Till våra bloggläsare; Julkalendern där ingen blir portad!

I vårt yrke som byggnadsantikvarier får vi ofta möjlighet att besöka fascinerande och intressanta kulturmiljöer. Välbevarade hus och anläggningar som ibland inte är så kända och som i andra fall är väletablerade besöksmål. För att fler ska kunna få tillfälle att dela våra upplevelser lanserar vi nu för första gången en julkalender på vår blogg!

Julkalendern består av 24 portar som alla leder in till spännande kulturmiljöer runt om i vårt län. Som i en traditionell julkalender kommer vi att dag för dag fram till julafton öppna en lucka, dvs en port, per dag och berätta något särskilt om någon interiör som finns innanför. Porten publiceras på bloggen varje morgon klockan 06:00 och klockan 16:00 är det dags för portöppning. Gissa gärna i kommentarsfältet om du tror dig veta vilken interiör som döljer sig bakom porten eller om du har något annat att berätta om huset eller interiören.

Följ med i vår julkalender redan från början imorgon, torsdag 1/12 och låt Länsmuseets byggnadsantikvarier bli din portöppnare till kulturmiljöerna i Gävleborg!

Fotoutmaning #75; Hälsinglands brokvistar

Parstugan Jens-Ors med brokvist på Bjuråkers forngård, i vinterskrud vintern 2010.

Är du bekant med bloggen Veckans hus? Om inte hittar du den HÄR. Vi har ganska nyligen träffat på denna blogg på nätet och tänkte nu berätta lite om den. Bloggen är upplagd som en fotoutmaning där det gäller att ta foton på byggnader inom ett visst givet tema, till exempel balkonger, handtag, pelare, entréer mm. Varannan söndagkväll blir det ett nytt tema och sedan har alla som vill delta i fotoutmaningen två veckor på sig att presentera foton kopplade till just det aktuella temat.



Vi tycker att den här bloggen är spännande då den lockar till att upptäcka byggnadernas detaljer, vilka ofta är väldigt viktiga för helhetsupplevelsen av ett hus. Vi skulle därför gärna vilja dela med oss av ett antal bilder från Gävleborgs län. Eftersom temat denna period är ”farstukvistar” föll det sig naturligt att välja att lyfta fram ett antal exempel från Hälsingland, där många socknar utmärker sig genom sin speciella utformning av just farstukvistarna, eller brokvistarna, som de oftare kallas i Hälsingland.

Det är på hälsingegårdarnas bostadshus som vi finner de mest påkostade brokvistarna och eftersom det på vissa gårdar kunde finnas upp till tre bostadshus i äldre tid finns det relativt många äldre brokvistar kvar runt om i landskapet. Mer om hälsingegårdarna finns att läsa HÄR. Se även tidigare inlägg på vår blogg inom ämnet Hälsingegårdar. Dessutom har ju många fastighetsägare som har hus uppförda långt senare i tiden ofta valt att bygga en brokvist vid entrén, oftast av den modell som varit vanligast i det aktuella området, så det finns väldigt gott om brokvistar i vårt län. Äldre brokvistar är dock inte lika vanliga längs kusten och i sydöstra delen av landskapet, men även i dessa områden har det ändå varit viktigt hur entrépartiet utformades. Vi tänkte nu bjuda på en liten rundtur i Hälsingland för att visa några exempel på vad som finns att beskåda av brokvistar:

Brokvistar i Bjuråkers socken.

De ålderdomligaste formerna vad gäller brokvistar påträffas i Bjuråkers socken i norra Hälsingland där brokvistarna länge behöll sin barockinfluerade form, även långt efter att denna stil upphört att vara populär inom andra delar av landet. På Bjuråkers forngård finns ett antal exempel på dessa ålderdomliga brokvistar med svarvade balusterpelare på sidorna, men det finns även många bevarade exempel på privatägda gårdar. I Svågadalen i Bjuråkers socken, finns en byggnad med dubbla brokvistar, som jag har skrivit om tidigare här på bloggen, men det finns även fler hus i Hälsingland som är utsmyckade med dubbla brokvistar.

I Järvsö i de centrala delarna av Hälsingland finns många brokvistar med en karaktäristisk svängd form som har hämtats från rokokons formspråk. Väbevarade brokvistar finns såväl på visningsgården Karls i Bondarv som på ett stort antal privatägda gårdar.



Brokvistarna i Ljusdal med omnejd är influerade av den gustavianska stilen med brutet tak, listverk och i vissa fall med pilastastrar som bär upp brokvistens tak. Bilderna här ovan är tagna på Ljusdals hembygdsgård.



Bilder från visningsgården Ol-Anders i Alfta socken och Edsbyns hembygdsgård Mårtes i Ovanåkers socken.

