Till minne av en eldsjäl - Boerje Bohlin och Ersk-Matsgården

Boerje Bohlin i bakstugan på Ersk-Mats

Vissa kulturhistoriska gårdar blir starkt förknippade med särskilda personer, eldsjälar, som lägger ned enorma arbetsinsatser för att bevara och ta hand om de miljöer där de har engagerat sig. Igår nåddes vi av det tråkiga beskedet att en sådan eldsjäl har gått ur tiden - Boerje Bohlin i Bergsjö, en man som sedan årtionden tillbaka är starkt förknippad med den välbevarade visningsgården Ersk-Mats i Hassela i Nordanstigs kommun. Gården anlades i slutet av 1700-talet av ättlingar till de svedjefinnar som slog sig ned i dessa trakter strax före sekelskiftet 1600. Ända sedan 1980-talets början, då gården genomgick en omfattande renovering, har Boerje varit drivande i gårdens bevarande och den verksamhet som har bedrivits där.
 

Själv mötte jag Boerje för första gången för 18 år sedan, då jag som länsstyrelsepraktikant fick förmånen att fördjupa mig i en pågående byggnadsminnesutredning om gården. Den kunnige och historieintresserade Boerje delade gärna med sig av sina stora kunskaper om gårdens historia. Sedan dess har det blivit många uppdrag som antikvariskt medverkande för min del på gården när det har gjorts olika renoveringar och Boerje har så gott som alltid funnits där. I somras när två av gårdens byggnader fyllde 200 år berättade han än en gång om gården och dess innevånare för en stor åhörarskara som satt i solskenet ute på gårdsplanen. Så sent som i september i år när jag var dit stod han som vanligt i bakstugan flitigt kavlande för att förse andra med gårdens omtyckta tunnbröd och övriga bakverk. Tack Boerje för dina outtröttliga insatser för Ersk-Mats!

Boerje Bohlin håller föredrag om gården i juli 2018.

 

Branden i kårböleskogarna sommaren 2018 - en återblick

I Enskogen gick brandfronten alldeles intill byn.

Att bränder snabbt kan ödelägga värdefulla byggnader och miljöer är något vi har lyft fram vid flera tillfällen tidigare här på bloggen. Det går att göra en hel del för att försöka förebygga och hindra bränder i hus och hem, men när stora skogsområden tar eld krävs vanligtvis betydligt större insatser av samhället för att brandförloppet ska kunna stoppas. Råder det dessutom extrem torka kan skadeverkningarna bli enormt stora, något som blev tydligt inte minst i nordvästra Hälsingland sommaren 2018.

Vägen intill brandområdet vid Nötberget.

 

Lördagen den 14:e juli drog ett kraftigt åskväder in över nordvästra delarna av Hälsingland. Blixtnedslagen orsakade bränder på ett flertal håll och runt byn Kårböle i den nordvästra delen av Ljusdals kommun startade tre olika bränder. Sommarens torka bidrog i kombination med byiga vindar till en snabb brandspridning där elden stundtals spred sig okontrollerat i nästan alla riktningar. Räddningstjänsten hade ingen chans att hinna med att släcka. Bynamn som Ängra, Enskogen och Finneby figurerade plötsligt i nationell media när byarnas innevånare måste evakueras i takt med brändernas snabba framfart. Dag för dag växte brandområdena, vilket framgick av de kartor som länsstyrelsen dagligen uppdaterade på sin hemsida. Innan allt var över måste även hela Kårböle by evakueras då byn hade brandhärdar på tre sidor.

Brandgata längs vägen mellan Los och Kårböle.

En caterpiller som har använts för att göra brandgator.

I brandens närhet fanns ett flertal kulturhistoriskt värdefulla byggnader och anläggningar, bland annat flera välbevarade fäbodvallar. Vid Ängratörn ligger  även hälsingeförfattaren Albert Vikstens författartorp där branden kunde stoppas enbart 30 meter från husen. I Kårböle evakuerades särskilt värdefulla föremål från kyrkan.

