Debatten om Grand är igång



Grand Hotel idag.

Första mars öppnade Grand Hotel i Gävle. Under veckan som har gått har en debatt pågått i Gefle Dagblad. Det är skribenten och kulturvännen Camilla Dal som öppnade upp debatten i söndagens tidning. Läs artikeln HÄR. Hon har reagerat kraftigt mot den södra fasaden delvis nya utseende. Dal menar att symmetrin i fönsterraden i den lägre mittdelen har slagits sönder i och med att flera av fönstren har bytts ut mot nya. De nya fönstren är högre, nerdragna till golvnivå och bryter på så vis igenom gesimsen som de tidigare fönstren vilade på. De nya fönstren har mörktonade rutor. Fasaden har även fått en ny entré och den har sin placering i samma läge som ett av de tidigare fönstren.

Artikeln fick många läsarreaktioner i form av kommentarer. Några läsare håller med Dal medan många andra menar att vi nu ska vara glada att staden fått en så vacker byggnad och att det är roligt att den tidigare förfallna byggnaden renoverats och fått en användning.

I gårdagens tidning svarar Dal på flera av kommentarerna i den HÄR ARTIKELN. Under veckan blev jag kontaktad av journalister från vår andra dagstidning, Arbetarbladet, som frågade mig hur denna förändring av södersidan har varit möjlig att genomföra trots byggnadens höga kulturhistoriska värden. Svaret är att jag inte vet, för länsmuseet har inte haft någon roll i ombyggnationen. Vi hade en roll i det inledande skedet, då rivningsarbeten ännu pågick inne i byggnaden. Då äldre tidslager blev synliga gjorde vi många brandkårsutryckningar med kamera och anteckningsblock för att dokumentera dessa tidiga spår, innan arbetena fortskred inne i byggnaden. Vi fungerade då som en förlängd arm till den av byggherren anlitade privatpraktiserande byggnadsantikvarien, som på grund av sin placering i Sundsvall inte kunde göra just de här snabba utryckningarna. Rivningsarbetena avslutades tidigt under våren 2012 och byggproduktionen tog då vid. I och med detta avslutades länsmuseets uppdrag i projektet och de antikvariska frågorna behandlades därefter av den privatpraktiserande byggnadsantikvarien, i nära samarbete med Samhällsbyggnadsenheten på Gävle kommun.

Exempel på dokumentation som gjordes under det inledande skedet av ombyggnationen av Grand. I samband med  arbetena upptäcktes en rötskada i taket på bottenplan. Då innertaket revs bort kom de gamla fönsterpartierna till de ursprungliga ljusgårdarna fram. Ljusgårdarna ledde in ljus till bland annat köket men också till entréhallen och hissen. Ljusgårdarna sattes igen 1919.

Det är lång ifrån självklart att just länsmuseets byggnadsantikvarier är inblandade i alla ärenden som rör kulturhistoriska byggnader i staden eller i övriga länet. Det står byggherren fritt vilken antikvarisk medverkande eller antikvarisk sakkunnig de anlitar. Många gånger är det naturligtvis praktiskt att anlita en antikvarie som finns på nära håll. I fallet Grand är organisationen väl inarbetad i och med flera tidigare gemensamma projekt, där Hotel Knaust i Sundsvall var ett av de första. Då Elite Hotels inför ombyggnationen av Grand Hotel skulle anlita en byggnadsantikvarie valde de att anlita den person som de samarbetat med i flera tidigare projekt.

Länsmuseet hade en mycket stor roll 2010 då vi, på uppdrag av den dåvarande ägaren Diös, utförde den antikvariska förundersökningen av byggnaden. Detta arbete gjordes inför att de första planerna på att åter öppna upp hotellverksamhet i byggnaden började ta form. I den antikvariska förundersökningen ingår förutom historik kring byggnaden också delar där vi pekar på bevarandevärda detaljer och sammanhang i såväl exteriör som interiör. Förundersökningen har legat som grund för de bygglovsbeslut som fattats för ombyggnationen.

Bilden överst visar Grand Hotel då förra seklet var ungt. Söderfasaden har en öppen terrass. En trappa leder upp till terrassen. Mittbilden visar Grand efter att terrassen byggts igen, 1929. Den understa bilden visar Grand så som byggnaden såg ut 2010, då planerna på att åter öppna upp byggnaden som hotell började ta form.

Ursprungligen fanns en öppen terrass mot söder. I läget där den nya dörren nu finns fanns då en trappa som ledde upp till terrassen. Då terrassen byggdes in 1929, fick fasaden det utseende den haft fram till det nya utseendet byggnaden har idag. Mittdelen försågs med rundbågiga fönster och den tidigare trappan som ledde upp till terrassen sattes igen.

Personligen menar jag också att fasaden borde behandlats varsammare än vad som nu skett. Samtidigt har jag ingen inblick i de diskussioner som förts. Kanske har det funnits andra alternativa lösningar för den södra sidan? Lösningar som har varit långt mycket mer ovarsamma än det utseende som byggnaden nu fått?