De allra mest påkostade och bemålade brokvistarna finner vi i Voxnadalen, i sydvästra Hälsingland, som blivit känd för sina speciella brokvistar i klassicistisk stil, vilka ofta är försedda med ett överflöd av listverk och tandsnitt. På Edsbyns hembygdsgård Mårtes och visningsgården Ol-Anders i Alfta finns flera exempel på dessa brokvistar som förekommer på 100-tals gårdar i hela Voxnadalen i många olika utföranden och färgsättningar.



Ett klassiskt praktverk med massor av vackra foton på Hälsinglands brokvistar.

Vill du läsa mer om Hälsinglands brokvistar kan vi slutligen tipsa om den välkände hälsingefotografen Hilding Mickelssons praktverk ”Förstukvistar i Hälsingland” från 1995. Här finns mängder med exempel på försvunna och bevarade brokvistar runt om i detta landskap. På bokens framsida finns en av de två pampiga brokvistarna vid Bångagården, snidad 1844, en av de mest välkända brokvistarna i Hälsingland. Som ni säkert förstår finns det massor med fler exempel på intressanta brokvistar att lyfta fram i Gävleborgs län, så vi lär säkert återkomma till detta ämne på vår blogg vid fler tillfällen. 

Ett vinterpalats - av socker!

Det traditionsenliga pepparkakshuset i museets entréhall är nu på plats! För femte året har keramikern Margareta Persson från Keramikgalleriet i Högbo, skapat ett riktigt konstverk till museet. Det kanske inte framgår av bilden, men det här palatset är säkert två meter högt!

Under ett helt år planerar Margareta sin kommande pepparkaksbyggnad. Till årets Vinterpalats har det bl a gått åt ungefär 18 kilo mjöl, 50 paket gelantin och - som hon själv uttrycker sig, - Ett oändligt tålamod... 

Inuti palatset huserar små operadivor, marsipanprinsar och sockermamseller. Högst upp tronar den rosenkindade kronprinsen. Skynda er till vårt museum nu inför jul så ni hinner se den här fantastiska skapelsen!

Hofors som förebild

Dagens moderna stålindustri - morgondagens historia är dokumenterad i Hofors. Stålindustrin i Hofors har ingått i ett pilotprojekt för att ta fram metoder för dokumentation i samverkan. Hofors kommer nu att vara förebild för andra storskaliga industrier som vill dokumentera sin produktion för framtiden.

På länsmuseet visas utställningen "Nedslag i verket" fram till 19 februari 2012 och där finns också boken med samma namn till försäljning. I fredags sände SVT ett inslag om boken och dokumentationsarbetet som du kan se HÄR.

Imorgon tisdag berättar jag mer om den 2000-åriga traditionen att tillverka järn i Gästrikland. Välkomna till länsmuseets kulturlunch kl. 12!

Julstämning på Wienerkaféet - Det hvar på tiden!

Så föll den första snön. Lagom i tid till julskyltningen blev marken vit och så infann sig plötsligt den där känslan att julen snart var på väg. Utanför Wienerkafeéet i Ljusdal kunde en ålderdomlig spark beskådas fullastad med stora paket och en nyhuggen julgran. Sparkinnehavaren hade uppenbarligen valt att ta en paus i julbrådskan och vad kunde väl då passa bättre än att avnjuta en välsmakande kopp varmt kaffe med dopp på en av ortens främsta kaféer -Wienerkaféet - till tonerna av "Svunnen lycka" och andra lugna kompositioner framförda på piano av en av kaféet två pianister. Bakom de röda sammetsgardinerna och det jularrangerade skyltfönstret syntes glada servitriser ila runt bland borden för att tillse att ingen kafébesökare skulle bli utan påtår eller en extra kaka om så önskades. Till och med en pälsklädd tomte syntes sittande i den välstoppade mjuka soffan invid kafépalmen. Lägg därtill en kombinerad doft av nybryggt kaffe, hembakt kaffebröd och stearinljus och ett svagt sorl av samtal kring kaféborden och vid den välfyllda försäljningsdisken.

Ja, denna beskrivning och bilderna kan förhoppningsvis ge en liten bild av vad man kunde uppleva på Wienerkaféet i Ljusdal under skyltsöndagen den 27/11. Bakom idéen och arrangemanget att under en dag återöppna det klassiska Wienerkafeet i Ljusdal står den kommitté där jag ingår som varje år anordnar "Det hvar på tiden - Ljusdals kulturhistoriska festival". Syftet är att väcka intresse för Ljusdals tätorts kulturhistoria och försöka levandegöra historien på olika sätt. Mer om bakgrunden till årets evenemang vid julskyltningen hittar du HÄR och ytterligare läsning om tidigare års kulturhistoriska festivaler kan du finna HÄR och HÄR. 