Tack vare en enorm uppslutning och insats från såväl lokala, regionala, nationella som internationella räddningstjänster, med stöd inte minst av som mest tio helikoptrar och fyra vattenbombande flygplan, lyckades räddningsledningen slutligen få bränderna under kontroll. För att skapa avgränsningslinjer byggdes snabbt breda brandgator genom skogarna. Allt detta arbete hade inte varit möjligt utan alla de stora insatser som gjordes av hundratals frivilliga samt av olika frivilligorganisationer och andra. Totalt var över 1 300 personer på olika sätt involverade. Branden kom att utvecklas till en av de största bränderna i modern tid i Sverige. Brandområdet är nu sedan en vecka tillbaka återlämnat till markägarna, men med tillträdesförbud, då risken för fallande träd och glödhärdar under mark under lång tid kommer att vara stor. En särskild specialutbildad firma jobbar nu med trädsäkring och eftersläckning.

Yttersta kanten av brandområdet vid Enskogen.

Hur mycket skog och byggnader och annan egendom som har förstörts har ännu inte exakt kunnat fastställas. Klart är dock att det finns 134 fastighetsägare som har drabbats av branden och således minst lika många personer vars skogar har förstörts helt eller delvis. På 15 av dessa fastigheter har byggnader brunnit ned, men inga permanentbostäder har eldhärjats. Det är lätt att förstå vilka stora personliga tragedier detta måste innebära för många familjer och personer där generationers omsorgsfullt skogsbruk och älskade sommarstugor snabbt har omvandlats till aska.



Mindre väg vid Ängra.

I samband med ett annat ärende i kårböletrakten fick jag häromdagen tillfälle att se en liten del av de brandskadade områdenas ytterkanter från de allmänna vägar som nu åter har öppnats i trakten. Även om jag följt rapporteringen och fortlöpande sett kartor över brandområdet är det först när man ser det på plats som man inser hur stort området verkligen är. Den sammanlagda sträckan kring de tre brandområdena ska enligt uppgift uppgå till 12,6 mil! Branden i kårböleskogarna är nu släckt, men minnet av brandkatastrofen och dess efterverkningar kommer sannolikt att leva krav i dessa bygder för mycket lång tid framöver.

Inne i Kårböle står ännu militärfordon och en tillfällig radiomast uppställda.

Ett TACK uppsatt i skyltfönstret på den nedlagda affären i Enskogen.

Nya tak i "Gropa"

Gropgårdens bostadshus.

Ett av köken i huvudbyggnaden.

Längs Forsavägen i Harmånger ligger ett flertal äldre gårdar som tillsammans bildar en välbevarad tätbebyggd bymiljö. En av dessa gårdar är Gropgården, eller "Gropa" som den vanligtvis kallas i trakten. Ägare till Gropgården är sedan 1990-talet en stiftelse som bildades efter att Harmångers hembygdsförening hade fått gården med tillhörande inventarier som en donation. Gården består av två stora timrade bostadshus byggda i vinkel, varav ett är sammanbyggt med en vinklad byggnadskropp som inrymmer ladugård, stall, lider och loge. Huvudbyggnaderna har tak av tegel, men ekonomibyggnaderna försågs med nya tak av hyvlade takspån i ett arbetsmarknadsprojekt 1993. Då dessa tak nu hade tjänat ut och läckte och en omläggning med spån inte var möjlig att bekosta, sökte och fick stiftelsen medel från Landsbygdsprogrammet och de fick även bidrag från Nordanstigs kommun samt ett kulturmiljöbidrag från Länsstyrelsen för att bekosta en omläggning av taken med pannplåt.

Ladugårds- och logdelen med spåntak.

Detalj av spåntaket.

Spåntaket var särskilt dåligt nära nocken.

