Under ett plåtseminarium anordnat av Länsstyrelsen Gävleborg i våras, fick vi deltagare reda på inte så trevliga nyheter om förzinkad (galvaniserad) plåt.
Galvaniserad plåt är den plåttyp som ofta förekommer i kulturhistoriska renoveringar. Ibland läggs den på tak som aldrig är avsedda att målas, men lika ofta förekommer den i falsad, skivtäckt form och då brukar målning oftast ske efter ca 5 år, när kromateringsskyddet som plåten är belagd med, har mattats ner med följd att färgen fäster. Plåten är då möjlig att måla på traditionellt vis med linoljefärg, vilket genom åren varit det vanligast förekommande i kulturhistoriska renoveringar. Men det har naturligtvis också varit möjligt att måla plåten med mer moderna färgtyper.
Ja, vad var det nu vi fick reda på under seminariet? Jo, att den förzinkade plåten sedan 2006 är försedd med ett ny typ av kromatering, ibland kallad transportskydd. Bakgrunden är att den gamla kromateringen ska vara förbjuden av miljö- och hälsoskäl. Den här nya ytbeläggningen försvinner dock inte efter några år om den lämnas öppen. Färgen fäster inte på ytan. Plåten går alltså inte att måla. SSAB har också sagt att de inte vet om - eller ens när - transportskyddet försvinner, allt enligt uppgifter från vårens plåtseminarium.
Plåten med det "nya" transportskyddet heter dock fortfarande galvaniserad plåt och den ser precis ut som innan ändringen av ytbeläggningen. Det nya transportskyddet är osynligt. Att lägga om ex. ett ladutak med galvaniserad plåt som man aldrig tänkt måla fungerar fortfarande.
Intervallet från läggning till målning av den gamla förzinkade plåten gick även att skynda på genom en kemisk behandling, sk betning, men en sådan är inte möjlig på den här nya ytbeläggningen. Det enda som möjligen kan fungera är att blästra plåten innan läggning. Att blästra den då den redan är lagd går inte eftersom man då inte kommer åt plåtytorna som gömmer sig i falsarna...
Tyvärr är ändringen av ytskiktet inget som plåtfabrikörerna gått ut med, vilket gör att många plåtfirmor inte heller känner till detta, utan arbetar vidare med vad de tror är den gamla hederliga galvaniserade plåten. Problemet kommer att märkas allt mer nu när det gått några år sedan 2006 och många tak som stått för "mattning" nu är redo för målning. Den traditionella plåten som man lagt på sitt tak visar sig i värsta fall vara en numer icketraditionell plåt...
Både vi antikvarier på Länsmuseet Gävleborg och våra kollegor på Länsstyrelsen Gävleborg har rotat i denna härva i några veckor. Flera plåtkonsulter är kontaktade för våra frågor och vi kommer sannolikt att återkomma i ämnet. Svenska Byggnadsvårdsföreningen är också kontaktade och förhoppningsvis kommer de att göra djupdykning i detta delikata problem i nästa nummer av Byggnadskultur som utkommer under slutet av året.
Byggnaden ovan har inget med texten att göra utan används för att visa hur en galvaniserad omålad pannplåt ser ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar