Dags för fönsterrenoveringens dag, onsdag 30/5

Har du hört talas om Fönsterrenoveringens dag?

Det är ett nytt nationellt arrangemang som vill uppmärksamma behovet att ta hand om och vårda äldre fönster. Bakom temadagen står Riksantikvarieämbetet, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Sveriges samtliga länsmuseer. Runt hela landet ordnas över 40 programpunkter som på olika vis kretsar kring fönster. I Gävleborgs län anordnas tre programaktiviteter och länsmuseet är involverad i två av dessa. Observera att den första aktiviteten i vårt län startar redan tisdag 29/5:

Föreläsning: byggnadsvård i praktiken
Alfta-Ovanåkers församling bjuder in till en föreläsning om byggnadsvård i praktiken: Mattsmyra kapells målade fönsterglas – det himmelska ljuset
Dag: tisdag 29/5
Tid: kl. 19.00
Plats: Johannesgården i Alfta 



Gävle rådhus

 
Energieffektivisering av äldre fönster
I Gävle rådhus pågår för närvarande ett forskningsprojekt som handlar om energieffektivisering av befintliga äldre fönster. Projektet är en del av ”Spara och bevara” – Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Företrädare för högskolan, länsmuseet och en materialtillverkare finns på plats och visar och berättar mer. Välkomna!
Dag: onsdag 30/5
Tid: kl. 14.00 - 15.30
Plats: Rådhuset, södra entrén, Gävle



Orangeriet vid Forsbacka herrgård

 ​
Lyckad fönsterrenovering i orangeriet vid Forsbacka Herrgård
Under 2017 renoverades fönstren på orangeriet vid Forsbacka Herrgård. Många hade antagligen dömt ut dem utifrån dess dåliga skick. Men se! Gamla fönster har sällan passerat bäst-före-datum, och idag är orangeriet åter en prydande pärla invid herrgården! Vi berättar om projektet, visar praktiskt fönsterhantverk och visar den fantastiska miljön! Med byggnadsantikvarie Ulrika Olsson från Länsmuseet Gävleborg, fönsterhantverkare Oskar Källberg från Källbergs Byggnadsvård AB, samt representanter från bostadsrättsföreningen Forsbacka Herrgård.
Dag: onsdag 30/5
Tid: kl 16.00 – 19.00
Plats: Forsbacka Herrgård, Gästrikland

Vill du läsa mer om temadagen kan du göra det HÄR.

DEN 30 MAJ 2018

 

 

Södra skolan i Edsbyn - en varsam kommunal renovering

I fredags anordnade Länsstyrelsen Gävleborg en konferens för länets kommunala planerare och jag var inbjuden för att hålla föredrag om den byggnadsinventering jag gjorde i Järvsö 2013. Platsen för konferensen var Södra skolan i Edsbyn och det är denna byggnad jag nu skulle vilja lyfta fram lite extra:

Södra skolan i Edsbyn stod färdig 1928, inte långt från järnvägsstationen i tätortens södra del. Huset uppfördes i två våningar med ljust putsade fasader i nyklassicistisk stil, höga spröjsade fönster och ett valmat tak täckt av tegel. Efter att ha fungerat som skola fram till 1970-talet blev byggnaden ungdomsgård för att slutligen stå tom en tid. Underhållet var under lång tid relativt eftersatt och det diskuterades till och med om kommunen skulle riva huset.

Efter debatt beslöt kommunen att satsa på en upprustning och man valde då att i hög grad hämta inspiration från byggnadens ursprungliga karaktär. Arbetet har letts av kommunens fastighetsstrateg David Persson, som även var på plats och berättade om renoveringen vid konferensen. Länsmuseet var inkopplat och lämnade råd vid flera tillfällen inför renoveringen, så därför var det särskilt roligt att nu få se slutresultatet av renoveringen på plats.

Skolhuset har försetts med ny el, ny ventilation och ny värmeanläggning. Brandutrymningsvägar har flyttas för att inte vara placerade mitt på byggnadens huvudfasad. Husets norra fönsterlösa fasad har försetts med Edsbyns första muralmålning i storformat. Huset är nu även tillgängligt för alla genom en utvändig ramp och en invändig hiss.

