Att se äldre hus som möjligheter eller hinder



Det gula trähuset  från sekelskiftet 1900 har innehållit fyra lägenheter för järnvägsarbetare och byggnaden till vänster är uthuslängan från samma tid.

Strax söder om Bollnäs kyrka ligger byn Säversta, en av Bollnäs sannolikt äldsta byar där det fanns ett flertal gårdar i äldre tid. En av dessa hemman var gården Kämpens som i början av 1960-talet blev Bollnäs hembygdsförenings hembygdsgård. Sedan norra stambanan nått trakten i slutet av 1870-talet växte stationssamhället Bollnäs fram i snabb takt och i Säversta uppfördes senare en rad bostadshus för järnvägsarbetare. När den privatägda Dalabanan mellan Orsa och Bollnäs anlades kring sekelskiftet 1900 var det till samma område som banans byggnader och arbetarnas bostadshus koncentrerades. Här fanns lokstall, smedja, ekonomibyggnader, grindvaktarstuga där en vakt bevakade korsningen mellan järnvägen och Kilaforsvägen och även eget stationshus då privatbanan inte fick nyttja Statens järnvägars stationshus i stationssamhällets centrum. Orsabanans tid som privatbana blev dock kort och fylld av ekonomiska svårigheter så från 1917 arrenderade SJ banan och övertog den sedan tio år senare.

Grindvaktarstugan och bostadshuset för järnvägsarbetare.

Kvar från Orsabanan i detta område finns lokstallarna, som numer används som charkfabrik, ett bostadshus för järnvägsarbetare med tillhörande uthus, grindvaktarstugan vid den tidigare övergången och smedjan/dressinförrådet som senare ombyggts till bilverkstad, men i nästan samma stil som tidigare. Nu hotas de fyra sistnämnda byggnaderna plus ytterligare ett hyreshus och en större förrådsbyggnad av rivning då Bollnäs bostäder har köpt området för att exploatera det. Fastighetsbolagets avsikt är att uppföra 60 lägenheter i ett antal tvåvåningshus. Från Länsmuseet har vi i flera yttranden framfört att detta riskerar bli en alldeles för hög exploatering av detta kulturhistoriskt intressanta område.

Smedjan/dressinboden och till vänster i bild Bollnäs kyrka.

I fredags var jag inbjuden till ett möte med representanter för kommunen, byggnadsnämnden och fastighetsbolaget och vi var då även och besökte flera av de rivningshotade byggnaderna. Vid rundvandringen blev det väldigt tydligt vad helt olika man kan se på äldre hus och hur man kan betrakta en bebyggelsemiljö. Där jag såg ett rejält, om än renoveringsbehövande, bostadshus med en samtida tidstypisk uthuslänga omgivet av en uppvuxen trädgård med fruktträd, såg bostadsbolaget och politikerna ett nedgånget hus som hindrade ortens utveckling. Där jag gladdes åt de välbevarade 1950-talsköken, som jag tror skulle kunna locka mången 1950-talsintresserad potentiell hyresgäst, såg andra i gruppen en bostadsstandard som de inte trodde att någon skulle kunna acceptera idag. Att huset har en del skador och är i behov av åtgärder råder det ingen tvekan om, men i förhållande till många andra hus vi ibland möter som byggnadsantikvarier borde det inte alls vara omöjligt att renovera dessa byggnader, om bara viljan skulle finnas.

Vårt förslag var därför att man skulle utgå från de äldre hus som finns på platsen och undersöka hur man kan komplettera denna bebyggelse med några komplementbyggnader, istället för att radera ut alla byggnader på platsen och sedan uppföra ett helt nytt bostadsområde. Om alla äldre byggnader i ett bostadsområde försvinner tappar man ju mycket av den historiska dimension som äldre hus kan bidra med. Miljömässigt är det ju därtill ett resursslöseri att riva fungerande hus och sedan uppföra nya.

Tyvärr lyckades vi inte förmå kommunens politiker eller bostadsbolaget att ändra sina planer vid mötet jag var med på. I bästa fall blir det ett halvt hus som blir bevarat, då dressinbodens/smedjans äldsta del möjligen skulle kunna rustas upp, men detta är långt ifrån säkert. Men så länge husen står kvar är det inte för sent att ändra sig. Runt om i länets tätorter finns många exempel på byggnader som under lång tid varit utdömda, men där de beslutande efter en tid ändrat inställning och där dessa hus idag är omtyckta boendemiljöer som ingen längre vill utplåna. Än finns chansen att se de befintliga husen som möjligheter för framtiden även i Säversta...