Visar inlägg med etikett Badrum och toaletter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Badrum och toaletter. Visa alla inlägg

fredag 19 december 2014

Bevara badrum – går det?

Idag arbetar jag min sista dag som byggnadsantikvarie på Länsmuseet Gävleborg. Jag började som praktikant under våren 2011. Som senare anställd har jag därefter haft 3,5 lärorika och roliga år på museet. Jag tänkte avsluta genom att berätta om ett ovanligt och trevligt rådgivningsbesök jag var på i somras. Jag kontaktades av ett yngre par som hade köpt en suterrängvilla byggd 1968. Vanligtvis blir vi kallade till betydligt äldre hus, vilket gjorde detta besök extra spännande. Den främsta frågeställningen ägarna hade gällde husets badrum: Vilka åtgärder krävdes och vad kunde bevaras?

XLM_Dg 14-1062
Foto: Länsmuseet Gävleborg

Väl på plats bjöds jag in i ett tidstypiskt badrum i byggnadens huvudvåning med välbevarade ytskikt. Väggarna hade 15x15 kakel med turkosblå kulör. Vid badkaret var en fondvägg kaklad med avvikande kakel. Golvet hade grå mosaik som hade viss sprickbildning i fogarna. Golvbrunnen var vitmålad och och hade börjat rosta runt kanterna. Ett litet toalettbord fanns monterat i en nisch med laminatskiva och spegelskåp av teak.

XLM_Dg 14-1061
Foto: Länsmuseet Gävleborg

Paret hade undvikit att duscha i badrummet på grund av oro att rummets skick skulle bidra till fuktproblem i huset. Dock fanns önskemål om att använda badrummet för just detta ändamål. Sedan de flyttat in i huset hade de duschat i ett duschrum i bottenplanet som var inrett med våtrumstapeter. Vi diskuterade fram och tillbaka vilka åtgärder som kunde genomföras och hur de skulle påverka önskemålet om att dels behålla badrummets utseende men även utöka funktionen.

Gick badrummet att användas som det var, utan att vatten trängde in i fogar? Nej, troligtvis inte. Kunde golvet läggas om och få ett nytt tätskikt? Ja, förvisso men mosaik likt befintlig är svår att finna och kaklets nedre varv hade antagligen riskerat att förstöras i processen. Gick badkaret att byta ut mot en duschkabin? Ja, visst, men att byta ut badkaret mot en duschkabin skulle förändra stilen i rummet och en del av det välbevarade intrycket skulle gå förlorat. Hur vi än diskuterade kunde inget alternativ möta önskemålet om att både bevara och att ta badrummet i fullt bruk. När alternativen tog slut frågade vi oss vad hade byggnadsantikvarien gjort i samma situation? Fortsatt att duscha i källaren såklart. Funkade för folk “förr i tiden”, funkade under hela min uppväxt, hade funkat för paret sedan de flyttade in. Att inte ta bort badkaret skulle ju dessutom innebära att det skulle gå att fortsätta användas för bad i kontrollerade former. Byggnadsantikvarier har ju dock en tendens att offra sig för bevarandets skull, vilket gjorde att jag hade full förståelse för om paret inte ville följa detta råd.

duschrum före
Foto: Fastighetsägarens

Duschrummet var ju dessutom inte en särskilt munter historia. Våtrumstapeterna hade sett sina bättre dagar, och utrymmet trångt och mörkt. De enda pluspoäng det kammade hem var för den autentiska lejongula duschslangen! Vi hade inte kommit till någon direkt slutsats kring badrummen när jag åkte hem. Inom yrket får vi i regel sällan veta hur våra råd tas emot och hur/om de verkställs.

duschrum efter
Foto: Fastighetsägarens

För några veckor sedan fick jag denna bild mailad till mig från fastighetsägarna med en liten uppdatering om vad som hänt efter mitt besök. De hade följt rådet att bevara det fina badrummet för att istället renovera duschrummet i källaren! Denna renovering hade dessutom skett med en riktig stilmässig fingertoppskänsla. Golvet hade lagts med terrakottafärgad, oglaserad italiensk spräcklig mosaik. Väggarna hade klätts med ett dimblått blankt kakel (Höganäs Harmony 09) med det klassiska måttet 15x15 cm. Duschkabin (som egentligen borde vara alla husvårdares bäste vän) hade valts av ett enkelt och stilrent snitt som dessutom passade bra in i rummet. Rummet kändes autentiskt men ändå funktionellt, exakt det som eftersträvades i badrummet på övervåningen.