Huset behövde tilläggsisoleras, men för att inte få fönstren att bli placerade för djupt in i fasaderna beslöt man sig för att tilläggsisolera både på utsidan och insidan. De ursprungliga fönstren har renoverats. För att uppnå dagens krav på ljud- och brandisolering har golv och väggar klätts med gips, men ytskikten har sedan utförts med material och färgsättning som var vanliga vid tiden för byggnadens uppförande. I trapphus och korridorer träffar man därför på höga gråmålade pärlspontspaneler, väggfasta hatthyllor av trä och takarmaturer i form av raka rader med hängande vita glasglober.

Det är verkligen roligt att få besöka en äldre skolbyggnad där så mycket möda har lagts ned på att återskapa en genuin känsla både på utsidan och insidan. Allt är inte original, men karaktären känns rätt. Länsmuseet vill därför gratulera Ovanåkers kommun för en lyckad varsam  renovering. Hoppas att edsbyborna ska trivas med och uppskatta sitt nygamla renoverade skolhus!

Vi har en vinnare!

 

Vi fick förlänga sluttiden för tävlingen med en dag, då vi bara fått in något enstaka svar med chansning på en av platserna. Men idag har vi fått in desto fler tävlingsbidrag, och vi har en vinnare!

Grattis till Frida som hade hela tre av fyra rätt!

Och till er alla som funderat, här kommer alla rätta svar:

1. Musikpaviljongen i bruksparken i Gästrike-Hammarby. Paviljongen uppfördes 1822. Den näraliggande graven är Petres familjegrav. Familjen Petre var bruksägare under största delen av 1800-talet.

2. Affärshus i Jättendal, ligger på vägen mot Mellanfjärden. Oklart till vilken av byarna Å och Djursta hör till, men det kanske någon av er vet?

3. Hofors kyrka. Ritad av arkitekt Bengt Romare och invigd 1962.

4. Lim-Johans stuga i byn Kyan i Ovanåker. Johan Erik Olsson, känd som Lim-Johan, levde i Ovanåker mellan åren 1865 till  1944 i Ovanåker. Känd som naivistisk målare, träskulptör och fotograf. Mer om Lim-Johan här!

Tips om två kommande föreläsningar!

Imorgon, onsdag, ger jag mig iväg till Edsbyns museum för att berätta om kök genom tiderna.

Har ni tänkt på att gamla kök i princip aldrig blir omoderna? Men tyvärr har just köksinredningar blivit en form av slit- och slängvara. Köken byts ut i takt med nya ägare eller då nya trender lanseras. Det få tycks tänka på är att ett riktigt modernt kök idag förmodligen är hopplöst passé redan om några år…

Häng med oss på en historisk resa bland de svenska köken! Onsdag 22 april, klockan 18.30, Edsbyns museum. Fri entré!

På söndag, 26 april klockan 14.30 håller filmaren, fotografen och författaren Dieter Stöpfgeshoff föredrag på Förvaltningshuset i Gävle. Rubriken är När fotografi blir offentligt minne. Dieter är aktuell som fotograf i Birgitta Lundblads kommande bok om Villastaden i Gävle. Boken utkommer under hösten 2015. Begränsat antal platser, fri entré!

Edsbyns lysande kulturhistoria!

Biografen Röda kvarn i Edsbyn har fått behålla sin karaktäristiska neonskylt på det utskjutande baldakintaket.

Det fanns en tid i mitten av 1900-talet när varje handlare med självaktning ville ha sitt företagsnamn upplyst med neonlysande bokstäver på fasaden, så även i tätorterna runt om i vårt län. Även om man inte kunde skaffa stora skyltinstallationer som i landets storstäder, valde många att lägga en hel del pengar på att beställa en dyrbar neonskylt som lyste upp butiksfasaden. Det var väldigt viktigt att skylten var hel och lyste, i synnerhet inför julskyltningen då ingen butiksägare vill visa upp en halvsläckt eller trasig neonskylt.

Edsbyverkens stora neonskylt annonserar tydligt ut vilken ort man nalkas.

Centrumhusets tidstypiska takskylt passar väl ihop med byggnadens arkitektur i funkisstil.

Sedan neonskyltarnas storhetstid på 1950-talet har mängder av skyltar försvunnit, men ännu finns ett antal kvar som därigenom utgör en del av vår moderna kulturhistoria. På torsdag 23 oktober kl. 18:30 håller jag ett föredrag med titeln "Neonskyltar - lysande kulturhistoria" på museet i Edsbyn där vi tillsammans ska se vad som finns kvar idag av neonskyltar i Gävleborgs län, men även titta på ett antal exempel från övriga landet och vad de idag kan berätta om den tid då framstegsoptimismen tycktes oändlig. Naturligtvis blir det även ett antal exempel från Edsbyn, varav några finns med på bild i detta inlägg. Museet säljer fika.

Varmt välkomna att ta del av länets lysande kulturhistoria innan det är för sent!

Den klassiska Folkets Hem-skylten vid Långgatan i Edsbyn speglar sig i vattenpölarna regniga kvällar och nätter.

Hälsingegårdar i text, bild och föredrag

Nu har det kommit en ny intressant bok om hälsingegårdarna. Denna gång är det de sju världsarvsgårdarna och de som bor på dessa gårdar som står i fokus och boken har därför titeln 7 världsarvsgårdar i Hälsingland. Författare är arkitekt/byggnadsantikvarie Mimmi Göllas, Ovanåker och gårdsägare Stephanie Kristofers, Järvsö. I boken presenteras och beskrivs var och en av de sju gårdarna ingående med vackra fotografier av fotograf Lars Lööv, Ljusdal. Med boken vill författarna lyfta fram att gårdarna i högsta grad är levande miljöer och därför är människorna som lever och verkar på gårdarna tydligt närvarande såväl i text som på bild i boken.

Samtidigt påpekas att dessa sju gårdar är representanter för den byggnadskultur som återfinns i hela landskapet och de drygt 1000 hälsingegårdar med kulturhistoriska värden som finns kvar idag. Eftersom inte alla av de sju världsarvsgårdarna är öppna för besök innebär boken även en möjlighet att få se miljöer som annars inte visas för allmänheten och få en inblick hur det är att leva på en gård av detta slag.





Uppslag i boken med foton av Lars Lööv.

En annan möjlighet att få veta mer om hälsingegårdarnas kulturhistoria är genom att komma på den Världsarvkväll som anordnas idag, onsdag 17/10, på Ljusdalsbygdens museum i Ljusdal kl. 18:00-20:15. Föredraget handlar både om världsarvsförklaringen och väggmåleriet i landskapet från 1500-talet och framåt. Föreläsare är Ingela Broström; Länsmuseet Gävleborg, Lars Nylander; Hälsinglands museum och Anders Assis; Ljusdalsbygdens museum. Detta föredrag har tidigare hållits i Gävle och Hudiksvall och ikväll hålls det sista föredraget för denna omgång. Men har ni inte möjlighet att komma till Ljusdal ikväll, kommer vi säkert att återkomma med fler föredrag inom detta område vid andra tillfällen framöver.

Måleri och inredning i Alfta

Hörrni! Ni missar väl inte att vår föreläsningsserie kring hälsingegårdarna drar igång ikväll? På Ol-Anders, Migranternas hus i Alfta klockan 18.30 kör Ingela, Lars och Anders igång en föreläsning kring inredning och måleri på hälsingegårdarna. Fika kommer att finnas till försäljning. Hoppas vi ses!

Om att smida planer

Förra veckan besökte jag Hudiksvall och Hälsinglands museum. Där träffade jag Anna-Karin Martinsson och Lars Nylander, som är verksamma som antikvarier på museet. Under dagen skissade vi på en gemensam föreläsningsserie som vi planerar att ge runt om i Hälsingland under våren. Föreläsningarna kommer bland annat att handla om inredningsmåleri/tapeter/inredning på Hälsingegårdar, Hälsingegårdarnas byggnader, samt trädgårdshistoria.

Vi har tänkt oss att föreläsningarna ska ges på flera platser, missar du en föreläsning om t ex inredningsmåleri, har du alltså chansen att höra den på ett annat ställe vid senare tillfälle. Om allt går som vi hoppas kommer serien att dra igång under mars månad och löpa under hela våren. Under juni planerar jag ett trädgårdsseminarium. Detta kommer med största sannolikhet att hållas på en av de föreslagna värdsarvsgårdarna.

Visst låter det spännande! Så fort vi har sammanställt ett program kommer mer information här!

Hur och var början man?

Under början av december besökte jag en gård i Ovanåker. Ägarna som precis har förvärvat fastigheten, ringde in mig för byggnadsvårdsrådgivning på plats. Vi utför kostnadsfria rådgivningar i mån av tid och naturligtvis även utifrån objektets kulturhistoriska värden.

På avstånd kan man ju kanske tycka att det är väldigt sinnligt och härligt att äga ett sånt här hus, men man ska komma ihåg att det innebär en hel del jobb också. Men vilken tur för det här huset, för de nya ägarna vill gå varsamt fram, arbeta med traditionella material och metoder och återställa vissa delar av det, samtidigt som andra behöver moderniseras för att fungera för vår tid.