Jag har varit med i detta projekt som antikvariskt medverkande och dokumenterat och följt arbetet. Pannplåt har använts som takmaterial i över 100 år och är ett vanligt material inom byggnadsvården. Stiftelsen önskade få använda en grålackerad pannplåt för att slippa få så blanka takytor och i detta fall gick länsstyrelsen med på detta. Arbetet har utförts av firman Harmångers Plåt & Entreprenad AB som ligger i ena änden av bygatan, några hundra meter från gården. Häromdagen var det dags för slutbesiktning. I samband med takrenoveringen passade stiftelsen på att måla flertalet av den åtgärdade byggnadskroppens olika fasader med rödfärg och vita omfattningar. Med nymålade fasader och ett helt tak har denna byggnad nu fått ett ordentligt lyft och det nya taket ska förhoppningsvis kunna hålla minst 50-60 år.

Ladugårds- och logdelen med nylagt plåttak.

Detalj av taket av pannplåt.

Takrenoveringen avslutad och log- och ladugårdsdelens huvudfasader nymålade.

 

Fönsterrenoveringens dag: Dina fönster - värda att vårda!



Foto: Lovisa Lannerstedt.

Går du och tänker på att det snart är dags att göra något åt dina fönster? Som funderar på om det är lönt att kosta på dem och kanske rent av lutar mot ett fönsterbyte?

I så fall vill vi bidra med lite fakta för att underlätta ditt val. Som byggnadsantikvarier ger vi dagligen råd till privatpersoner och kommuner om äldre byggnader, men det är sällan som vi kommer i kontakt med dem som planerar att åtgärda sina fönster. Det många dessutom kanske inte tänker på är att byte av fönster är en åtgärd som vanligtvis kräver bygglov om fastigheten ligger inom ett område med detaljplan, dvs inom de flesta tätorter och samhällen.

Idag, den 30 maj, är det Fönsterrenoveringens dag. Det är ett nytt nationellt arrangemang med programpunkter över hela landet. Bakom detta står Svenska byggnadsvårdsföreningen, Riksantikvarieämbetet och landets samtliga länsmuseer. Syftet med dagen är att sprida kunskap om de miljömässiga, ekonomiska, estetiska och hållbara fördelarna med att vårda sina fönster. Vilka är då fördelarna? Ja, dessa tio punkter vill vi som står bakom detta arrangemang särskilt lyfta fram:

Livslängden Fönsterbågar och karmar av kvalitetsvirke, målade med traditionell färg håller i hundratals år med regelbundet underhåll.

Skönheten Omsorgsfullt utformade snickerier och beslag, skiftande glas med största möjliga ljusinsläpp tillfredsställer våra mänskliga behov av skönhet.

Privatekonomin Renovering och energieffektivisering av befintliga fönster är lönsamt på kort och lång sikt.

Värdeutvecklingen Välbevarade fönster är eftertraktade detaljer för husköpare och höjer värdet på bostaden.

Samhällsutvecklingen Löpande underhållsåtgärder skapar arbetstillfällen på orten, småföretagande och minskade miljökostnader.

Miljön Renovering, energiförbättring och långsiktigt underhåll av äldre träfönster innebär minsta möjliga miljöpåverkan.

Inomhusklimatet I hus med fungerande självdragssystem är de traditionella fönstren med sin vindtäta men inte lufttäta konstruktion en förutsättning för bra inomhusmiljö.

Materialen Traditionellt fönsterunderhåll använder kretsloppsvänliga material som trä och vegetabilisk olja till impregnering, färg och kitt. Äldre fönsterglas återanvänds.

Kulturhistorien Bevarade äldre fönster är avgörande för upplevelsen av historiska miljöer och förståelsen av kulturarvet.

Hälsan Smäckra fönsterbågar och poster, profilerade snickerier och skiftande glas ger största möjliga ljusinsläpp och ljusspridning i rummet.

Det finns alltså en stor mängd skäl som talar för att det är värt att ta hand om sina fönster. Och kom ihåg: Även fönster från relativt modern tid har värden vi bör vara rädda om. Så ta hand om dina fönster! Läs mer HÄR.

 

Daniel Olsson, Ulrika Olsson

Byggnadsantikvarier

Länsmuseet Gävleborg

 

(Denna text har även publicerats som en debattartikel i dagstidningarna i Gävleborgs län 2018-05-30).

