Axel Brandt - grosshandlare med ekonomisk berg- och dalbana

Bakom varje byggnad döljer sig människor och liv. I detta inlägg gläntar vår nya gästbloggare Birgitta Lundblad på dörren till grosshandlare Axel Brandts liv. Brandt är aktuell som mannen som lät bygga om rivningshotade Villa Sjötorp på 1880-talet, till den magnifika utformning som huset har än idag.

Birgitta Lundblad är lokalhistoriker och författare. Hon har bland annat skrivit böckerna Villastaden i Gävle - Hus människor och verksamheter, Erik Alfred Hedin - Stadsarkitekten som byggde halva stan och Värmande och vackert - Eldstäder och tillverkare i Hälsingland och Gästrikland. 

Över till Birgitta:

I avvaktan på samhällsbyggnadsnämndens beslut under april månad om sommarvillans öde, har en översikt av byggherrens levnadshistoria sammanställts.

I juli 1882 köpte grosshandlaren Axel Brandt Villa Sjötorp, (1) som då bestod av ett litet timmerhus uppfört några år tidigare av målarmästare Rudolf Sjöström och åren 1865−1882 ägt av grosshandlare I L Åsbrink. Genom en storslagen om- och tillbyggnad 1883 förverkligade Brandt sin dröm om ett franskt lustslott i miniatyr, troligen inspirerad av sina resor till kontinenten. Brandts ägarskap blev kortvarigt och han avyttrade Sjötorp i anslutning till Stockholmsflytt. Senare ägare har varit disponent E J Sandström, grosshandlare J A Wesström, direktörsassistent Bengt Müller och Gävle kommun.

Villa Sjötorps byggherre, Axel Brandt (1836−1898), hade ett dramatiskt och omväxlande livsöde. Han föddes i Gävle den 20 november 1836 som son till handelsman Lars Erik Brandt och hans hustru Margareta Carolina Loëll. Efter studier vid Gefle högre elementarläroverk och studentexamen i Uppsala vistades han utomlands för utbildning inom handels- och kolonialbranschen. Återkommen till Gävle övertog han 1863 firman L E Brandt, grundad 1827 av fadern. Efter endast några år som innehavare tvingades Axel Brandt att erbjuda sina fordringsägare ackord, som beviljades och sedan punktligt fullgjordes. Därefter blomstrade affärerna på nytt. Han återbetalade då, med stor hederskänsla, alla utestående fordringar tillika med ränta till sina långivare.

År 1865 stod bröllopet med Augusta Christina Tahlin, med vilken han fick tre barn, som alla avled tidigt. Hustrun Augusta gick bort 1869 i samband med barnsäng, endast 25 år gammal.

Axel Brandt gifte 1873 om sig med sin hushållerska Edla Sophia Livijn och makarna fick dottern Gertrud Matilda (1875−1944). Hon levde ogift.

Brandts bostadshus på östra Drottninggatan 33. Originalritningen förvaras på Kommunarkivet i Gävle.

Lars Erik och sonen Axel Brandt ägde två fastigheter i kv Pechlin i Gävle med byggnader som förstördes i stadsbranden 1869. Dessutom fick Axel Brandt efter branden ersättning för två magasinsbyggnader på Stora Holmen. År 1870 lät han uppföra ett nytt bostadshus i två våningar med inredd vind, på östra Drottninggatan 33, (nr 31 i 3:e kv, senare Pechlin nr 3), ritat av arkitekten Peter Georg Sundius. Fasaden var rikt utsmyckad. Familjens bostad bestod av stor tambur, herrns två rum, salong, förmak, matsal, sovrum, kök, serveringsrum, barnkammare och handkammare. Löjtnant, sedermera kapten Sven Fredrik Pousette, ägare till Lervik, köpte fastigheten i april 1888 tillsammans med tomten Pechlin nr 1 för sammanlagt 75 000 kr. (2) Huset på Drottninggatan 33 byggdes sedan om flera gånger för både bank- och affärsverksamheter och revs slutligen 1984.

