Ferdinand Boberg + tävling!

Bild hämtad från (http://www.bth.se/tks/ferdinand.nsf/)

Ferdinand Boberg levde mellan 1860-1946 och var en av sin tids mest framstående arkitekter. Han ritade bland annat Rosenbad (1902), Nordiska kompaniet (1915) och Centralposthuset (1904). Samtliga i Stockholm. Hos Boberg hittar man en arkitektur som förenar det gamla med det nya. Både förankrat i historien samt blickandes framåt!

Boberg var mycket intresserad av arkitekturhistoria och åkte land och rike runt för att teckna av äldre bebyggelse.

Blekinges tekniska högskola har sedan år 2005 bedrivit ett projekt som heter i Ferdinands fotspår som går ut på att jämföra Bobergs teckningar över äldre bebyggelse som han gjorde under tidigt 1900-tal med hur platsen/byggnaden ser ut idag. Nedan följer information som är tagen från projektets hemsida:

Under 1900-talet har vi, precis som Boberg förutspådde, genomgått en om­fattan­de omvandling av stads- och landsbygd. Det är därför av såväl nationellt som lokalt intresse att göra en uppföljning av Bobergs gigantiska inven­tering av bebyggel­sen. Hur ser det ut idag på de ställen där Boberg stod för nästan ett sekel sedan? Hade Boberg rätt i sin förmodan att all denna bebyg­gelse gått till spillo?
Även om tanken att använda Bobergs Svenska Bilder som en uppföljning av 1900-talets bebyggelseförändringar återkommit med jämna mellanrum, är det först nu som detta är genomförbart. Dels genom åter­upptäckten av fältteckningarna i Nordiska Muséets arkiv, dvs ett långt större bild­material än Svenska Bilder, dels genom utvecklingen av informationsteknologi och digital­foto­grafering.
Utöver att ge underlag för lokalhistoriska studier, lokala utställningar och böcker kommer projektet att till Svenska bilder från 1900-talets början kunna lägga mot­svarande bilder från 2000-talets början och därmed ge underlag för debatt, forskning, nationella utställningar och pub­likationer.

(http://www.bth.se/tks/ferdinand.nsf/)

Projektet är uppbyggt som så att en intresserad allmänhet hämtar hem inventeringsblanketter från hemsidan och sedan åker ut och fotar av byggnaden/platsen idag och beskriver hur platsen har förändrats på 100 år. I Gästrikland finns det 9 objekt kvar att inventera, medan det i Hälsingland finns hela 33 återstående att inventera!

Så det är en uppmaning till alla arkitekturintresserade att ge sig ut med inventeringsblanketter nu till våren!

Tävling

Ferdinand Boberg slog igenom som arkitekt med en byggnad som stod klar 1891 i Gävle. Vilken byggnad var det?

Vinnare av denna tävling är den som först e-postar korrekt svar till: joel.ringh@xlm.se

Man vinner förstås äran samt en bok om en annan känd arkitekt som haft en stor verksamhet i Gästrikland, nämligen Ralph Erskine. Korrekt svar + vinnare publiceras om två veckor samt bild på byggnaden. Då presenteras även flera byggnader som ritats av Boberg i Gävle!

Sista chansen...

...att se utställningen om länsmuseibyggnadens historia är söndag 27/2! I länsmuseets byggnad på S. Strandgatan 20 i Gävle kan du på en kulturlunch tisdag 1/2 höra om hur restaureringsarbeten på hembygdsgårdar i Gävleborg drivs som ett sysselsättningsprojekt. Läs mer om länsmuseets programaktiviteter i vårprogrammet, bl.a kan du komma till öppet hus i våra magasin med tema Ockelbo lördag 9/4. Hoppas vi ses!

Gå på husjakt!

Sedan december 2009 gör Länsmuseet en artikelserie om arkitektur och byggnadsvård tillsammans med Gefle Dagblad. Vi har bl.a. gått på stadsvandringar och tittat närmare på olika byggnadsmaterial som finns i Gävles innerstad. Nu har GD en tävling där man ska identifiera bilderna från stadsvandringarna genom att ange husens adresser. Priset är "Stora boken om byggnadsvård" av G. Gudmundsson. Sista tävlingsdag är i morgon, tisdag den 11 januari. Klicka HÄR för att komma till tävlingen.

Tips: På Länsmuseet Gävleborgs hemsida finns hela artikelserien samlad. Kolla HÄR och scrolla ner till "Artikelserie om byggnadsvård"

Att riva eller renovera - Frälsningsarmén i Hudik

Frälsningsarméns hus med fasaden mot Kungsgatan.

I början av 1900-talet byggde frikyrkorörelsen ett stort antal kyrkobyggnader och samlingssalar över hela landet. Församlingarna var ofta mycket aktiva och lockade mängder av nya medlemmar till sina sammankomster. En av dessa rörelser var Frälsningarmén som 1903 uppförde ett stort trähus med samlingssal och lägenheter vid Kungsgatan i Hudiksvall, vilken var den stora infartsvägen till staden. Huset fick på tidstypiskt sätt fasad med liggande och stående fasspontpanel avdelat med lister, småspröjsade fönster och ett markerat mittparti mot gatan krönt av en hög flaggstång. Vid denna tid pågick en intensiv byggnadsperiod i Hudiksvall och ett stort antal påkostade byggnader uppfördes i både sten och trä. Flertalet av byggnaderna i samma kvarter uppfördes också vid samma tid.

