torsdag 28 mars 2013

Kommunens inlägg kring Grand Hotel


Under veckan publicerades ytterligare en debattartikel om nyöppnade Grand Hotel i Gefle Dagblad. Artikeln är ett svar på de artiklar som Camilla Dahl skrev i tidningen för ett antal veckor sedan och som vi också svarade på här i vår blogg.

Det är ordföranden i Byggnads- och Miljönämnden, Jörgen Edsvik som har skrivit veckans artikel. I artikeln förklarar han lite hur kommunen, tillsammans med byggherren har arbetat med hotellet under projekteringsskedet. Edvik menar att de haft en gemensam ambition i att skapa liv och attraktion i byggnaden och att bevara de kulturhistoriska värdena. Precis som jag funderade i mitt förra inlägg kring debatten så har det funnits fler alternativa utformningar av den södra fasaden och efter diskussioner beslutade sig kommunen och byggherren för den utformning som fasaden har idag.

I artikeln ger Edsvik beröm till samtliga inblandade i byggprojektet, där han menar att alla har jobbat med byggnaden och inte emot den. Viktiga frågor har diskuterats och man har enats om en lämplig väg. Han menar att om fler byggherrar skulle ta så stor hänsyn till äldre byggnader som Elite gjort, skulle arbetet med att vårda kommunens kulturmiljöer förenklas.

tisdag 26 mars 2013

Att se äldre hus som möjligheter eller hinder


Det gula trähuset  från sekelskiftet 1900 har innehållit fyra lägenheter för järnvägsarbetare och byggnaden till vänster är uthuslängan från samma tid.
Strax söder om Bollnäs kyrka ligger byn Säversta, en av Bollnäs sannolikt äldsta byar där det fanns ett flertal gårdar i äldre tid. En av dessa hemman var gården Kämpens som i början av 1960-talet blev Bollnäs hembygdsförenings hembygdsgård. Sedan norra stambanan nått trakten i slutet av 1870-talet växte stationssamhället Bollnäs fram i snabb takt och i Säversta uppfördes senare en rad bostadshus för järnvägsarbetare. När den privatägda Dalabanan mellan Orsa och Bollnäs anlades kring sekelskiftet 1900 var det till samma område som banans byggnader och arbetarnas bostadshus koncentrerades. Här fanns lokstall, smedja, ekonomibyggnader, grindvaktarstuga där en vakt bevakade korsningen mellan järnvägen och Kilaforsvägen och även eget stationshus då privatbanan inte fick nyttja Statens järnvägars stationshus i stationssamhällets centrum. Orsabanans tid som privatbana blev dock kort och fylld av ekonomiska svårigheter så från 1917 arrenderade SJ banan och övertog den sedan tio år senare.

Grindvaktarstugan och bostadshuset för järnvägsarbetare.
Kvar från Orsabanan i detta område finns lokstallarna, som numer används som charkfabrik, ett bostadshus för järnvägsarbetare med tillhörande uthus, grindvaktarstugan vid den tidigare övergången och smedjan/dressinförrådet som senare ombyggts till bilverkstad, men i nästan samma stil som tidigare. Nu hotas de fyra sistnämnda byggnaderna plus ytterligare ett hyreshus och en större förrådsbyggnad av rivning då Bollnäs bostäder har köpt området för att exploatera det. Fastighetsbolagets avsikt är att uppföra 60 lägenheter i ett antal tvåvåningshus. Från Länsmuseet har vi i flera yttranden framfört att detta riskerar bli en alldeles för hög exploatering av detta kulturhistoriskt intressanta område.

