torsdag 3 februari 2011

Kan kulturmiljövården delta i myggbekämpningen?

I dessa dagar med snöblandat regn känns det kanske avlägset att tänka på att luften kommer att surra av myggor så småningom, men myggbekämpningen pågår faktiskt året runt.

Som bekant lider både människor och djur av somrarnas mygginvasioner som uppstår i delar omkring Nedre Dalälven. För att hitta lösningar till problemet har regeringen gett i uppdrag till Länsstyrelsen Gävleborg att samarbeta med alla möjliga aktörer som kan tänkas ha idéer. Kulturmiljöavdelningen på Länsmuseet Gävleborg är en av dem.

En teori är nämligen att massförekomsten av mygg har uppstått genom att kulturmiljön har förändrats under de senaste hundra åren. Tidigare öppna landskap med slåtterängar och bete har växt igen och där stortrivs mygglarverna. Den tidigare oreglerade Dalälven styrs numera av kraftverk vilket gör att vattennivåerna har förändrats.
En relevant fråga är förstås om det verkligen är mer mygg nu än ”förr i tiden”? Och hur såg kulturlandskapet ut förr när det fanns älvängslador, kolarkojor och fäbodar lite överallt. Det skulle vi som jobbar med kulturlandskapet kunna undersöka.

Nu pågår förberedelser för att arbeta med en Regional Landskapsstrategi som ska identifiera kunskapsluckorna och föreslå både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Jag sitter med i referensgruppen tillsammans med aktörer från Gävleborgs-, Uppsala-, Västmanslands- och Dalarnas län. Just nu håller vi alla tummarna för att länsstyrelsen ska få finansiering för att kunna arbeta med en den regionala landskapsstrategin för Nedre Dalälven.

2 kommentarer:

Anna sa...

Det sägs ju att "förritin" härjade bara skogsmyggorna, och nu härjar även stickmyggorna, som är mer aggressiva. Hur som helst så tror jag personligen att kulturmiljön är en av de bidragande orsakerna. Det är svårt att föreställa sig hur det en gång sett ut när man tittar på gamla kartor. Idag ser man bara sly, på platserna som var då betesmark. Till och med den så kallade vattensjuka marken hölls ju öppen förut då man bland annat skördade fräken. Att skuggig, fuktig sly är bättre habitat än solig, fläktande åker bör det ju nästan inte råda någon tvekan om.

Erika Åberg sa...

Hoppas du har rätt! Det skulle betyda mycket för landsbygden om större satsningar gjordes för att röja de igenväxta markerna.