Kulturhistorisk festival i Ljusdal på lördag!

På lördag, den 3:e juli, anordnas "Det hvar på tiden - Ljusdals kulturhistoriska festival". Vad innebär då detta? Jo, det är ett tillfälle då vi vill lyfta fram Ljusdals historia och få fler att intressera sig för denna. Dagen utgår från det Ljusdal som växte fram efter att järnvägen nådde orten 1880, men även köpingens senare historia kommer att avspeglas denna dag. Evenemanget håller till i Signeulparken, mitt emot Riotorget i Ljusdal.

Dagen inleds kl. 11:00 med invigning av de två parker som jag tidigare har berättat om på denna blogg. Passa sedan på att följa med på annorlunda stadsvandringar, lyssna på minnesgoda personer som kan berätta om hur det såg ut i samhället för 70-80 år sedan, sök bilder från förr eller låt dig fotograferas i tidsenliga kläder. Eller varför inte försöka lösa den historiska gåta med levande aktörer i tidstrogna kläder i parken som väntar på sin lösning denna dag! I parken finns då även en målarverkstad för barn samt en teckningsutställning. Evenemanget avslutas kl. 15:00 med en unik specialvisning av äldre Ljusdalsfilmer i Riobiografen. Kom gärna i kläder från förr eller som du själv känner dig bekväm. Mer om evenemanget kan du läsa här. Alla är varmt välkomna till en speciell dag i Ljusdal!

När olika karaktärer möts...

Häromveckan passerade jag den här miljön. En liten hälsingegård med ganska välbevarade byggnader, oklart om de står på ursprunglig plats, men ändå fina hus, som hade krockat med en modern maskinhall. Gammalt möter nytt och kanske faktiskt inte på bästa sätt. Här skulle kulturmiljövården kanske kunnat ha gjort en insats. Inte som nej-sägare, för det moderna livet måste få fortgå. Men kanske hade man kunnat jobbat med anpassning av det nya så att det inte helt kom att dominera över det gamla. Placerat maskinhallen i ett annat läge kanske, en bit bort. Och jobbat med utformningen så att den kanske trivdes bättre ihop med det gamla. Det nya behöver ju inte för den skull se gammalt ut, bara lite mer anpassat. I sånahär frågor har kulturmiljövården en viktig uppgift att fylla, tycker jag!

Fira midsommar på en hembygdsgård!

I Sverige finns cirka 1 400 hembygdsgårdar med omkring 10 000 historiska byggnader. Knappast någon annanstans i världen finns så många historiska miljöer bevarade! Och tänk, det ligger nära på en hembygdsgård i varje socken i Sverige!

Mellan 2006-2007 arbetade jag och en kollega med underhålls- och åtgärdsprogram för alla Gästriklands hembygdsgårdar, ett arbete som med början den här sommaren, nu drar vidare till Hälsingland och alla de gårdar som finns där. Vår ambition är att hinna med 20 av Hälsinglands gårdar under den här säsongen, de resterande får program nästa sommar.

Det som slår mig när jag är ute och dokumenterar gårdarna är vilka fantastiska inspirationskällor de utgör! Under de senaste åren har ett enormt uppsving skett inom byggnadsvården. Mängder av böcker och tidsskrifter inom ämnet har kommit. Vad många inte tänker på är att hembygdsgårdarna finns och där finns också kunnigt folk som kan berätta om gårdarna, inredningen och föremålen. Hur möblerades en storstuga under 1850-talet? Hur stärker man gardiner? Hur ska mattorna ligga?

Åk till en hembygdsgård och hämta inspiration till ditt eget hem! Känn på materialen, betrakta mönstren på schablonmåleriet och lukta på blommorna i trädgården!

Gör det redan i helgen! De flesta hembygdsgårdar håller öppet under midsommarhelgen. Där kan du dansa runt midsommarstången och köpa dig gott fika med hembakat fikabröd!

Vi önskar er alla en trevlig midsommar med massor av sill, färskpotatis och jordgubbar!

Pris till varsamhet!

Foto: Lasse Halvarsson

Igår delade Gävle kommun ut årets Byggnadsvårdspris, vilket gick till varsam renovering av Hade herrgård i Hedesunda. Hederspris gick till Gefle Dagblads reportageserie Husmodet med Helene Granditsky som redaktör och där länsmuseets antikvarie Erika Åberg hjälpt till med idéer och fakta. Alla reportage hittar du på länsmuseets hemsida (skrolla ned till rubriken "Artikelserie om byggnadsvård").

"Sprakande kakel och mjuka mosaiker" var en av artiklarna i serien som prisats. Du kan följa en stadsvandring med samma namn tisdag 13/7 kl. 14, samling vid Centralpalatset i Gävle, se mer info här.

Från handelsbodar till gallerior

Det skiljer 160 år mellan de här två husen. På Berggrenska gården fanns plats för handelsresande med häst och vagn. Parkeringshuset byggdes 1973 för Tempos bilburna konsumenter. 

Vill du veta mer om handelns byggnader genom historien? Kontakta erika.aberg@xlm.se för en stadsvandring.

Bilder från förr

Hälsingegårdarna serverar oss berättelser från förr, genom sina praktfulla väggmålningar. I denna sal kan man se både skildringar från vardagslivet med aktivieter som sotning och vedbärning blandade med romantiska scener och jakt. Och högaktuellt i dagarna: Stockholms slott, tidsenligt färgsatt i gult!