Smedjan/dressinboden och till vänster i bild Bollnäs kyrka.
I fredags var jag inbjuden till ett möte med representanter för kommunen, byggnadsnämnden och fastighetsbolaget och vi var då även och besökte flera av de rivningshotade byggnaderna. Vid rundvandringen blev det väldigt tydligt vad helt olika man kan se på äldre hus och hur man kan betrakta en bebyggelsemiljö. Där jag såg ett rejält, om än renoveringsbehövande, bostadshus med en samtida tidstypisk uthuslänga omgivet av en uppvuxen trädgård med fruktträd, såg bostadsbolaget och politikerna ett nedgånget hus som hindrade ortens utveckling. Där jag gladdes åt de välbevarade 1950-talsköken, som jag tror skulle kunna locka mången 1950-talsintresserad potentiell hyresgäst, såg andra i gruppen en bostadsstandard som de inte trodde att någon skulle kunna acceptera idag. Att huset har en del skador och är i behov av åtgärder råder det ingen tvekan om, men i förhållande till många andra hus vi ibland möter som byggnadsantikvarier borde det inte alls vara omöjligt att renovera dessa byggnader, om bara viljan skulle finnas.



Vårt förslag var därför att man skulle utgå från de äldre hus som finns på platsen och undersöka hur man kan komplettera denna bebyggelse med några komplementbyggnader, istället för att radera ut alla byggnader på platsen och sedan uppföra ett helt nytt bostadsområde. Om alla äldre byggnader i ett bostadsområde försvinner tappar man ju mycket av den historiska dimension som äldre hus kan bidra med. Miljömässigt är det ju därtill ett resursslöseri att riva fungerande hus och sedan uppföra nya.

Tyvärr lyckades vi inte förmå kommunens politiker eller bostadsbolaget att ändra sina planer vid mötet jag var med på. I bästa fall blir det ett halvt hus som blir bevarat, då dressinbodens/smedjans äldsta del möjligen skulle kunna rustas upp, men detta är långt ifrån säkert. Men så länge husen står kvar är det inte för sent att ändra sig. Runt om i länets tätorter finns många exempel på byggnader som under lång tid varit utdömda, men där de beslutande efter en tid ändrat inställning och där dessa hus idag är omtyckta boendemiljöer som ingen längre vill utplåna. Än finns chansen att se de befintliga husen som möjligheter för framtiden även i Säversta...

tisdag 19 mars 2013

Föredrag i Gävle och Söderhamn på onsdag!



Imorgon, onsdag 20/3, blir det föredrag både i Gävle och Söderhamn. På Länsmuseet i Gävle håller Lars Nylander från Hälsinglands museum och jag ett föredrag kl. 17:30 i Per Erikssonsalen med titeln "Norrlands äldsta fiskarkapell" där vi berättar om vårt gemensamma projekt kring fiskarkapellen längs länets kust de senaste åren. Vi kommer att berätta både om de 11 bevarade kapellen i länet och ett antal försvunna kapell samt visa många bilder från dessa spännande miljöer.



På Kvarnen i Söderhamn kommer Ingela Broström samma dag att hålla ett föredrag kl. 19:00 med rubriken "Från faktoristad till industristad". Ingela kommer berätta om hur Söderhamns stad har vuxit fram och visa en kavalkad av gamla och nya Söderhamnsbilder. Föreläsningskvällen ingår som en del av jubileumsfirandet av Söderhamns museiförening som i år fyller hundra år.

Det är fri entré till båda föredragen!

fredag 15 mars 2013

Ny webbplats - Varsamt

 
Vi vill tipsa om Varsamt, en alldeles färsk webbplats om hus, ombyggnad och varsamhet. Webbplatsen är skapad av  projektet Husnyckeln, ett interreg-projekt som syftar till att värna och utveckla kulturmiljöer i Nordens Gröna Bälte genom kunskapsförmedling och information om byggnadskultur och byggnadsvård.

