Lite om Gamla Grands historia

Ja, hörrni, vad händer egentligen bakom murarna på Gamla Grand nuförtiden? Det börjar ju dra ihop sig inför öppning av Elites Grand hotell i Gävle! Första mars är det dags!

Jag hade en roll precis i början av byggnationen, då det fortfarande skedde en del rivningsarbeten inne i den väldiga byggnaden. Då cyklade jag till Grand var och varannan dag för att dokumentera vad som kommit fram och vad som skulle bort. Efter att dokumentationen av alla de gamla lagren var slutförd fortskdred bygget utan mig, fast dock fortfarande under kontroll av byggnadsantikvarie Anders Stjernberg, Sundsvall och inte minst, under kontroll från Gävle kommuns kommunantikvarie Lena Boox.

Hur ser byggnadens historia ut? Hur länge pågick hotellverksamheten där? Vilka större förändringar har byggnaden genomgått?

På tisdag, 27 november, under Kulturlunchen, håller jag en 30 minuter lång föreläsning om Grands historia. Jag kommer också att berätta lite kring förundersökningen jag gjorde under sommaren 2010, inför att de första planerna på att åter öppna upp hotell i byggnaden började ta form. Efter föreläsningen serveras soppa i vårt kafé.

Plats: Per Erikssonsalen på länsmuseet klockan 12. Begränsat antal platser. 90 kronor.

Ni är hjärtligt välkomna!

Hofors fortsätter att vara en förebild

Förra veckan anordnade Jernkontoret (stålindustrins branschorganisation) ett seminarium tillsammans med KTH, Tekniska museet, Ovako Hofors och oss på Länsmuseet Gävleborg. Forskare, yrkesverksamma inom processindustrier, pedagoger och museirepresentanter bjöds in för att under en hel dag diskutera hur dagens industri kan dokumenteras - det som är morgondagens historia. Frågor som ställdes var: Behövs en inspirationsbok för dokumentation av modern processindustri? Vilka kan tänkas ha användning av den? Hur kan man samarbeta kring dokumentationsinsatser? Hur kan skolan engageras i samtidens produktion och teknik?

Som underlag för diskussionerna presenterades den dokumentation av stålindustrin i Hofors som vi tidigare skrivit om flera gånger på bloggen, klicka vidare till de inläggen HÄR, HÄR och HÄR. Från länsmuseet kunde vi berätta om hur dokumentationen lett vidare till många samarbeten både lokalt, regionalt och nationellt, allt från medverkan på lärardagar i Hofors till föredrag i Norge.

Vi fick också ett tankeväckande exempel från Norge där Riksantikvaren arbetat med dokumentation av oljeplattformar långt ute till havs.

Dokumentationen som genomfördes på Ovako Hofors finns samlad i boken "Nedslag i verket". Den säljs på Folkets hus, hembygdsgården och biblioteket i Hofors samt i länsmuseets butik.

Slutsatserna av diskussionerna på seminariet då? Jo, förslaget är att ta fram en handbok för dokumentation av modern industri. Med Hofors som förebild!

Energiåtgång i gamla hus

Seminariet Jakten på Kilowatten, som vi anordnade i samarbete med Svenska Byggnadsvårdsföreningen förra veckan, lockade ett 40-tal personer. Det var en intressant eftermiddag där vi fick höra om allt från traditionella tätningsmaterial till hur stor betydelse det faktiskt kan ha för energiförbrukningen var ett hus är placerat i landskapet.

Gefle Dagblad skrev om seminariet här.

Norrlands äldsta fiskarkapell!

Bänk i Storjungfruns kapell.

För några veckor sedan, se HÄR, lovade jag att jag skulle berätta mer om dateringarna av fiskarkapellen på Bålsön och Storjungfrun som vi har genomfört under hösten och det tänkte jag göra nu. Detta arbete har utförts inom det projekt vi bedriver tillsammans med Svenska kyrkan, Hälsinglands museum och Länsstyrelsen om fiskarkapellen i Gästrikland och Hälsingland.

Rast i borrningsuppdraget vid Bålsö kapell.

Jag har tidigare berättat, se HÄR och HÄR om åldersbestämningen av Bergöns kapell i Rogsta socken. Den allmänna uppfattningen hade länge varit att detta kapell skulle kunnat ha varit uppfört på 1500-talet eller rent av på 1400-talet, men här gav den dendrokronologiska undersökningen beskedet att detta kapell uppfördes av virke huvudsakligen fällt 1635-1636. Så vad kunde man förvänta sig om de nu aktuella kapellen? För Bålsö kapells del fanns det en inristning på timret intill dörren där det stod "Opbygt 1603" och för Storjungfrun har de flesta trott att kapellet skulle kunna vara från 1600-talets mitt eller första hälft, i vissa fall ännu tidigare.