Dags för fönsterrenoveringens dag, onsdag 30/5

Har du hört talas om Fönsterrenoveringens dag?

Det är ett nytt nationellt arrangemang som vill uppmärksamma behovet att ta hand om och vårda äldre fönster. Bakom temadagen står Riksantikvarieämbetet, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Sveriges samtliga länsmuseer. Runt hela landet ordnas över 40 programpunkter som på olika vis kretsar kring fönster. I Gävleborgs län anordnas tre programaktiviteter och länsmuseet är involverad i två av dessa. Observera att den första aktiviteten i vårt län startar redan tisdag 29/5:

Föreläsning: byggnadsvård i praktiken
Alfta-Ovanåkers församling bjuder in till en föreläsning om byggnadsvård i praktiken: Mattsmyra kapells målade fönsterglas – det himmelska ljuset
Dag: tisdag 29/5
Tid: kl. 19.00
Plats: Johannesgården i Alfta 



Gävle rådhus

 
Energieffektivisering av äldre fönster
I Gävle rådhus pågår för närvarande ett forskningsprojekt som handlar om energieffektivisering av befintliga äldre fönster. Projektet är en del av ”Spara och bevara” – Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Företrädare för högskolan, länsmuseet och en materialtillverkare finns på plats och visar och berättar mer. Välkomna!
Dag: onsdag 30/5
Tid: kl. 14.00 - 15.30
Plats: Rådhuset, södra entrén, Gävle



Orangeriet vid Forsbacka herrgård

 ​
Lyckad fönsterrenovering i orangeriet vid Forsbacka Herrgård
Under 2017 renoverades fönstren på orangeriet vid Forsbacka Herrgård. Många hade antagligen dömt ut dem utifrån dess dåliga skick. Men se! Gamla fönster har sällan passerat bäst-före-datum, och idag är orangeriet åter en prydande pärla invid herrgården! Vi berättar om projektet, visar praktiskt fönsterhantverk och visar den fantastiska miljön! Med byggnadsantikvarie Ulrika Olsson från Länsmuseet Gävleborg, fönsterhantverkare Oskar Källberg från Källbergs Byggnadsvård AB, samt representanter från bostadsrättsföreningen Forsbacka Herrgård.
Dag: onsdag 30/5
Tid: kl 16.00 – 19.00
Plats: Forsbacka Herrgård, Gästrikland

Vill du läsa mer om temadagen kan du göra det HÄR.

DEN 30 MAJ 2018

 

 

Rapport från rapportskrivning

Så här års är vi byggnadsantikvarier inte ute och åker på lika många tjänsteuppdrag som vi ofta är senare under säsongen. Men arbetet har inte avstannat för det. Nej, nu förbereder vi oss istället på olika sätt inför årets projekt, men framförallt handlar mycket om att sammanställa och beskriva fjolårets arbeten. Vissa projekt ska redovisas genom enklare sammanställningar, medan andra uppdrag beskrivs i mer omfattande rapporter. För min del är det flera mångåriga projekt som nu precis har avslutats och det gäller då att på ett lämpligt övergripande sätt beskriva vad som har utförts inom projektet.

Omläggning av en av stensocklarna.

Ny grind mot öster. I bakgrunden den nya bilparkeringen under anläggande.

 Jag tänkte nu beskriva ett av dessa projekt, nämligen restaureringen av Delsbo kyrkogårds omgärdning. Jag har varit involverad i detta projekt sedan 2007, men församlingen har arbetat med planerna ända sedan 1990-talet. Vad är då bakgrunden till detta omfattande projekt? Ja, Delsbo kyrka fick sin nuvarande form som en basilika vid en mycket genomgripande ombyggnad i början av 1890-talet. Kyrkogården hade vid denna tid just utvidgats kraftigt och hade precis försetts med ett tidstypiskt svart gjutjärnsstaket på stensockel. Innanför denna planterades även en krans av lövträd. Sedan staketet hade blivit i dåligt skick i mitten av 1900-talet och plockats bort på alla sidor av kyrkogården utom den västra, återstod enbart stensockeln på övriga sidor. Dessutom hade landsvägen norr om kyrkogårdens breddats så att den delvis gick över stensockeln, vilken bitvis alltså hade hamnat under mark. Därtill var de flesta av träden som ingick i trädkransen i dåligt skick.

Kyrkogårdens norra del med omsatt stensockel, nygjutet staket och nya träd.

Detalj av det nytillverkade gjutjärnsstaketet från sydost.

Inom församlingen fanns en önskan att återfå kyrkogårdens ursprungliga karaktär med gjutjärnsstaket och en komplett trädkrans. För att möjliggöra detta projekt krävdes långa diskussioner med Trafikverket om sträckan längs landsvägen och till slut nåddes en lösning som alla var beredda att acceptera. Sedan landsvägen hade smalnats av vid begravningsplatsen kunde arbetet på plats starta och det var i detta skede som jag kom in i projektet på allvar som antikvariskt medverkande. Arbetet har utförts av Hälsinge Markentreprenad, Ljusdal, Stora delar av stensockeln har satts om och vid behov höjts. Till den omlagda stensockeln har nya gjutjärnsstolpar och staketsektioner gjutits av Tierps Järnbruk med de äldre staketdelarna som förlaga. Staketstolparna har därefter monterats fast i stensockeln. Kyrkogården har även försetts med nya grindar och lyktstolpar vid entréerna. De äldre träden har fälts och ersatts av nyplanterade lövträd som bildar en ny trädkrans runt hela begravningsplatsen. I samband med dessa arbeten har även en ny parkeringsplats anlagts öster om kyrkan.

Delsbo kyrka och kyrkogårdsstaket 1913.

Delsbo kyrka och kyrkogårdsstaket 2017.

Arbetet med kyrkogårdens omgärdning har varit ett intressant projekt att följa. Kyrkogården har nu verkligen återfått sin tidigare tidstypiska gestaltning som väl hör samman med kyrkobyggnadens karaktär. När de stora träden fälldes var en del sockenbor lite oroliga vad som skulle ske med kyrkogården, men sedan det nya staketet och de nya lövträden kommit på plats hör församlingen enbart positiva ord om det stora restaureringsprojektet. När min rapport om Delsbo kyrkogård strax är tryckt kommer den, som flertalet av våra tryckta rapporter efter 2004, att finnas för nedladdning via vår hemsida. En länk till rapporterna hittar ni HÄR. Önskar någon köpa våra rapporter i pappersform är det bara att höra av sig till länsmuseet, men för rapporten om Delsbo kyrkogård dröjer det som sagt en liten tid innan den är tryckt. 

Kyrkogårdens sydvästra hörn med klockstapeln i bakgrunden.

 

 

Dags för 2018 års bokrea - vi tipsar!

Sista veckan i februari innebär inte bara snö, ishalka och kyla. Nej, det är även startskottet för årets bokrea som startar tisdag 27 februari! För sjätte året i rad har vi ivrigt bläddrat igenom årets bokreakataloger och tänkte nu tipsa er om vad som finns till salu av böcker om byggnader, kulturmiljöer och kulturhistoria i årets reautbud. I Gävleborgs län tillhör bokhandelsbutikerna i Ljusdal, Hudiksvall, Bollnäs, Söderhamn, Sandviken och Valbo numer alla bokhandelskedjan Ugglan medan bokhandeln i Gävle ingår Akademibokhandelns skara av butiker.


Helins bokhandel vid torget i Bollnäs är en av länets äldsta bokhandelsbutiker.




För den som önskar fördjupa sig i medeltida byggnader finns Elisabet Regners "Det medeltida Stockholm: En arkeologisk guidebok" i år bland Ugglans reasortiment. I vissa utvalda butiker hos Akademibokhandeln går det i år att hitta Maj Sedins stockholmsbok "Götgatan" samt Christer Lejonhuvuds bildrika "Stockholm på 1940-talet. Beredskapsår och efterkrigstid i unika färgbilder". Den som istället önskar fördjupa sig mer i skildringar om landsbygden hittar i år bland Ugglans titlar Lars-Olof Hallbergs "Fjällbondens avsked" om 11 lantbruk i fjällmiljö samt boken "Gården på fjället", om en av Sveriges sista ensamgårdar i väglöst land i Härjedalen. Till denna kategori måste även Stefan Edmans bok "Röster från skogen" räknas, som skildrar livet i torp och backstugor, även denna titel hos Ugglan.

