småsnittar och allmänt hälsingegårdsmingel. Några tal hölls även där, bland annat av länsråd Anna-Lena Österborg som berättade hur hon på plats hade upplevt UNESCOs möte i Sankt Petersburg där världsarvsbeslutet togs.

Länsråd Anna-Lena Österborg berättade om världsarvsmötet.

 Helena Nilsson, Andreas Hagman och Inga-lill Tengvall. Andreas och Inga-lill har under lång tid arbetat med Hälsingegårdsprojektet.

Vi från Länsmuseet Gävleborg känner oss i hög grad delaktiga i detta världsarv. Vår medarbetare Ingela Broström utförde under sin tid vid Länsstyrelsen ett enormt arbete med att forska och skriva nomineringshandlingarna som ligger till grund för världsarvet. Genom Ingelas beundransvärda insats har det blivit lättare att förstå de många kopplingar som finns mellan festsederna i landskapet och husens karaktäristiska utformning.

Ända sedan 1940-talet har museet arbetat aktivt för att förmå fastighetsägare att bevara och ta hand om sina gårdar. Genom debattartiklar, rådgivning till privatpersoner, byavandringar, utställningar och föredrag mm. Under de senaste tio åren har detta arbete intensivierats med exempelvis inventering av över 1000 hälsingegårdar med kulturhistoriska värden samt den antikvariska/affärsmässiga rådgivning som vi utfört i samarbete med Föreningen Hälsingegårdar. Under våren/försommaren har Länsmuseet dessutom hållit i planeringen av den föredragsserie om hälsingegårdar som genomförts i samarbete med Hälsinglands museum och Ljusdalsbygdens museum. Läs mer HÄR.

Erik Nordin - uppsluppen paraplyförsedd f.d. länsantikvarie och ordförande för Arbrå hemslöjdsförening.

"- Det ljusnar visst lite över bergen", hördes någon säga i det allmänna hälsingegårdssorlet i Orbaden, strax innan de flesta lämnade tillställningen med förnöjda leenden och i glatt samspråk, bland annat om vad världsarvet kommer att innebära för Gävleborgs län. Så gick det till den minnesvärda dagen då hälsingegårdarna officiellt invigdes som världsarv!

Kolla in! Yxtillverkning i Gävleborg!

Visste du att två av Sveriges bästa yxfabriker ligger i Gävleborg? Den ena i norra Hälsingland, Gränsfors Bruks, och den andra ligger i Storvik, Gästrikland, och heter Wetterlings swedish axes.

Bägga fabrikerna tillverkar kvalitetsprodukter som har anor långt bakåt i tiden. Många av de byggnadsvårdshantverkare och timmermän som finns i landet använder sig av nytillverkade yxor från Gränsfors och Wetterlings.

Bägge tillverkarna är väl värda ett besök och har visningsverksamhet och butik för besökare =).

Klicka dig in på Gränsfors Bruks och Wetterlings för kontaktuppgifter!!

Yxa från Wetterlings swedish axes.

Hantverkargatan 11 räddas!

Nu är det tidigare rivningshotade hyreshuset på Hantverkargatan 11 i Hofors sålt! Huset är alltså räddat från rivningen och vi drog en lättnadens suck då vi läste nyheten i Arbetarbladet! Ny ägare är Svealandsbostäder AB som har sitt säte i Uppsala och som äger omkring 200 lägenheter mellan Gävle och Falun.

I slutet av artikeln kan man läsa följande: "Svealandsbostäder är väl insatt i att både kommunens tjänstemän och antikvarier på länsstyrelsen och länsmuseet anser fastigheten som kulturskyddsvärd. - Det är helt i linje med vad vi själva tycker. Det vi ska göra nu är att renovera på bästa sätt, säger Fredrik Söderberg." (Företagets ägare.)

Hoppas att vi kan få till en fin dialog med de nya ägarna, huset förtjänar det!

Vi har skrivit massor om det rivningshotade huset, senast HÄR.

Kolla in! Hälsingegårdar slår upp portarna för dig

Hälsingegårdarna är nu världsarv! Läs mer om världsarvet HÄR.

På onsdag den 4 juli har du möjlighet att ägna hela dagen åt hälsingegårdssafari. Under en dag slår 30 gårdar upp sina portar och visar det bästa man har. Vissa av gårdarna är normalt inte öppna för allmänheten utan kan bara besökas just den här dagen. En av dem är Jon-Lars i Flor, i närheten av Mo kyrka.

Salen i det gamla bostadshuset på Jon-Lars är värd en resa i sig. Det är dalmålaren Erik Eriksson som har prytt väggarna med detaljrika landskapsutsikter i 1850-talets typiska, lysande färgskala. Här finns fantasifulla byggnader, människor i tidstypiska kläder, idisslande kor och samer med renar. Det är inget rum att jäkta igenom; här gäller det att ta sig tid att ta in alla detaljer.

Vägg i vägg med salen ligger en liten kammare som tapetserades vid samma tid. Det livfulla rankmönstret i grönt med sin elegant formklippta takbård var helt i takt med sin tid: en rumsinteriör som inte skulle ha skämts för sig i en borgerlig våning eller på en mindre herrgård omkring 1850. Även i resten av huset finns många intressanta tapeter från 1800-talets slut och 1900-talets första år att upptäcka.

Från Jon-Lars är det inte långt till Sörböle gård med magnifika landskapsmålningar. Passa på att jämföra. Visst kan man se både likheter och skillnader i måleriet? Och på Gästgivars i Vallsta finns chansen att lyssna till vår egen Daniel Olsson, som visar runt på gården. Det blir en dag att komma ihåg.

Här hittar du alla gårdar, med öppettider och kontaktuppgifter:

http://halsingegardar.se/att-uppleva/halsingegardarnas-dag-2012/

Och även om du inte har möjlighet att åka till Hälsingland just på onsdag lönar det sig att kolla in listan ändå. En del av gårdarna har öppet även vid andra tillfällen under sommaren.