Tanken är att webbplatsen ska ge en introduktion till varsamhetsbegreppet och ge exempel på ett varsamt förhållningssätt. Varsamt har tagits fram som en interaktiv nätbaserad kurs. Webbplatsen är tillgänglig för alla som är intresserade av byggnadskultur och byggnadsvård. En specifik målgrupp som Varsamt vänder sig till är elever som studerar på gymnasieskolans byggprogram. Kursen är utformad för att öka elevernas kompetens för arbete med det byggda kulturarvet som här är representerat av enfamiljshus byggda mellan 1890 och 1999. Många av dessa hus har tidstypiska karaktärer, kvaliteter och arkitektoniska egenskaper som lätt byggs bort i samband med renoveringar.

Läs mer om projektet HÄR.

fredag 8 mars 2013

Debatten om Grand är igång


Grand Hotel idag.
Första mars öppnade Grand Hotel i Gävle. Under veckan som har gått har en debatt pågått i Gefle Dagblad. Det är skribenten och kulturvännen Camilla Dal som öppnade upp debatten i söndagens tidning. Läs artikeln HÄR. Hon har reagerat kraftigt mot den södra fasaden delvis nya utseende. Dal menar att symmetrin i fönsterraden i den lägre mittdelen har slagits sönder i och med att flera av fönstren har bytts ut mot nya. De nya fönstren är högre, nerdragna till golvnivå och bryter på så vis igenom gesimsen som de tidigare fönstren vilade på. De nya fönstren har mörktonade rutor. Fasaden har även fått en ny entré och den har sin placering i samma läge som ett av de tidigare fönstren.

Artikeln fick många läsarreaktioner i form av kommentarer. Några läsare håller med Dal medan många andra menar att vi nu ska vara glada att staden fått en så vacker byggnad och att det är roligt att den tidigare förfallna byggnaden renoverats och fått en användning.

I gårdagens tidning svarar Dal på flera av kommentarerna i den HÄR ARTIKELN. Under veckan blev jag kontaktad av journalister från vår andra dagstidning, Arbetarbladet, som frågade mig hur denna förändring av södersidan har varit möjlig att genomföra trots byggnadens höga kulturhistoriska värden. Svaret är att jag inte vet, för länsmuseet har inte haft någon roll i ombyggnationen. Vi hade en roll i det inledande skedet, då rivningsarbeten ännu pågick inne i byggnaden. Då äldre tidslager blev synliga gjorde vi många brandkårsutryckningar med kamera och anteckningsblock för att dokumentera dessa tidiga spår, innan arbetena fortskred inne i byggnaden. Vi fungerade då som en förlängd arm till den av byggherren anlitade privatpraktiserande byggnadsantikvarien, som på grund av sin placering i Sundsvall inte kunde göra just de här snabba utryckningarna. Rivningsarbetena avslutades tidigt under våren 2012 och byggproduktionen tog då vid. I och med detta avslutades länsmuseets uppdrag i projektet och de antikvariska frågorna behandlades därefter av den privatpraktiserande byggnadsantikvarien, i nära samarbete med Samhällsbyggnadsenheten på Gävle kommun.

Exempel på dokumentation som gjordes under det inledande skedet av ombyggnationen av Grand. I samband med  arbetena upptäcktes en rötskada i taket på bottenplan. Då innertaket revs bort kom de gamla fönsterpartierna till de ursprungliga ljusgårdarna fram. Ljusgårdarna ledde in ljus till bland annat köket men också till entréhallen och hissen. Ljusgårdarna sattes igen 1919.


Det är lång ifrån självklart att just länsmuseets byggnadsantikvarier är inblandade i alla ärenden som rör kulturhistoriska byggnader i staden eller i övriga länet. Det står byggherren fritt vilken antikvarisk medverkande eller antikvarisk sakkunnig de anlitar. Många gånger är det naturligtvis praktiskt att anlita en antikvarie som finns på nära håll. I fallet Grand är organisationen väl inarbetad i och med flera tidigare gemensamma projekt, där Hotel Knaust i Sundsvall var ett av de första. Då Elite Hotels inför ombyggnationen av Grand Hotel skulle anlita en byggnadsantikvarie valde de att anlita den person som de samarbetat med i flera tidigare projekt.

