Imorgon håller jag en stadsvandring på Brynäs ihop med min arkeologikollega Bo Ulfhielm och Lo Lennartsson, landskapsarkitekt på Gävle kommun. Vi kommer att starta vid fiskargårdarna i Kvarteret Springer och sedan gå Brynäsgatan upp till Stenebergsparken.
Datum: 23 september
Tid: Klockan 18 (Vandringen beräknas ta cirka en timme)
Plats: Samling vid Kvarteret Springer.
Varmt välkomna!
Nu i veckan bjuder vi på inte mindre än två programpunkter kring kulturmiljöer och byggnadsvård.
Imorgon kväll, tisdag 1 september, vandrar vi på Skogskyrkogården i Gävle, ihop med representanter från Svenska kyrkan. Vi kommer att berätta om begravningsplatsens uppkomst samt om några utvalda kvarter inom området. Extra spännande blir att vi kommer att få gå in i Skogskolumbariet, tidigare kallat Rosa kapellet. Byggnaden är samtida med Skogskyrkogården och uppfördes ursprungligen som just begravningskapell. Sedan 2012 har den en ny funktion som kolumbarium, en begravningsform som blir allt mer vanlig i Sverige.
Vi kommer också att få en visning av kapellen vid Skogsljus, den arkitektoniskt väldigt spännande byggnaden som stod klar 1960. I den ryms inte bara kapell, utan även krematoriet, där vi avslutar vandringen med en guidad tur av personalen.
Samling vid Skogskolumbariet klockan 18.30.
……………………………………………………………………………………………………………….
På onsdag kväll, 2 september, kommer jag och Adde Andersson, hantverkare vid Holmgren Bygg AB, att berätta om de arbeten som just nu sker på två av 1700-talstorpen vid Tolvfors bruk. Arbetena är koncentrerade till takomläggning och skorstensrenovering. Det här projektet föregicks av en antikvarisk förundersökning som vi genomförde under hösten 2014. Gävle slöjdare, som äger torpen, sökte därefter och blev beviljade så kallat byggnadsvårdsbidrag från länsstyrelsen. Vi kommer att visa och berätta kring de aktuella arbetena men också att prata om byggnadsvård i stort. Och så ska vi försöka svara på era frågor så gott vi kan!
Gävle slöjdare kommer att ha fika till försäljning! Torpen ligger på Lövudden vid Tolvfors bruk. Samling klockan 18.00.
Båda programpunkterna är kostnadsfria! Varmt välkomna!
Imorgon vandrar vi på Gamla kyrkogården i Gävle. På uppdrag av Svenska kyrkan i Gävle har vi skrivit en rad skyltar, både hit och till Skogskyrkogården och Bomhus kyrkogård, och det är i spåren av skyltarna vi kommer att röra oss.
Med oss kommer vi också ha representanter från Svenska kyrkan samt ättlingar till familjerna Efstrand och Elfbrink, som lät uppföra Elfbrinkska gravkoret under början av 1840-talet.
Vi ges chansen att gå in i både Elfbrinkska och Enneska gravkoren och även dess kapell. Missa inte detta tillfälle, jag tror själv att det kommer att bli en spännande vandring!
Samling vid entrén in till kyrkogården från Agnes von Krusenstiernas allé, klockan 18.30. Vandringen är gratis!
Hjärtligt välkomna att följa med!
Vandring två sker tisdagen den 1 september och den tredje vandringen onsdagen den 23 september.
 |
| Utsikten från kapellet mot Prästgrundets lilla fyr. |
Ni kanske minns schablonladan i Rengsjö, som Helena Bratt med vänner målade för tre år sedan? Nu är det dags att sätta penslarna på en ny lada!
Ladan ligger efter riksväg 50 vid infarten till Bollnäs från Söderhamnshållet. 4-11 augusti ska en av ladans fasader smyckas med den här schablonmålningen som Jonas Wallström skapade i mitten av 1800-talet. Målningen finns i världsarvsgården Gästgivars i Vallsta, Bollnäs kommun. Alla som vill är välkomna att hjälpa till med målningen, hälsar Helena. Jag ska försöka vara med en dag! Mer information finns på Helenas blogg.
Hoppas vi ses!
Ja, så tänker säkert många som ser detta hus på håll. Att det är ett ruckel och helt utom räddning. Färgen flagar kraftigt på både panel och takplåt, ja, färgen på fönsterbågarna är inte mycket bättre den heller. Men kommer man nära huset så kan man se att det är just färgskikten som gör att huset upplevs som sjavigt. Virket och plåten under färgen är till största del i gott skick!