Daniel Åkerman borrar i Bålsö kapells timmerstomme.

I båda fallen tog Daniel Åkerman från byggnadsvårdsfiman Gamla trähus prover på ett antal olika platser i timmerstommarna för att man skulle få ett säkert resultat. För att komma åt platser att borra på plockades tillfälligt några ytterpanelbrädor bort. Genomgående valdes platser att borra som syntes så lite som möjligt och där hålen skulle kunna synas pluggades de igen med gammalt virke. Proverna packades omsorgsfullt och sändes till dendrokronolog Thomas Bartholin i Hamburg för datering.

Tättvuxet nyuttaget borrprov från Bålsö kapell.

Hur gick det då? Jo, för Bålsö kapells del visade sig inristningen och den muntliga historien överensstämma exakt - kapellet uppfördes av virke fällt under vinterhalvåret 1603-1604! Storjungfruns kapell var något yngre, men inte alls mycket, då timret i detta fall var avverkat våren 1617 och våren 1618. En äldre uppgift om att årtalet 1619 tidigare hade synts på en av fasaderna blev då plötsligt väldigt intressant, då detta skulle kunna ha varit byggåret, för övrigt endast ett år innan staden Söderhamns grundläggning. Prover togs även i de två bakersta sittbänkarna på den norra sidan i kapellet och ett mycket intressant faktum var att även dessa två bänkar var jämngamla med byggnaden. Sannolikt har alltså kapellbesökare suttit på samma bänkar i över 390 år!

Anna-Karin Martinsson och Daniel Åkerman vid provtagningen i Storjungfruns kapells timmerstomme.

Dessa dateringar är väldigt värdefulla i vårt arbete att sammanställa fiskarkapellens historia i Gävleborgs län. Att de tre kapellen troligtvis är uppförda under en dryg 30-årsperiod är en intressant iakttagelse som tyder på att kapellen förmodligen inte har tillkommit av en slump utan att olika faktorer kan ha påverkat bygget av kapellen vid samma tidpunkt i historien. Nu vet vi dock med säkerhet att Norrlandskustens två hittills äldsta kända bevarade fiskarkapell båda finns i Hälsingland.

Jakten på kilowatten - anmäl dig nu!

Börjar det kännas lite kallt om tårna och dragit från fönstren i ditt gamla hus? Men känner du inte för att fläska på fasaden med glasfiberisolering utan vill vara lite mer varsam i din strävan att spara energi?

Kom till Länsmuseet Gävleborg och seminariet Jakten på Kilowatten onsdag den 14 november kl. 13. Där får du tips från en energirådgivare, en snickare, en byggingenjör, en byggnadsantikvarie och Svenska Byggnadsvårdsföreningen (som är huvudarrangör) om hur du kan förbättra inomhusklimatet.

Anmäl dig hos Svenska Byggnadsvårdsföreningen senast måndag den 12 november. HÄR kan du gå direkt till anmälan.

Hoppas vi ses!

Lingbo kyrka, nu med nygammal färgsättning

Under sommaren och hösten har Lingbo kyrka i Ockelbo kommun målats om. Senast det gjordes var vid en större renovering under mitten av 1950-talet. Kyrkans träfasader och listverk målades då in i en och samma brutna vita kulör. Med akrylatfärg.

När församlingen nu skulle måla om sin kyrka, valde man att återgå till den ursprungliga färgsättningen som kyrkan hade då den stod klar för invigning 1829. Men innan någon ny målarfärg kunde målas på, den här gången med linoljefärg, var man tvungen att skrapa kyrkans fasader och listverk helt trärena. Ett mödosamt arbete för den anlitade målerifirman.

Jag har följt arbetet som antikvarisk medverkan och för några veckor sedan var det dags för slutbesiktning. Och visst blev slutresultatet fint?

Vi gillar kök. Gamla kök.

Att vi byggnadsantikvarier på Länsmuseet Gävleborg gillar gamla välbevarade kök, ja, det kanske är känt för de flesta av er som läser bloggen. För några veckor sedan fick Anna Larsdotter och jag chansen att sprida våra tankar och vår kärlek kring gamla kök till en bred massa. Vi blev intervjuade av en journalist från Hus & Hem, en bilaga till Hudiksvalls tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan och Söderhamns-Kuriren. Bilagan kommer två gånger per år.

Det var ett givande samtal vi hade, Anna, jag och journalisten Karin Andersson som skrev artikeln. Extra roligt är att vi fått positiva telefonsamtal och kommentarer från länsinvånare efter att artikeln publicerades. Vi är alltså många som värnar om gamla kök! Det känns fint!

Här kan ni läsa artikeln Riv inte ut husets hjärta.

Låt dig inspireras av fler gamla fina kök. Gilla Länsmuseet Gävleborg på Facebook och besök Byggnadsantikvariernas kökskatalog under foton.