Länsmuseet hade en mycket stor roll 2010 då vi, på uppdrag av den dåvarande ägaren Diös, utförde den antikvariska förundersökningen av byggnaden. Detta arbete gjordes inför att de första planerna på att åter öppna upp hotellverksamhet i byggnaden började ta form. I den antikvariska förundersökningen ingår förutom historik kring byggnaden också delar där vi pekar på bevarandevärda detaljer och sammanhang i såväl exteriör som interiör. Förundersökningen har legat som grund för de bygglovsbeslut som fattats för ombyggnationen.



Bilden överst visar Grand Hotel då förra seklet var ungt. Söderfasaden har en öppen terrass. En trappa leder upp till terrassen. Mittbilden visar Grand efter att terrassen byggts igen, 1929. Den understa bilden visar Grand så som byggnaden såg ut 2010, då planerna på att åter öppna upp byggnaden som hotell började ta form.

Ursprungligen fanns en öppen terrass mot söder. I läget där den nya dörren nu finns fanns då en trappa som ledde upp till terrassen. Då terrassen byggdes in 1929, fick fasaden det utseende den haft fram till det nya utseendet byggnaden har idag. Mittdelen försågs med rundbågiga fönster och den tidigare trappan som ledde upp till terrassen sattes igen.

Personligen menar jag också att fasaden borde behandlats varsammare än vad som nu skett. Samtidigt har jag ingen inblick i de diskussioner som förts. Kanske har det funnits andra alternativa lösningar för den södra sidan? Lösningar som har varit långt mycket mer ovarsamma än det utseende som byggnaden nu fått?

fredag 1 mars 2013

Grand Hotel öppnas idag!



Idag är en stor dag i Gävle, Grand Hotel slår upp sina portar efter att ha vilat hotellvila sedan 1940-talet. Arbetena med hotellet har pågått i mer än ett år. Under de senaste veckorna har arbetena intensifieras, för att bli klara i tid. Så sent som för en vecka sedan låg markytan framför hotellet helt öppet med synlig armering och värmerör. Igår när jag cyklade förbi var stensättningen av ytan färdig! Gestaltningen av Börsplan, som är hela den öppna platsen precis norr om hotellet, färdigställs senare i år.

Länsmuseet hade en roll som antikvarisk sakkunnig precis i början av arbetena, då en del rivningsarbete gjordes inne i byggnaden. Vi dokumenterade äldre spår som kom fram. Redan 2010 utförde jag en antikvarisk förundersökning av byggnaden. Det var inför att de första planerna på att åter öppna upp byggnaden som hotell började ta form som Gävle kommun ställde krav på ett sådant arbete. För att helt enkelt få bättre kunskap om vilka värden som fanns kvar och var bevarandevärda i byggnaden. Det är så roligt att se att hela det här stora hotellprojektet nu har nått sitt mål! Visserligen återstår lite arbeten innan det hela är helt klart, men till största del är byggnaden färdigställd!


Efter lunchen gick jag och en kollega till hotellet. Här ser ni baren som vetter mot Gavleån. I fonden syns Einar Forseths väggmålning från 1930, tillkommen efter att den öppna verandan byggdes igen likt dagens utförande.

Ni kan gå in på det HÄR inlägget som jag skrev i oktober 2011, då det stod klart att det var Elite Hotels som köpt Grand Hotel. I det inlägget finns länkar tillbaka till flera äldre inlägg om byggnaden och dess historia. Läs vad Arbetarbladet skrev idag, HÄR och HÄR.

Kommer kuren tillbaka?

Kanske kommer biljettkuren att monteras tillbaka på den plats som den stått på sedan husets byggår, 1957? Arbetarbladet har kommit i kontakt med fastighetsägaren som säger sig vara positiv till detta. Läs artikeln i dagens tidning.

Hoppfullt!

Förövrigt ligger vår blogg på andra plats i veckans Kulturtopp i Arbetarbladet! Hedrande!