Att på olika sätt påverka beslut kring bevarande är en huvudsaklig syssla inom yrket som byggnadsantikvarie, det är dock inte alltid det går vägen. Desto roligare att då få ta del av ett sånt här resultat. Vill därför rikta ett stort tack till fastighetsägarna. Därmed tackar jag även för mig. På återseende!

fredag 26 juli 2013

Sommarens lyssningstips: Fasad i P1

Har du hört programmet Fasad i P1 i radion den senaste tiden? Det är en intressant programserie som går nu under sommaren som handlar om våra liv och beteenden i förhållanden till byggnadsverk som innehåller mycket byggnads- och arkitekturhistoria. Hittills har programmen exempelvis handlat om våtrummens arkitektur, sommarnöjen och torn. I det senaste programmet försökte de förklara bakgrunden till varför så många vill måla sina hem i vitt, då denna färg var temat för det senaste avsnittet. Mer om programserien finns  HÄR på Sveriges radios hemsida där de fem program som har sänts hittills även finns att lyssna på. Fasad sänds i P1 fredag kl. 10:03 med repris lördag kl. 08:05 samt onsdag kl. 00:02. Ta med radion till hängmattan och följ med bakom fasaderna!

torsdag 29 december 2011

Hur och var början man?

Under början av december besökte jag en gård i Ovanåker. Ägarna som precis har förvärvat fastigheten, ringde in mig för byggnadsvårdsrådgivning på plats. Vi utför kostnadsfria rådgivningar i mån av tid och naturligtvis även utifrån objektets kulturhistoriska värden.

På avstånd kan man ju kanske tycka att det är väldigt sinnligt och härligt att äga ett sånt här hus, men man ska komma ihåg att det innebär en hel del jobb också. Men vilken tur för det här huset, för de nya ägarna vill gå varsamt fram, arbeta med traditionella material och metoder och återställa vissa delar av det, samtidigt som andra behöver moderniseras för att fungera för vår tid.

Under besöket talade vi en hel del kring arbetenas prioritet. En vanlig prioritet 1 brukar vara tak. Här är taket tätt, kanske inte helt kulturhistoriskt korrekt, men ja, det fungerar som ett bra tak! Som mest brådskande här är att se över små springor och ev. trasiga fönster. Dessa måste lappas igen inför vintern för att undvika att yrsnö kommer in.

Angeläget därefter är att bygga ett nytt badrum. Det nu befintliga ligger i en del av det som ursprungligen har varit en stor sal. Salen har på ett ganska okänsligt vis delats av. På nedervåningen finns en liten kammare och det är där ägarna nu planerar ett nytt badrum. När badrummet är klart kan arbetet med återställande av den väldiga salen ta vid!


Och hur går man vidare med ett kök likt detta? Charmigt, men också väldigt, väldigt slitet. Ägarna hade ännu inte tagit ställning till köket, men var förtjusade i stilen. Jag tror ändå att de kommer att behålla köket, måla om luckorna och lägga nya bänkskivor och sätta nytt kakel.


På vissa ställen i fasaden finns rötangrepp. Till dessa kommer ägarna att anlita en duktig timmerman. Ofta ser skadan mycket värre ut än vad den egentligen är. Här kommer antagligen murket virke att huggas ur och därefter halvsulas timret med nytt friskt virke. Inte brädor, utan hugget virke. Detta låter man sedan stå och mörkna/solblekna ihop med omkringliggande ytor.


Och den här brädhögen då? Ja, den är ägarna väldigt glada över! Det är nämligen försvalen som tidigare suttit vid byggnadens gavel, vid ingången ner till den stenslagna källaren. Genom att studera äldre fotografier, samt varsamt mäta upp delarna, hoppas de kunna rekonstruera försvalen som den en gång har sett ut!

Det är roligt att vara byggnadsantikvarie när man känner att ett hus fått alldeles rätt ägare!

måndag 31 oktober 2011

Syllramsbyte i sankmark

Inom projektet Byggnadsvård & Sysselsättning pågår just nu ett restaureringsarbete av mer avancerad sort, vilket har gjort att vi har fått kalla in en expert. Härbret ni ser på bilden står längs en bäck i Rengsjö. I bakgrunden i bilden så skymtar en kvarn och bakom denna en trösklada. Efter att säden tröskats förvarade man den i detta härbre i väntan på att man skulle mala den i kvarnen.
IMG_6056
Marken kring just denna byggnad är väldigt vattensjuk och sank. Detta har bidragit till att det blivit sättningar i grunden som bidragit till att syllramen knäckts i en knut.
IMG_6069
När man en gång byggde härbret på platsen så var man medveten om att grundförutsättningarna inte var de bästa. För att ge stadga åt marken grävde man ner vad som ser ut att vara en rustbädd. Dock brukar en sådan inte alls vara synlig ovanför mark.
IMG_6055
IMG_6068
Nu är härbret upphissat i luften och tre av syllramens stockar kommer att bytas ut och grunden kommer att stabiliseras.
IMG_6054

torsdag 21 oktober 2010

Byggnadsantikvarie - att leva som man lär? Om badrum och toaletter. (Del 3)