Byggnadskroppen mot gården som ursprungligen innehöll lägenheter i två plan.

I mitten av 1900-talet renoverades byggnaden och fick då bland annat nuvarande fasad av eternitskivor i ljus kulör. Med tiden minskade antalet medlemmar och 2007 gjordes Frälsningarméns Hudiksvallskår vilande, varefter huset året efter såldes till det kommunala fastighetsbolaget Hudiksvallsbostäder. Enligt gällande detaljplan för kvarteret är detta hus markerat med "q" vilket i detta fall innebär att särskilda miljöhänsyn bör tas till denna byggnad. Trots detta vill fastighetsbolaget riva Frälsningsarméns hus och ersätta med ett nytt hyreshus på samma plats. En rivningsansökan har därför lämnats in till kommunen och vi har fått ärendet som en remiss.

En av entréerna till samlingssalen med ett välbevarat skärmtak.

Länsmuseet tycker detta rivningsförslag är en dålig idé och det har vi även tydligt påtalat i vårt svar till kommunen. Frälsningsarméns hus är en tidstypisk byggnad som trots förändringar av exteriören ändå har fått behålla många av sina karaktäristiska detaljer. Dessutom ingår byggnaden i en rad av äldre byggnader vilka sammantaget har ett stort miljöskapande värde för denna del av staden. Jag tror att med en intresserad ägare skulle denna mycket väl kunna återställa exteriören till sitt originalutförande samtidigt som det bör vara möjligt att finna en användning av byggnaden, som bostäder eller samlingslokal i kombination med bostäder.

Det är väldigt tråkigt att Hudiksvalls kommun inte i högre grad väljer att värna stadens äldre trähusbebyggelse som är en av stadens främsta kännetecken. Under senare år har det rivits ett flertal äldre trähus inne i centrum och om denna utveckling fortsätter riskerar det att på sikt påtagligt förändra Hudiksvalls karaktär som en välbevarad trästad. Varje byggnad av detta slag är unik och en viktig del av stadens historia. Ett äldre hus har dessutom vanligtvis kvaliteter som ej är möjliga att skapa i dagens nyproduktion.

Husraden mot Kungsgatan som Frälsningarméns hus ingår i.

I ett fall som detta är Länsmuseet rådgivande och vi är ingen myndighet som kan förbjuda en rivning. Det är upp till de styrande att besluta om byggnadens framtid. Jag tycker dock att det är viktigt att frågor som denna debatteras och lyfts fram ordentligt innan beslut tas. I det här fallet har Hudiksvalls tidning också skrivit långa artiklar om både planerna på rivning och våra synpunkter. Utan debatt är det annars lätt hänt att byggnader och miljöer försvinner utan att någon hinner reflektera över dem och deras betydelse för stadsbilden. Jag hoppas att det även i framtidens Hudiksvall ska finnas plats för Frälsningsarméns hus och att detta hus och liknande ska ses som en tillgång i staden. Vad tycker du?

God jul & Gott nytt år!

Att åldersbestämma en byggnad

Att åldersbestämma en byggnad kan vara svårt, speciellt om det inte finns något skriftligt källmaterial, vilket det sällan gör på landsbygdens bebyggelse. Man kan titta på detaljer som till exempel foder och socklar för att stilmässigt försöka bedöma åldern på en byggnad, men sådana detaljer kan ju vara utbytta och är inte alltid den säkraste källan. För att få ett alldeles säkert svar kan man göra en dendrodatering, dvs. man tar borrprover i timret och analyserar årsringarna. Genom denna metod kan man få svar på när timret är fällt, och därmed också ungefärlig byggnadstid för huset.

Med hjälp av specialborr får man fram en borrkärna.

En ganska kylig dag i början av november var vi ute och tog borrprover på en fin hälsingegård i Söderhamns kommun. Vi ville veta när huset var byggt och om det var uppfört vid ett och samma tillfälle eller om övervåningen och eventuellt gavelkammaren på bottenvåningen hade byggts på senare. Det var Roland Åkerman från Gamla Trähus som hjälpte oss att ta proverna. Vi valde ut strategiska ställen att borra på, man behöver flera prover och man behöver ta prover från olika delar av huset. Med hjälp av en specialborr togs långa borrkärnor ut. Totalt tog vi 26 prover, i kammaren under trappan på bottenvåningen, i kammaren på gaveln, i övre förstugan samt på röstena på vinden. Dessa skickades sedan på analys och vi fick spänt vänta på besked. Och resultatet? Jo, timret på hela bottenvåningen var fällt 1815-16, vilket berättar att hela bottenvåningen var uppförd vid samma tillfälle. Vi hade funderat på om gavelkammaren hade tillbyggts senare, men så var det alltså inte. Timret på övervåningen var fällt 1852-53, så övervåningen var alltså påbyggd 37 år senare än bottenvåningen. Gavelröstena var från 1815-16, vilket berättar att de flyttades upp när övervåningen byggdes på. Men röstena i mitten av byggnaden var ännu äldre, med timmer fällt 1765-66. Kanske kommer de från en äldre byggnad på platsen, eller från någon helt annanstans. Men så mycket förtäljer inte historien denna gång!

