torsdag 1 augusti 2013

I Gävlefiskarnas kölvatten, del 2: Barsta kapell

Barsta kapell.

Bilfärden gick längs slingrande vägar. Hela landskapet var kraftigt kuperat med mängder av långsmala sjöar omgivna av starkt sluttande åkrar och ängar och ibland klättrade bebyggelsen högt upp på de bergssidor som omgav dalgångarna. Tack vare vägens slingrande och landskapets variation förändrades hela tiden vyerna och varje nytt backkrön erbjöd nya oväntade utsikter. Många av gårdarna vi passerade såg riktigt intressanta ut, men då det inte var dem vi var här för att beskåda fortsatte vår färd söderut och efter en nedförsbacke slutade vägen vid en vändplan intill några grånade sjöbodar.  
- Där, där på höjden ligger det! Från bilen fick vi syn på den brunfärgade träbyggnaden placerad i ett rejält höjdläge med god utsikt över hela det hästskoformade fiskeläget. Om det inte hade varit för den takförsedda klockstapeln hade man nästan kunnat uppfatta byggnaden som en större lada, vilken helt saknade fönster på långsidorna. Men det var ingen lada utan ett av hela Norrlandskustens allra mest välbevarade fiskarkapell som vi nu till slut stod framför efter att ha följt den branta gångvägen upp till Barsta kapell.


Minnesbilden ovan är hämtad från den fiskarkapellresa som Lars Nylander vid Hälsinglands museum och jag gjorde till några av de äldsta fiskarkapellen i Ångermanland för några veckor sedan. Jag har tidigare berättat om vårt besök vid Ulvö kapell och efter det stod alltså Barsta kapell på tur.


Kapellet uppfördes enligt uppgift i mitten av 1600-talet och inreddes med målningar redan 1699 av Roland Johansson, som även utfört de tidigare beskrivna vägg- och takmålningarna i Ulvö kapell. Målningarna i Barsta är alltså 20 år äldre och det är inte alls lika många motiv som på Ulvön. Genom att kapellet enbart har ett fönster mot öster har det en väldigt ålderdomlig karaktär, inte minst till interiören, som får ljus endast från ett håll om porten är stängd. Kapellet är liksom Ulvö kapell bredare än de flesta av kapellen i Gävleborgs län och ett antal extra stolpar har därför placerats ut för att bära upp taket.


Runt väggarna löper en draperimålning i grått och rött direkt på timret och ovanför detta är timmerväggarna vita. De bibliska motiven återfinns istället i taket där målningarna är utförda på takbrädorna mellan vissa av takåsarna. På samma sätt som i de 20 år yngre målningarna i Ulvön är figurmotiven även här mycket detaljrika och färgstarka. Även här återkommer flera bilder med koppling till fisket.

 
Kapellets inredning följer annars den traditionella modellen med mittgång, altare, altarring, predikstol och läsarbänk. Något av det allra mest unika är dock bänkinredningen som består av intimrade träbänkar utan ryggstöd, som av allt att döma är den ursprungliga. På manssidan mot söder måste man kliva över en hög timrad balk för att komma in i bänkraderna, medan kvinnosidan mot norr har en lägre timmerbalk mot mittgången. Anledningen till denna skillnad uppges vara att det inte ansågs passande för kvinnorna att lyfta upp kjolen så mycket som annars skulle ha krävts för att komma in i bänkraden.

 

Barsta kapell är verkligen ytterligare ett fantastiskt välbevarat fiskarkapell som ger många ledtrådar kring hur kapellen från 1600-talet som finns i Gävleborgs län kan ha sett ut innan de fick nuvarande inredning. Det är verkligen givande att på detta sätt ta del av kulturmiljöer utanför sitt eget län för att lära sig mer om byggnadskulturens utveckling och upptäcka samband och skillnader som man annars knappast skulle ha sett. Det kan nog bli fler kapellfärder norrut vid något annat tillfälle framöver.


Inga kommentarer: