fredag 31 januari 2014

Vem vet mest om Ljusdal 2014?

Från 2013 års upplaga av finalen. Merparten av finalisterna närmast i bild.
Pannorna läggs i djupa veck, 15 kluriga frågor, 10 finalister och endast en som kan stå som slutlig vinnare. På lördag, den 1 februari, kl. 13:00, i Ljusdalssalen i Förvaltningshuset i Ljusdal är för fjärde året i rad dags för finalen i bildgåtan "Det hvar på köpingen". Tävlingen, som går ut på att känna igen byggnadsdetaljer i Ljusdals köping, har pågått från 1 advent till 7 januari och de som lämnat in tävlingsblanketten och hade fler än 21 av 24 möjliga rätt - i år 10 personer - har bjudits in till vår uppföljningstävling.

Alla som vill är givetvis välkomna som åhörare vid vårt arrangemang då vi även redovisar de rätta svaren och visar bilder från fjolårets upplaga av Det hvar på tiden - Ljusdals kulturhistoriska festival. Arrangemanget anordnas som ett led inför sommarens upplaga av Det hvar på tiden - Ljusdals kulturhistoriska festival, i år med temat Ljusdals köping 100 år.

2013 års pristagare i finalen. Vem blir det i år?
Missa inte den prestigefyllda kampen då Ljusdals främste köpingskännare 2014 ska koras. Vi bjuder på fika. Alla är varmt välkomna!

tisdag 28 januari 2014

Vem äger berättelserna?

Arbetare

Välkommen till en av årets första programpunkter, Vem äger berättelserna?

Owe Ronström, professor i etnologi, reflekterar kring kulturarvsbruk, världsarvets och brukssamhällets berättelser och vem som har rätt att skapa historia. Medverkar gör även författarna/debattörerna Po Tidholm (29/1 och 30/1) och Anna Jörgensdotter (3/2).

Hur vi använder vi våra kulturmiljöer för att skapa myter och “sanningar” blir sannolikt ett centralt tema i samtalet!

Välkomna att delta i samtalet! Vi bjuder på fika!

Onsdag 29/1 kl 18-20, Kulturhuset i Bollnäs

Torsdag 30 januari kl 18-20, Länsmuseet Gävleborg

Måndag 3/1 kl 18-20, Kulturcentrum/Teaterbruket i Sandviken

måndag 27 januari 2014

Historien berättar

Idag
Emellanåt ger vi oss ut på rådgivningsbesök. Vi åker alltså hem till en fastighetsägare som har hört av sig till oss med sina frågor och funderingar kring sin fastighet eller specifika byggnad. Det här är en kostnadsfri tjänst som vi handhåller och vi gör den i mån av tid och även utifrån objektet och frågorna.

Besöket mynnar ut i en skriven sammanfattning, ett protokoll. Det skickar vi, förutom till fastighetsägaren, även till länsstyrelsen och till berörd kommun. I några fall träffar vi fastighetsägaren igen och det är i de fall den beviljas byggnadsvårdsmedel från länsstyrelsen och museet får en roll som antikvarisk medverkande. I de allra flesta fall varken ses eller hörs vi igen. Fanns tiden och resurserna skulle vi gärna följa upp alla besök vi gör, men tyvärr har vi inte den möjligheten.

Huset ovan besökte jag strax innan jul. Ett ståtligt hus byggt under slutet av 1890-talet. Idag i stort behöv av vård och kärlek. Ägarna hade köpt fastigheten tidigare under hösten och ville bolla sina idéer kring den kommande restaureringen med mig. Huset har invändiga skador efter en brand för ett tiotal år sedan. Bland annat är mellanbjälklaget uppbrutet i en del av ett rum. Andra funderingar som behandlades var den lilla dörren mellan övre salen och en intilliggande kammare. Dörren är upptagen under mitten av 1900-talet och förtar en del av salens maffighet. Dessutom förvanskas det pedagogiska värdet i rummen. Utan sekundärdörren in till kammaren, förstår man precis hus rummet ursprungligen har använts. Hur gör man? Hur ska man tänka?

Ja, nu har den här fastigheten haft turen att få både kunniga och mycket intresserade nya ägare. Jag och en av ägarna har mailat med varandra flera gånger efter besöket. Ytterligare frågor har besvarats och ytterligare frågor har väckts.


tidigare

För någon vecka sedan fick jag det här gamla fotografiet från ägaren. Huset i dess forna prakt. Den kommande restaureringen kommer att gå långsamt framåt. Men med ett sådant här informativt fotografi, finns det alla möjligheter till ett lyckat resultat.

Förhoppningsvis kommer jag att kunna berätta mer om huset framöver, då arbetena börjar komma igång.

Den undre bilden är hämtad från DiBiS, digital bild i Söderhamn.

måndag 20 januari 2014

Förödande bränder, del 3. Staden brinner!

Laerdal efter branden 2014. Foto ur tidningen Metro 2014-01-20.
I helgen nåddes vi av mycket dramatiska bilder från Norge. I Laerdal (Laerdalsöiry) ett samhälle med drygt 300 invånare och en kulturhistoriskt mycket värdefull trähusbebyggelse, vilken ingår i världsarvet Västnorska fjordar, hade elden kommit lös. I den starka vinden spred sig elden snabbt från hus till hus och ett tag fanns det risk för att hela samhällets centrum skulle kunna brinna ned. Med en stor insats av brandmän, militär och frivilliga kunde till slut eldhärden begränsas och stoppas. Sammanlagt förstördes över 30 trähus varav ett tjugotal bostadshus. Ett av detta hus var en träbyggnad från 1840-talet av den högsta kulturhistoriska skyddsklassningen. Det finns ytterligare 160 byggnader med samma skyddsklassning i Laerdal som nu lyckligtvis slapp bli drabbade. Viktigast var givetvis ändå att alla innevånare i samhället tycks ha överlevt denna katastrof.
 
Gävle efter branden 1869. Foto från 1920-talet av äldre foto. I Carl Larssons bildsamling, Länsmuseet Gävleborg.

Fram till 1800-talets slut var stora bränder av detta slag relativt vanliga och i vårt län drabbades exempelvis samtliga dåvarande städer av stora stadsbränder vid denna tid; Gävle 1869, Söderhamn 1876 och Hudiksvall 1878. De många stadsbränderna ledde med tiden till utvecklingen av ett mer effektivt brandväsende, men även att hela byggandet reglerades med krav på husens utformning och material för att minska brandrisken. Branden i Laerdal är dock en påminnelse om att bränder även idag kan få förödande konsekvenser för ett helt samhälle, trots att vi idag har betydligt större resurser att sätta in vid behov. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande och försöka minska risken för att bränder kan utbryta, inte minst i kulturhistoriskt värdefull trähusbebyggelse. Om detta har vår tidigare kollega Elsa skrivit här på bloggen i ett tidigare inlägg som du hittar HÄR