Jag besökte denna fastighet för första gången under slutet av 2013, ägarna hade då bara ägt huset några månader. Sakta, sakta gick de igång och undersökte huset och dess historia. Dessvärre har de fortfarande inte fått loss ett äldre arkivmaterial från den tidigare ägaren, och trots detta material vet den tidigare ägaren heller inte mycket om husets historia.
Den nedre salen har skador i takbjälklaget efter en brand för ett tiotal år sedan och hela nedervåningen bär spår efter branden genom att alla ytor är kraftigt missfärgade av sot. Ägarna städade och röjde så gott de kunde innan de flyttade in, men de har sedan möblerat upp rummet, och alla andra rum, trots sot på väggar och tak. Hålet i bjälklaget, som brandmännen tog upp i branden, är inte slutgiltigt åtgärdat, detta trots att rummet ovanför numer används som sovrum. Hålet är täckt med skivor och över dessa ligger en matta. Simsalabim, syns inte! Det finns många hål att stoppa slantarna i och detta hål ligger inte som prio ett.
Sönderbrända listverk i nedre salen kommer att kompletteras upp med likadana. Inte specialbeställda nyproducerade, utan gamla exakt likadana. Det visade sig att en granne som renoverar sitt hus, har likadana lister som de nu ska byta ut. Ägarna fick listerna och den dagen som de ska börja renovera nedre salen, har de listerna som de behöver!
Nedre kökets sotskadade skivor togs bort och bakom dessa väntade originalpanelen i originalkulör. Eftersom husets avlopp ligger onödigt nära brunnen på gården, kopplade ägarna bort det invändiga vattnet och hämtar nu vatten direkt vid brunnen. Även elspisen togs bort och nu sker all matlagning på vedspisen.
En skada som faktiskt behövde åtgärdas omedelbums, var ett takläckage. På ett ställe läckte taket och skadan var först inte helt lätt att lokalisera för ägarna. Till en början fångades regnvattnet upp med hinkar. Ägarna tog dit takfirmor för att få ett utlåtande av takets kondition. Förslagen mellan firmorna skilde sig en hel del åt. En firma föreslog ett byte av takmaterial till tegel. En annan dömde ut taket från marken och föreslog omläggning. Ytterligare några firmor var inte ens intresserade av att komma… Ägarna verkar helt enkelt haft otur med vilka de kontaktade, för kunniga och erfarna plåtfirmor finns absolut i dessa trakter. Summan för att lägga om taket med ny plåt finns dock inte på himlen för ägarna, som beslöt att själva försöka täta läckaget, detta för att förlänga takets livslängd och skjuta fram en kostsam omläggning.
Sagt och gjort, K-rautas färg Fillcoat fiber inhandlades. Färgen är fiberförstärkt och överbyggande över eventuella hål och sprickor och är dessutom lite elastisk så att den följer underliggande rörelser. Läckaget stoppades och nu är taket helt tätt! Färgen ska vara övermålningsbar, men hur den funkar ihop med linojefärg, som ägarna ska måla taket med, vet de ännu inte. Bara att prova! På fotot ovan kan ni se vilka falsar som har tätats med färgen.
Skrapning av fasaden pågår. Färgskikten sitter rätt löst, men det är många profileringar och mönstersågningar som ska skrapas, så visst är det ett mödosamt arbete som ägarna har framför sig, då de ska måla såväl fasader som tak själva. Fönsterrenoveringen pågår redan och flera av bågarna är färdigställda. Ägarna har undersökt tidigare färglager på panel, snickerier och fönsterbågar och de har fått fram vad de antar är en tidigare färgsättning. Färgflagor skickades för analys till Ottossons, som sen tog fram kulörerna. Fasaderna blir ockragula, snickerier engelskt röda och fönsterbågarna bruna.
Jag tycker att det här projektet är ett sånt bra exempel på det jag menar är byggnadsvård. Lappa och laga, tänka efter före och endast byta ut det som är absolut nödvändigt.
I mitt förra inlägg fick jag några kommentarer, men det vore intressant att få fler. Jag antar att vi har flera läsare som reflekterat över detta med byggnadsvård, så kom igen nu med en kommentar! Vad är byggnadsvård för dig?
Ikväll drar Sommar med Ernst igång igen. I år ska Ernst ta sig an ett gammalt torp i Bergslagen och enligt pressreleaser ska den här säsongen präglas av varsamhet. Huset ska genomgå “en försiktig förvandling” samt ska teamet “lyfta huset till den nivå det förtjänar att vara”.
Jaha, och vad betyder det? Brukar det inte låta så inför alla säsonger? Brukar det inte låta lite lika ganska så ofta även när det kommer till byggnadsvård idag? Det låter ganska bra, men det som brukar hända sen är emellanåt inte riktigt det jag sammankopplar med begreppet byggnadsvård.