Badrummet före ombyggnad.
Vårt hus fick vattentoaletter redan då det byggdes 1916. 2 badrum byggdes först 1936 i samband med att centralvärme installerades. Det övre badrummet måste ha moderniserats ytterligare en gång efter det. Det nedre badrummet blev kapprum då huset byggdes om till 1-familjshus omkring 1950. Några år innan vi köpte huset hade hela VVS-systemet frusit sönder och var slut. Vi hade ändå hoppats att vi skulle kunna återanvända delar av sanitetsporslinet men toalettstolarna var trasiga vid golvfästet och handfaten var naggade och fulla med rostränder, så ganska tidigt fick vi överge den tanken.



Badrummet under och efter ombyggnad. Den "gammaldags" badrumskranen är köpt på Byggfabriken, som säljer många bra grejjer för framför allt 1900-talets bebyggelse.



Badrummet var litet och vi funderade ett tag på att göra det större, men jag gillade inte tanken på att ändra planlösningen och inte heller att stjäla av bostadsytan för att göra större badrum, så det fick behålla storleken. Eller litenheten. Ibland när det blir trängsel ångrar jag mig… Sen var det ju frågan hur mycket retro det skulle bli. Eller hur modernt. Det fick bli en blandning och vi lutade oss mot 50-talskänslan som det gamla badrummet förmedlade. Det gamla badrummet var halvkaklat och det valde vi att behålla. Samma enkla vita standardkakel som förr använde vi också. De sintrade gråa golvplattorna ersattes dock av modern glasmosaik i turkost, det kändes gladare. Naturligtvis med modern golvvärme. Det gamla inkaklade badkaret gillade jag jättemycket och det hade jag önskat att vi hade satt in i det nya badrummet också. Men jag tror det var av praktiska skäl, både för att det skulle vara lättstädat och för att vi skulle ha koll på ev. läckage, som vi istället köpte ett badkar på fötter. I kapprummet rakt under har vi byggt en inspektionslucka så att man ska kunna ha koll på badrumsgolvet underifrån. Det känns tryggt. Handfatet blev däremot gammalt, det fick vi av en kollegas man som handlar med äldre sanitetsporslin. Det var utformat för separat varm- och kallvattenskran men med lite meck gick det att sätta dit en modern blandare i mitten. Ja, eller modern – vi köpte en tvågreppsblandare av 50-talssnitt och det var kanske inte så modernt… Men den var ny i alla fall. Med detaljer som en klassisk badrumsspegel och glob-belysning fick badrummet ganska mycket 50-talskänsla trots alla moderna tillägg. Det är inte husets bästa rum, men det är ganska lågmält och… ja, trevligt trots allt.

Toalett före och efter ombyggnad. Den bakre väggen flyttades bakåt så att vi fick in ett litet handfat.

De båda separata toaletterna var pyttesmå och inte ens handfat rymdes, istället fanns ett separat tvättrum på baksidan av den ena toaletten. När vi ändå byggde om toaletterna passade vi på att flytta bak väggen ett snäpp så att vi fick plats med små handfat därinne. Nya handfat med moderna engreppsblandare och supermoderna toalettstolar med svart sits fick samsas med de ursprungliga trägolven och enkla målade väggar och även dessa små rum känns just lågmälda. Vi får se om vi ångar trägolven den dag vi får vattenläcka… Tvättrummet bakom gjordes som till handkammare med förvaring för serviser och återvinning!

I samband med renoveringen var vi också tvungna att byta stammar och vi hade i princip att välja på dagens standardstammar av plast eller gammaldags gjutjärnsstammar. Hur viktigt kan det vara då, stammarna syns ju inte ens? Men en sak som var avgörande för oss, förutom den gedigna känslan av gjutjärn, var att det skvalar mindre i rören om man har gjutjärn. Så det fick det bli!

Vårt badrum och våra toaletter funkar, känns lågmälda, varken gamla eller nya, ja, de inordnar sig i ledet på nå´t sätt. Och vi är nöjda!

Läs mer om badrum i Gefle Dagblads artikelserie om byggnadsvård här.
Bevarad pappershållare.