Under besöket talade vi en hel del kring arbetenas prioritet. En vanlig prioritet 1 brukar vara tak. Här är taket tätt, kanske inte helt kulturhistoriskt korrekt, men ja, det fungerar som ett bra tak! Som mest brådskande här är att se över små springor och ev. trasiga fönster. Dessa måste lappas igen inför vintern för att undvika att yrsnö kommer in.

Angeläget därefter är att bygga ett nytt badrum. Det nu befintliga ligger i en del av det som ursprungligen har varit en stor sal. Salen har på ett ganska okänsligt vis delats av. På nedervåningen finns en liten kammare och det är där ägarna nu planerar ett nytt badrum. När badrummet är klart kan arbetet med återställande av den väldiga salen ta vid!

Och hur går man vidare med ett kök likt detta? Charmigt, men också väldigt, väldigt slitet. Ägarna hade ännu inte tagit ställning till köket, men var förtjusade i stilen. Jag tror ändå att de kommer att behålla köket, måla om luckorna och lägga nya bänkskivor och sätta nytt kakel.

På vissa ställen i fasaden finns rötangrepp. Till dessa kommer ägarna att anlita en duktig timmerman. Ofta ser skadan mycket värre ut än vad den egentligen är. Här kommer antagligen murket virke att huggas ur och därefter halvsulas timret med nytt friskt virke. Inte brädor, utan hugget virke. Detta låter man sedan stå och mörkna/solblekna ihop med omkringliggande ytor.

Och den här brädhögen då? Ja, den är ägarna väldigt glada över! Det är nämligen försvalen som tidigare suttit vid byggnadens gavel, vid ingången ner till den stenslagna källaren. Genom att studera äldre fotografier, samt varsamt mäta upp delarna, hoppas de kunna rekonstruera försvalen som den en gång har sett ut!

Det är roligt att vara byggnadsantikvarie när man känner att ett hus fått alldeles rätt ägare!

Bakom port 9 finner vi:

Jon-Lars i Långhed!

Jon-Lars i Långhed är en av av de sju gårdarna som finns med i världsarvsansökan. Gården uppfördes i början av 1850-talet av de båda bröderna Olof och Anders Andersson. Det väldiga bostadshuset brukar betecknas som ett av de allra största i Hälsingland. Genom egna separata ingångar, nåddes de identiska, men spegelvända bostadsdelarna. Medan Anders inredde sin norra del med målningar i mättat blått, typiska för trakten och moderna för tiden, kostade Olof på sin södra del med dyrbara franska tapeter!

Besök Jon-Lars virtuellt HÄR!
Läs mer om Världsarv HÄR!

Julkalenderport 9

Först när man befinner sig framför denna byggnad och framför den magnifika brokvisten, kan man förstå hur stort huset är!

Bakom port 2 finner vi:

Mattsmyra kapell!

Cirka två mil norr om Voxna i Ovanåkers kommun ligger på vägens högra sida ett vitmålat kapell med tillhörande klockstapel och staketomgärdad kyrkogård. Vid en första anblick ser kanske inte det vitmålade kapellet så speciellt ut, men om man får tillfälle att stiga in genom porten möts man av en av Gävleborgs läns bäst bevarade kyrkomiljöer från sent 1800-tal. Kapellet uppfördes nämligen i början av 1890-talet i den för tiden populära "götiska stilen", vilken vi numer oftast kallar nygotik. Väggarna är klädda med brunbetsad träpanel indelad i fält, synliga utsirade takstolar, spetsbågiga spröjsade fönster och ett stort sexkantigt korfönster med en glasmålning. Det som gör kapellets interiör så speciell är att den är så enheltlig med bänkinredning, altaruppsats, altarring, predikstol och till och med ljusstakar i samma stil. Kapellet är vanligtvis öppet för besök på vardagar sommartid.

Julkalenderport 2

I den sydvästra delen av Hälsingland finns denna port att beskåda. Vad döljer sig bakom porten?

Fotoutmaning #75; Hälsinglands brokvistar

Parstugan Jens-Ors med brokvist på Bjuråkers forngård, i vinterskrud vintern 2010.