I båda bokreakatalogerna finns Olle Wilsons "Full tank: En bok om våra bensinstationer(...)" som skildrar bensinmackens svenska historia. Bland Ugglans reasortiment finner vi i år även två titlar med koppling till Frankrikes kulturmiljöer, nämligen Anita Limares "Paris Retro. Från Madeleine till Bastiljen" samt "Slotten i Loiredalen" av Jean-Marie Perouse de Montclos. Bland de mer övergripande faktaböckerna finner vi hos Akademibokhandeln "De svenska antikviternas historia" av Märta Holkers, som för övrigt även är författare till den överskådliga och rikt illustrerade "Målarkonstens historia" som också finns med i samma kedjas reautbud.

Övergår vi så till barnböckerna finns i år en riktig klassiker med på rean, som jag för övrigt hade själv när jag var liten, nämligen Mats Wänblads "Så funkar det. Hemma och runtomkring" En förklarande bok med mängder av genomskärningar av hus, båtar, städer mm. Den finns med i båda reakatalogerna. Detta gör även Andy Griffiths "Vår jättestora trädkoja med 26 våningar". Bland böcker med huskoppling måste vi även nämna Benji Davies "Lilla Björn bygger hus" som ingår bland Akademibokhandelns reaböcker för barn, men om de två sistnämnda böckerna har något som helst samband med kulturmiljöer ska vi kanske låta vara osagt.

Som vanligt brukar det ju även finnas bokreaböcker på större varuhus, vissa museer och ibland hos antikvariat. Lycka till bland boktravarna på årets bokrea!

Dags för föredrag om fiskarkapellen!

Grisslans kapell från 1600-talet i Örnsköldsviks skärgård.

På söndag 18 februari kl. 14:00 håller Lars Nylander från Hälsinglands museum och jag ett föredrag i hörsalen på Länsmuseet Gävleborg i Gävle om fiskarkapellen längs södra norrlandskusten. Vi kommer då både berätta mer om det projekt kring kapellen som vi bedrev i Gävleborgs län mellan 2011 och 2016, men även om det motsvarande kapellprojektet vi nu sedan 2017 arbetar med i Västernorrlands län.

Totalt finns det 39 kapell längs södra norrlandskusten och vi har hittills besökt 38 av dem. Det var även meningen att vår arkeolog Bosse Ulfhielm skulle ha varit med och redogjort om sin del av projektet, men han har tyvärr blivit sjuk och har inte möjlighet att vara med nu på söndag. Vi kommer dock att även berätta lite om de delar som han har arbetat med. Arrangemanget genomförs i samarbete med Hälsinglands museum. Varmt välkomna!



Väggmålning i Trysunda kapell i Örnsköldsviks skärgård.

Villa Sjötorp får rivas

Förra veckan beslutade politikerna i Samhällsbyggnadsnämnden att Villa Sjötorp får rivas.

Detta trots genomarbetade antikvariska underlag där det slagits fast att Villa Sjötorp med omgivande trädgård har så höga kulturhistoriska värden att fastigheten uppfyller kulturmiljölagens kriterier för byggnadsminnesförklaring.

Detta trots att både villan och trädgården är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk och miljömässig synpunkt enligt 8 kap 13 § Plan- och bygglagen. Detta är grund för att vägra rivningslov enligt Plan- och Bygglagens 9 kap 34 §.

Detta trots att en rivning av Villa Sjötorp kommer att innebära en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård X 802 Norrlandet – Bönan – Utvalnäs.

Detta trots att Villa Sjötorp befinner sig i ett sådant tekniskt skick att byggnaden kan rustas upp. Enligt den senaste byggnadstekniska utredningen, daterad 2015-11-17, konstaterades att "Trästommen ligger skyddad innanför träpanelen och är idag i god kondition".

