 |
| Äldre hundkoja med färgsättning lika som bostadshuset intill. |
Det är med stor glädje vi kan meddela att Länsmuseet Gävleborg som enda museum i landet har tilldelats medel från SDRV:s, Statliga djurrättsverkets, särskilda satsning ”
Hus utan historia”, för att göra en särskild inventering av djurens kulturmiljöer. Ladugårdar, stall, får-, gris- och hönshus har vi ju generellt sett relativt god kunskap om. Däremot finns det stora kulturhistoriska kunskapsluckor kring exempelvis äldre tiders hundkojor och kaninburar, för att inte tala om fågelholkarna, som är en byggnadskategori som för närvarande saknas helt i vårt digra ärendearkiv. Kattluckor och kattrappor finns bara i undantagsfall registrerade och dokumenterade i bild och då endast de av särdeles hög ålder.
 |
| Helgdagsutsmyckad fågelbostad. Foto: Terés Winqvist |
För att råda bot på detta faktum har Länsmuseets samtliga byggnadsantikvarier kommit överens om att jobba extra idag, söndag, för att genomföra en snabbinventering av djurens kulturmiljöer i Gävleborgs län med särskild inriktning mot de nyss uppräknade kategorier av djurhus och djurmiljöer som under lång tid har försummats. Varje antikvarie har tilldelats två av länets kommuner och kommer under dagen i fält kartlägga och dokumentera så många kulturmiljöer av detta slag som möjligt. Genom att samtliga inventeringar sker vid en viss given tidpunkt i hela länet kommer materialet lätt att kunna jämföras och tolkas och ligga till grund för upprättande av utbredningskartor och kronologiska förteckningar mm. Arbetet kommer att ske i nära samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt och dess främste expert på de nordiska djurarternas livsformer och levnadsvillkor, Bo S. Tadén, Borlänge.
 |
| Ålderdomlig konstruktion för fågelmat på en välbevarad äldre gård i länet. |
För att kunna genomföra denna tidsmässigt ytterst begränsade inventering uppmanar vi alla våra bloggläsare som har kännedom och kunskap om särskilt intressanta djuranknutna kulturmiljöer i Gävleborgs län att skriva en kommentar om dessa här nedan. De första resultaten av snabbinventeringen kommer att redovisas här på bloggen redan ikväll klockan 22:30. Vi väntar spänt på era bidrag!
5 kommentarer:
Jg vill minnas att min farmors syster, Ahprilla den förste, ägde en hundkoja i nyrenässans någonstans utanför Gävle under 1930-talet. "Typisk byggmästararkitektur" brukade grannarna föraktfullt kalla den bakom hennes, och kojans, rygg. Då Ahprilla inte ägde nån hund själv bodde hon långa perioder själv i den, trots att den saknade bekvämligheter såsom centralvärme och bidé.
Tack för det intressanta tipset! Vår inlånade expert Bo. S. Tadén är dock något tveksam om det är korrekt att benämna byggnaden du beskriver som en hundkoja när den beboddes av en människa, men finns den kvar ska vi givetvis ändå göra vårt yttersta för att få den dokumenterad under dagen.
I en liten by i Delsbo sn har jag tre fågelholkar på rad - som ett radhus - monterat på logväggen tillhörande mitt fritidshus. Jag tror att flugsnapparna har bildat en bostadsrättsförening och till och med en grupp som håller på med grannsamverkan - allt sedan grannens katt lärt sig klättra på husknuten. Ni är välkomna för dokumentation! Jag bjuder på kaffe!
Hos en privatsamlare i Kårböle lär det finnas en extra tjusig kattlåda, inköpt på en auktion i Järvsö på 60-talet. Enligt uppgift är den tjusiga kattlådan snidad redan på 1600-talet av en nu okänd storsnickare från Forsa. På 1700-talet målades den av Gustaf Reuter och försågs sedan på 1800-talet med tapeter, tryckta 1863 av mästaren T. A. Petén i Stockholm, som hade plagierat mönstret från den franske tapettryckaren Étrange Plein de Blagues i Paris, vilken tryckt tapeten redan 1859 på hösten.
Tyvärr har katten Mårris, en korsning mellan norsk skogskatt och bisamråtta, som huserade i kattlådan på 1970-talet, ställt till med lite väl kraftig patina på de fina tapeterna och Reutermålningarna. Ja, t o m snickerierna har ruttnat i botten och kraftiga rivmärken återfinns här och var i kanterna.
Men ägaren lär hos Konungens befallningshavare kulturmiljökansli i Gävleborg ha sökt medel för konservering av nämnda kattlåda.
Så det är bäst att länsmuseets antikvarie hinner dit och dokumenterar skicket före konservering.
Tack för alla givande tips!
De tre fågelholkarna i rad på logväggen i Delsbo var intressanta att beskåda och inte minst hur flugsnapparna valt att engagera sig i ett så avancerat system av grannsamverkan. Man undrar vad som flugit i dem?
I Kårböle blev jag tyvärr inte insläppt till den omtalade kattlådesamlaren, men genom ett källarfönster skymtade jag den märkliga, men hårt slitna kattlådan från 1600-talet. Vi får verkligen hoppas att ryktet om den analkande konserveringen stämmer och att man därigenom kan bevara den till eftervärlden. Allt annat vore en kulturhistorisk katastrof!
Skicka en kommentar