Är du bekant med bloggen Veckans hus? Om inte hittar du den HÄR. Vi har ganska nyligen träffat på denna blogg på nätet och tänkte nu berätta lite om den. Bloggen är upplagd som en fotoutmaning där det gäller att ta foton på byggnader inom ett visst givet tema, till exempel balkonger, handtag, pelare, entréer mm. Varannan söndagkväll blir det ett nytt tema och sedan har alla som vill delta i fotoutmaningen två veckor på sig att presentera foton kopplade till just det aktuella temat.



Vi tycker att den här bloggen är spännande då den lockar till att upptäcka byggnadernas detaljer, vilka ofta är väldigt viktiga för helhetsupplevelsen av ett hus. Vi skulle därför gärna vilja dela med oss av ett antal bilder från Gävleborgs län. Eftersom temat denna period är ”farstukvistar” föll det sig naturligt att välja att lyfta fram ett antal exempel från Hälsingland, där många socknar utmärker sig genom sin speciella utformning av just farstukvistarna, eller brokvistarna, som de oftare kallas i Hälsingland.

Det är på hälsingegårdarnas bostadshus som vi finner de mest påkostade brokvistarna och eftersom det på vissa gårdar kunde finnas upp till tre bostadshus i äldre tid finns det relativt många äldre brokvistar kvar runt om i landskapet. Mer om hälsingegårdarna finns att läsa HÄR. Se även tidigare inlägg på vår blogg inom ämnet Hälsingegårdar. Dessutom har ju många fastighetsägare som har hus uppförda långt senare i tiden ofta valt att bygga en brokvist vid entrén, oftast av den modell som varit vanligast i det aktuella området, så det finns väldigt gott om brokvistar i vårt län. Äldre brokvistar är dock inte lika vanliga längs kusten och i sydöstra delen av landskapet, men även i dessa områden har det ändå varit viktigt hur entrépartiet utformades. Vi tänkte nu bjuda på en liten rundtur i Hälsingland för att visa några exempel på vad som finns att beskåda av brokvistar:

Brokvistar i Bjuråkers socken.

De ålderdomligaste formerna vad gäller brokvistar påträffas i Bjuråkers socken i norra Hälsingland där brokvistarna länge behöll sin barockinfluerade form, även långt efter att denna stil upphört att vara populär inom andra delar av landet. På Bjuråkers forngård finns ett antal exempel på dessa ålderdomliga brokvistar med svarvade balusterpelare på sidorna, men det finns även många bevarade exempel på privatägda gårdar. I Svågadalen i Bjuråkers socken, finns en byggnad med dubbla brokvistar, som jag har skrivit om tidigare här på bloggen, men det finns även fler hus i Hälsingland som är utsmyckade med dubbla brokvistar.

I Järvsö i de centrala delarna av Hälsingland finns många brokvistar med en karaktäristisk svängd form som har hämtats från rokokons formspråk. Väbevarade brokvistar finns såväl på visningsgården Karls i Bondarv som på ett stort antal privatägda gårdar.



Brokvistarna i Ljusdal med omnejd är influerade av den gustavianska stilen med brutet tak, listverk och i vissa fall med pilastastrar som bär upp brokvistens tak. Bilderna här ovan är tagna på Ljusdals hembygdsgård.



Bilder från visningsgården Ol-Anders i Alfta socken och Edsbyns hembygdsgård Mårtes i Ovanåkers socken.

De allra mest påkostade och bemålade brokvistarna finner vi i Voxnadalen, i sydvästra Hälsingland, som blivit känd för sina speciella brokvistar i klassicistisk stil, vilka ofta är försedda med ett överflöd av listverk och tandsnitt. På Edsbyns hembygdsgård Mårtes och visningsgården Ol-Anders i Alfta finns flera exempel på dessa brokvistar som förekommer på 100-tals gårdar i hela Voxnadalen i många olika utföranden och färgsättningar.



Ett klassiskt praktverk med massor av vackra foton på Hälsinglands brokvistar.

Vill du läsa mer om Hälsinglands brokvistar kan vi slutligen tipsa om den välkände hälsingefotografen Hilding Mickelssons praktverk ”Förstukvistar i Hälsingland” från 1995. Här finns mängder med exempel på försvunna och bevarade brokvistar runt om i detta landskap. På bokens framsida finns en av de två pampiga brokvistarna vid Bångagården, snidad 1844, en av de mest välkända brokvistarna i Hälsingland. Som ni säkert förstår finns det massor med fler exempel på intressanta brokvistar att lyfta fram i Gävleborgs län, så vi lär säkert återkomma till detta ämne på vår blogg vid fler tillfällen.