Detta trots att kommunens tjänstemän har vägt samman alla fakta i ärendet och kommit till slutsatsen att villan inte bör rivas.

Varför har då samhällsbyggnadsnämnden valt att besluta om rivningslov?

- Jag ville ge rivningslov redan för två år sedan. Sedan dess har jag stärkts i min uppfattning. Hamnens intressen väger tyngre än kulturmiljöintressena, säger Roland Nilsson, ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden, i en artikel i Gefle Dagblad förra veckan. – Hamnen måste få möjlighet att expandera, det är viktigare än att bevara byggnaden.

Till Samhällsbyggnadsnämnden säger vi:
Nej, hamnens intressen väger inte tyngre än Sjötorps kultumiljövärden! En mångsidig markanvändning är utgångspunkten för Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark och vatten. Det är endast när samtliga möjligheter för konkurrerande intressen att samexistera är uttömda, som en avvägning mellan motstående riksintressen ska ske. Med tanke på den ytterst lilla yta Villa Sjötorp upptar inom Gävle hamns område kan villan inte anses utgöra ett allvarligt hinder för hamnverksamheten. Förutom den yta som redan är ianspråktagen för hamnverksamhet har Gävle hamn planer på att växa med över 300 000 m2 nya kajer, pirar och hanteringsytor inom de närmaste åren. Det ska jämföras med den yta om ca 10 000 m2 som Villa Sjötorp med omkringliggande park upptar. (Enligt uppskattning av fastighetens yta, från 1954 års ekonomiska karta.) Inte med någon trovärdighet kan det hävdas att denna yta skulle kunna hindra hamnverksamheten i någon nämnvärd utsträckning. Eftersom de båda riksintressena inte kan betraktas som oförenliga ska heller ingen avvägning mellan dem ske. Slutsatsen är att de båda riksintressena i denna situation inte bara kan utan också måste samsas inom området.

Villa Sjötorp var i mycket gott skick ännu för tio år sedan. Därefter har byggnaden utsatts för långvarig vanvård av ägaren Gävle hamn. Utan denna vanvård är vi säkra på att det i dag hade funnits en ännu starkare opinion för Sjötorps bevarande, som hade gjort det politiskt omöjligt att fatta beslut om rivning.

Läs alla våra inlägg om Villa Sjötorp genom att klicka dig in på "Villa Sjötorp" i ämneskolumnen till höger.

Vem vet mest om Ljusdal 2018?

Finalen 2015, det år då arrangemanget senast ägde rum i Ljusdalssalen.

För åttonde året i rad har det blivit dags att kora Ljusdals främste köpingskännare. Arrangemanget äger rum i Ljusdalssalen i Kommunhuset i Ljusdal lördag 3 februari kl. 12:00-13:30 och alla som är intresserade av Ljusdals historia är välkomna som åhörare. Finalisterna i tävlingen har kvalificerat sig till varsin plats i finalen genom att delta i bildgåtan "Det hvar på köpingen" som pågick mellan 3 december 2017 och 9 januari 2018. Bildgåtan gick ut på att känna igen och lokalisera 24 byggnadsdetaljer i Ljusdals köping. I år blir det rekordmånga i finalen -  nämligen hela 24 personer - vilka samtliga hade alla rätt i tävlingen. Verkligen imponerande tycker vi som står bakom arrangemanget!

Finalen består av 15 stycken 1X2-frågor som kan handla om personer, hus, händelser och företeelser i Ljusdals köping från 1880 till idag. Frågorna är utformade på sådant sätt att även de som inte är med och tävlar ska ha utbyte av finalen. I samband med finalen redovisar vi även rätt svar i bildgåtan samt visar bilder från fjolårets kulturhistoriska festival i Ljusdal, vilken denna gång hade temat vatten.

Varmt välkomna till en förhoppningsvis spännande och rafflande final då Ljusdals vassaste köpingskännare 2018 ska utses!