Fotografi från 1920-talet. Drottninggatan 33 syns till vänster. Fasaden är förändrad och förenklad.

På 1870-talet uppförde L E Brandt tillsammans med Vict Th Engvall och N J Kjellerstedt magasinsbyggnad i kv Amicitia, N Skeppsbron 9. Gävles första hiss (ångdriven) installerades där 1885. Detta är ett av de bäst bevarade stenmagasinen. (3)

Tillsammans med grosshandlaren Sten Nordström m fl var också Axel Brandt under några år delägare i Strömdalens egendom. (4) Han var styrelseledamot i Börsföreningen 1882 till sammanslagning med Köpmannaföreningen 1885.

På senhösten 1887 flyttade Brandt som en förmögen man till Stockholm. Han upphörde då med sin verksamhet i Gävle och ingick i stället som förlagsman i kolonialfirman Dahl & Fridholm. Denna firma gjorde konkurs i slutet av 1880-talet, varvid Brandt åsamkades stora förluster. Han åtalades i samband därmed för vårdslöshet mot borgenärer och dömdes av Danderyds skeppslags tingsrätt till fängelse under två månader, men frikändes senare av hovrätten. Han försökte sedan på nytt arbeta upp sig genom att driva några agenturer och lät 1890 uppföra en stor villa i Djursholm, ritad av arkitekten Johan Laurentz. Ägarskapet blev dock kortvarigt och villan såldes redan 1893 till kollegan Henrik Falkman. Villan byggdes om och döptes till Villa Java. Ursprungligt utförande hade flera likheter med Villa Sjötorp, vilket kan ses på tavla hos Djursholms hembygdsförening.

Arkitekt Johan Laurentz arbetade åren 1879−1881 hos stadsarkitekten E A Hedin i Gävle. De hade tidigare varit kollegor hos arkitektbröderna Kumlien i Stockholm. Samarbetsprojekt i Gävle utgjorde främst S:t Matteuskyrkan, Betlehemskapellet och Rettigska barnhemmet (samtliga rivna) samt ombyggnad av Långvinds herrgård och nybyggnad av Läroverk i Sundsvall (ej genomförda).

Några ytterligare fastigheter i Stockholm ägdes inte av Brandt utan han hyrde lägenheter i området runt Norrmalmstorg och nedre Östermalm hos sju olika fastighetsägare, bl a brukspatron August Bång och generalkonsul Robert Bünsow. (5)

Axel Brandt hade många högtflygande planer och lyssnade inte på råd och varningar utan ingick flera spekulativa affärer med olycklig utgång. Detta ledde till att han den 23/5 1898 valde att själv avsluta sitt liv. Han befann sig då i Monte Carlo. Kanske gav inte spelet den vinst han hade hoppats på. Under de sista månaderna, då Brandt uppehållit sig i Tyskland, hade familjen endast fått ett lågt bidrag till sitt uppehälle. De försörjde sig genom att erbjuda inackorderingar.


Birgitta Lundblad, 2016-03-05

 

 

  

Notförteckning:

[1] Jordebok för Gävle stad 1890-tal, äldre tomtbeteckning 214a, nytt nr 256.

[2] Pousette uppförde åren 1892−1893 det bostadshus i tre våningar och med en magnifik entré på Nygatan 34, kv

Pechlin nr 1 (Norr 26:1), som ännu finns kvar. E A Hedin var arkitekt och J F Lindeberg byggmästare. Huset

förändrades senare för Carl Larssons fotoateljé. Brandt har där felaktigt angivits som byggherre, se

Gävlevandringar med Folke, sid 86 och Stadsarkitekten E A Hedin, sid 150.

[3] 1883 var Brandt Gävles fjärde högst taxerade fastighetsägare efter O A Brodin, P J Haegerstrand och B

Kronberg.

[4] Se bok Villastaden i Gävle, sid 32.


[5] Uppgifter från Lennart Nordström – ur Rotemannen 2.