Personligen så tycker jag att betydelsen av byggnadsvård idag har kommit att förskjutas mycket mot inredning. På tok för många detaljer och ytskikt försvinner i ivern att få till ett sinnligt, gammeldags och härligt hem. Att bo i ett gammalt hus har blivit synonymt med att bo vackert. Särskilt i sociala medier ser jag ofta hus som har renoverats ganska hårt, men där jag förstår att ägarna tycker sig syssla med byggnadsvård. I dessa hus finns knappt några originalytor kvar, många detaljer är rekonstruerade. Inte sällan rivs fullt fungerande originaldelar eller tidiga delar ut, för att sedan ersättas med kopior som ser nästan likadana ut. Tapeter från mitten av 1900-talet tapetseras över med nytryck av gamla tapeter, eller, kanske ännu värre; originaltapeter från slutet av 1800-talet tapetseras över med nytryck av tapeter från slutet av 1800-talet. Målade ytor med patina målas över. Men så länge man tapetserar om med nytryck av äldre tapeter och målar med linoljefärg så sysslar man väl ändå med byggnadsvård?
För mig handlar byggnadsvård mycket om respekt för det befintliga. Att inte byta ut fungerande delar och material i onödan, bara för att få till något som är mer tidstypiskt och som är… vackrare. Byggnadsvård handlar om att hushålla med våra resurser, lappa och laga så långt det är möjligt och ha respekt för de olika tidslager som kan finnas i ett hus.
Men det här med byggnadsvård är inte lätt, det finns sällan ett svar på en fråga. Det finns många. Ibland är det ju också så att delar eller ytor kan vara så trasiga att de inte ens är möjliga att laga och behålla. Då behöver man fatta ett beslut kring hur man kan gå vidare. Men jag hoppas att fler hus- och lägenhetsägare börjar reflektera över vad de har, vad som fungerar och vad som v e r k l i g e n behöver bytas ut.
Vi får väl se vad Ernst kommer att förmedla ikväll. Det är många som tittar och hans röst har ett stort genomslag. Skärpning i varsamhetstänkt nu, Ernst!
Förra veckan åkte jag igen till huset jag besökte under slutet av 2013. Ägarna har nu börjat komma i ordning och restaureringen av huset går sakta, sakta framåt. Jag tycker mycket om deras tänk, nämligen att gå sakta och varsamt fram och att göra så lite som möjligt. Jag kommer att följa deras arbete med besök någon gång per år. I mitt nästa inlägg ska ni få följa med på besöket jag gjorde förra veckan.
Nu är arbetena med omläggningen av taket på Gevaliapalatset i centrala Gävle påbörjade. Idag har jag varit på byggmöte 2 och rivning av befintlig plåt är påbörjad. Omläggningen kommer att ske i två etapper med den första nu i år. Detta arbete kommer dock inte att synas för den breda massan, då det är takfallen in mot gården som ska läggas om. Nästa år förses takfallen ut mot Norra Kungsgatan och Nygatan med ny plåt. Kopparklädda delar av taket, som t ex i hörntornet, ska inte åtgärdas, eftersom plåten här är i bra skick.
Gevaliapalatset invigdes 1892 och uppfördes efter ritningar av arkitekterna Erik Otto Ulrich och Erik Alfred Hedin. Byggnaden var, jämte Centralpalatset, Gävles första större hyreshus som redan från början utrustades med elektricitet och badrum med torrklosetter. Byggnaden har fasader i rött tegel med ljusa listverk och orneringar. Det branta sadeltaket är uppbrutet med takkupor, tinnar, torn och prydnadsgavlar, allt enligt tidens högsta mode. Våningarna var från början stora, mellan 5 och 8 rum. Även fast några delats av under sen tid är de flesta fortfarande stora. Redan från början bestod bottenvåningen av affärslokaler. Tobaksaffären som ligger ut mot Nygatan har faktiskt legat i huset ända sedan 1892!
Sedan många år är taket i dåligt skick och läcker på flera ställen. Det är lappat och lagat, troligt är att det fortfarande finns originalskivor från 1892 kvar på sina ställen på taket. Under sen tid har det målats i en brun kulör. Nu är det äntligen dags för omläggning. Det känns väldigt roligt och intressant att få följa dessa arbeten, inte minst eftersom det nya plåttaket ska målas i ursprunglig ljusgrå kulör. Gevaliapalatset hör till en av av Gävles tjusigaste byggnader och ni kan bara tänka er hur stiligt det kommer att bli med ett nytt, ljusgrått skivtäckt plåttak!