Med hjälp av ett specialverktyg plockas borrkärnan ut från borrhålet. Därefter skickas det på analys för att göra en bedömning av åldern.

Taket klart i Svågadalen

Gården Jons med Gammelbyggningen i bildens mitt.

En solig och klar vintermorgon då termometern visade minus 22 grader begav jag mig längs vintriga vägar till Svågadalen för att slutbesiktiga taket på Gammelbyggningen vid gården Jons i Ängebo, som jag har berättat om tidigare här. Trots det kalla vädret den senaste tiden har renoveringsarbetet fungerat enligt planerna, men att göra plåtarbete runt skorstenarna när det är 20 grader kallt är ju inte alldeles enkelt precis. Nu är tegeltaket tätt och bör kunna skydda denna byggnad på ett bra sätt under lång tid framöver. Arbetet godkändes utan några anmärkningar vid slutbesiktningen och jag kommer att skriva ett slutbesiktningsprotokoll så att det finns dokumenterat för framtiden vad som har gjordes under denna renovering.

Slutbesiktning av takrenoveringen. Från vänster ses Erik Andersson, Björn Åström, båda Öhmans byggnadsvård, samt fastighetsägaren Bernt Jons.

Gammelbyggningens förstukvistar i morgonsolen.

Hemfärd mot Ljusdal med många vintriga vyer.

Juligt husbygge

Ett för byggnadsvården ovanligt byggmaterial har använts till att bygga ett litet hus i länsmuseets entré - pepparkaksdeg! Konstnären Margareta Persson från Hedesunda har skapat konstverket med många arkitekturhistoriska influenser. Pepparkakshuset kan avnjutas, men bara med ögonen, till några dagar in i januari.

Soldattorp med historia (del 2)

Min kollega Anna gjorde i augusti ett inlägg om detta soldattorp i södra Gästrikland.

Den fantastiska byggnaden har nu fått timmerlagningar gjorda. Den har riktats upp och fönstren har bl.a. restaurerats. Under våren 2011 kommer konservatorsarbeten ske på byggnadens interiör. Man kan även konstatera att det är stor skillnad rent vädermässigt på de bilderna som visar byggnaden i augusti och i november. På de tre månaderna som hann gå mellan fototillfällena blev det vinter snabbt!

Bilder från augusti

Ljusdals municipalkontor och ny tävling!

Under den ovanligt kalla och blåsiga skyltsöndagen i Ljusdal den 28:e november fanns det möjlighet att besöka Ljusdals municipalkontor samt kafé Municipal. Ljusdal blev municipalsamhälle 1889 och var det fram till 1914 då orten upphöjdes till köping. I en för tillfället outhyrd butikslokal fanns för dagen en kontorsmiljö från tidigt 1900-tal uppbyggd samt en cafémiljö inspirerad av dåtidens caféer. Besökarna mötes av tidsenligt klädda personer, juldekorationer i äldre stil, julmusik framförd på vevgrammofon samt köpte fika som Ljusdalsbygdens musei vänner serverade.

Bakom detta arrangemang stod den kommitté som jag är med i och som i somras anordnade "Det hvar på tiden - Ljusdals kulturhistoriska festival" som jag skrivit om tidigare på denna blogg. Syftet med dessa arrangemang är att väcka intresse för Ljusdals centrum historia. Att det just blev ett municipalkontor vi byggde hängde samman med den historiska gåta som besökarna erbjöds att delta i vid sommarens festival. Gåtan gick ut på att ta reda på vilket föremål som apotekare Pramberg, som var municipalstämmans ordförande i Ljusdal, glömde när han steg på tåget i juli 1908. Under skyltsöndagens arrangemang premierades vinnarna i denna tävling, men herr Pramberg syntes själv aldrig till i municipalkontoret...

Kommittén har nu även tagit fram en ny tävling som går ut på att man ska känna igen byggnader i Ljusdals centrum. Tävlingen som kallas "Det hvar på köpingen..." består av 24 foton på nya och gamla byggnadsdetaljer inom Ljusdals köpings gamla gränser och tävlingshäften säljs för 20 kr på Länsmuseets kontor i Ljusdal, Ljusdalsbygdens museum samt hos Rena rama verkstan; Röda kvarn, Ljusdal. Tävlingen pågår till den 10:e januari 2011. De vinnare som har flest rätt kommer att bjudas in till en uppföljningstävling i Ljusdals förvaltningshus lördagen den 12:e februari, kl. 13:00 där Ljusdals vassaste "köpingskännare" kommer att koras. Till detta arrangemang är naturligtvis även alla andra välkomna som åhörare. Tävlingshäftet säljs till förmån för nästa kulturhistoriska festival som kommer att äga rum i Ljusdal lördagen den 18:e juni 2011.