Att studera ritningar

Den antikvariska förundersökningen av Gamla Grand är i full gång. Den interiöra dokumentationen är avslutad och nu studerar jag arkivhandlingar och försöker få ihop hela Grands historia i text.

Ursprungsritningarna från 1899 är de finaste, det är fascinerande att se hur arkitekten och de styrande i Gävle ville ha sitt nya hotell. Tyvärr har jag inte hittat några foton från dessa rum från de tidigaste åren. Men det räcker bra med min egen fantasi, man undrar ju verkligen hur det såg ut där i barberarstugan och vad man talade om i den privata matsalen och vad var det egentligen som låg på faten i smörgåsbuffén?

Ett fantastiskt kök!

Häromdagen besökte jag ett hus med ett fantastiskt välbevarat kök från 1900-talets början. Köksskåpen var kvar, liksom diskbänken med marmorho, utslagsvask i gjutjärn, kranar och diskbänksskiva av zinkplåt. Kaklet runt vedspisen fanns också kvar, men vedspisen var ersatt ev en elspis. Till och med ringklockan för tjänstefolket fanns kvar! Tänk att få äta sin frukost i ett sånt kök!

Men det finns ett problem också. Sånahär kök är inte funktionella i den moderna människans liv. Det måste rymmas diskmaskin och dubbla kyl-frysskåp och espressomaskiner - det måste vara funktionellt. Därför rivs oftast denna typ av kök ut idag, och ersätts av moderna IKEA-kök med lådor som glider lätt på skenor, rostfria vitvaror och sjösten på väggarna. Så om det förr, vid 1900-talets början, fanns såna här kök i vart och vartannat hus så är det idag ytterst sällsynt att de finns kvar. Därför blev jag extra glad när jag fick komma in i detta! För just här och just nu finns inga planer på att förändra detta kök.

Men skulle det gå att bevara ett sånt här kök och ändå leva den moderna männsikans liv? Och hur gör man för att anpassa det till moderna krav? Hur bevarar man patina? Det är inga enkla frågor att svara på, men för min egen del är jag övertygad om att vill man bevara det så går det!

Uppföljning av debattartikeln

Igår sändes, på såväl Svt GävleDala som på Kulturnyheterna, en uppföljning av förra veckans inslag rörande det förvanskade huset på norr i Gävle. Gävle kommun vill nu arbeta hårdare med kontroll av fastighetsägarna och precis som vi vill de sprida kunskap kring varsamma förändringar, så att hela vår bebyggda miljö, med dess olika kvalitéer, kan bevaras.

Se gårdagens inslag, som sändes på Svt GävleDala och Kulturnyheterna här!

Länsmuseet Gävleborg ligger på topp!

Varje fredag publicerar Arbetarbladet den gångna veckans kulturtopp. Här hamnar sånt och såna som gjort sig förtjänt av beröm. Idag ligger jag på 2:a plats tack vare min debattartikel om det förvanskade huset, som publicerades i måndagens tidning! 1:a ligger Rolfcarlwerner som just nu är aktuell med en stor utställning på länsmuseet. Länsmuseet Gävleborg i toppen alltså!

Det tog skruv!

Nu har båda dagstidningarna i Gävle publicerat vår debattartikel om de ovarsamma ändringarna på huset på norr i Gävle. Som om det inte var nog kontaktades jag också av en reporter på Svt GävleDala som ville göra ett inslag. Det sändes igår, onsdag. Ni kan se det här. Vidare så har Byggnadsvårdsbloggen Twittrat om det hela. Den enda som är tyst so far är självaste fastighetsägaren som har avböjt att kommentera det hela...

Gamla parker får nya namn

Är träd och parker något att ta upp i en byggnadsvårdsblogg? Ja, det tycker i varje fall jag. Grönskan som finns i våra tätorter har stor betydelse för upplevelsen av hela orten och parkerna har ofta en intressant historia. I Ljusdal har kommunen valt att rusta upp två parker mitt i centrum och i samband med detta fick jag i uppdrag att skriva texter till informationsskyltar som ska sättas upp i parkerna.

I sökandet efter uppgifter om parkernas historia har jag gått igenom protokoll från 1900-talets början och hittat en hel del intressanta uppgifter om hur det gick till när båda parkerna anlades 1911. En upptäckt gjordes också i samband med detta arbete - de 99 år gamla parkerna har aldrig fått några officiella namn! Då två handelssläkter i Ljusdal gjort viktiga insatser i samband med att parkerna anlades beslutade kommunstyrelsen att dessa båda släkter skulle få ge namn åt parkerna. Så nu heter de Collinparken och Signeulparken och parkerna kan därigenom få starkare koppling till Ljusdals historia. Jättekul tycker jag! Mer om parkerna och dessa handelssläkter kommer att berättas på de nya skyltarna. Jag återkommer med mer uppgifter om återinvigningen av parkerna inom kort...

Fint, fult eller kulturhistoriskt värdefullt

Är du nyfiken på vad det här med "kulturhistoriskt värdefulla" byggnader betyder? Jag berättar gärna det i form av en tankeväckande föreläsning. Hör av dig till: erika.aberg@xlm.se