Missa inte att vara med i bildgåtan "Det hvar på köpingen" som går ut på att känna igen byggnadsdetaljer i Ljusdals köping. Tävlingshäftet säljs för 20 kronor på Rena rama verkstan, Ljusdal, Ljusdalsbygdens museum samt på Länsmuseets kontor i Ljusdal. Bildgåtan pågår till den 9:e januari 2012. Lycka till!




Ungefär två tredjedelar av personalstyrkan för dagen samlade på en bild.



Wienerkaféet i Ljusdal återuppstår för en dag!

Wienerkaféet på Norra Järnvägsgatan i Ljusdal.

På söndag, den 27:e november, är det dags för den årliga julskyltningen i Ljusdal och i år har ortens handlare gått in för att göra en gammaldags julskyltning. Papper har klistrats för många skyltfönster och det blir först på söndag eftermiddag som skyltningen visas upp för alla skyltsöndagsflanörer.Naturligtvis blir det även julgransklädning, tomtar och luciakandidater och allt annat om hör till en traditionell skyltsöndag.

Från kafé Municipal vid 2010 års julskyltning.

Ni som har följt med ett tag på vår blogg kanske kommer ihåg att jag ifjol berättade om hur jag var med och byggde upp Ljusdals municipalkontor och kafé Municipal i samband med julskyltningen ifjol. I annat fall kan du läsa mer HÄR. Bakom aktiviteten stod den kommitté som bland annat anordnar den årliga kulturhistoriska festivalen "Det hvar på tiden" i Ljusdal och där jag är med som en av arrangörerna. Även i år blir det ett kaféarrangemang i äldre stil, men nu i en äkta klassisk kafelokal, för denna gång har vi fått möjlighet att hålla till i Wienerkaféet mitt i Ljusdals centrum. Byggnaden ritades av Ljusdals store byggmästare Olof Engberg 1905 åt slaktaren Emil Fagerlund, men redan från början inrymdes även ett kafé i huset. Kaféverksamheten fanns kvar i byggnaden fram till 1960-talet, men de senaste åren har det åter varit kafé i lokalen under två perioder. Vårt kafé kommer dock bara att finnas under skyltsöndagen. Passa på att inhandla kaffe och te med traditionellt fikabröd av Ljusdalsbygdens museums vänner. Det blir ingen exakt kopia av det ursprungliga Wienerkafeet utan mer en äldre kafémiljö där vi hoppas kunna återskapa en rogivande och lugn stämning.

I samband med kafearrangemanget inleder kommittén även försäljningen av årets bildgåta "Det hvar på köpingen" där det gäller att känna igen byggnadsdetaljer i Ljusdals centrum. Bildgåtan pågår till 9:e januari och avslutas med en final därLjusdals främste köpingskännare ska koras. Ifjol blev det Magnus Engberg -byggmästare Olof Engbergs barnbarnsbarn - som erhöll den åtråvärda titeln. Vem blir det i år?

Nordiska museet - Video: Hustimring

På den väldigt trevliga timmermansbloggen hittade jag en filmlänk från Nordiska museets samlingar som lämpar sig väl som fredagsunderhållning.

Nordiska museet - Video: Hustimring

Tänk vad lätt det är att hitta trevliga saker via digitala medier nu för tiden. Timmermansbloggen hittade jag via surf på Facebook där Byggnadsvårdstorget i sin tur tipsat om bloggen.

Trevlig helg!

Vi åkte till Hälsingland

Under två dagar har Anna Larsdotter och jag åkt runt och besökt några av våra finaste Hälsingegårdar. Ni vet väl om att hälsingegårdarna är föreslagna att bli Sveriges nästa världsarv? Beskedet väntas under sommaren 2012.

Under många år har vi byggnadsantikvarier arbetat med hälsingegårdarna, såväl genom inventeringar som dokumentationer och rådgivningar. Vi har inventerat närmare 1000 hälsingegårdar med höga kulturhistoriska värden! Hälsingegårdarna har en utmärkt hemsida, där ni kan läsa mer om historiken bakom gårdarna och till och med gå in och besöka en gård virtuellt. På hemsidan hittar ni också information kring vilka gårdar som är öppna för besökare samt vilka gårdar som är anslutna till Bo på Hälsingegård. Varför inte planera in en semester i Hälsingland till nästa sommar redan nu?

Nåväl, åter till Annas och min tur. Här nedan följer lite av allt det fantastiska vi fått vila ögonen på under några dagar. Såna här kickar kan man behöva nu i mörkaste november!