På upptäcksfärd i Hälsingland...



Kyrkan och den f.d. affären vid vägkorsningen i byns centrum.

Vet du om att Hälsingland är större än Gävleborgs län? Ja, inte ytmässigt förstås, men en mindre del av Hälsingland sträcker sig utanför vår länsgräns och tillhör Härjedalens kommun och därmed Jämtlands län. Denna del av Hälsingland består av tre socknar - Överhogdal, Ytterhogdal och Ängersjö och jag tänkte nu att vi skulle göra ett besök i Ängersjö som är en av Hälsinglands befolkningsmässigt minsta socknar. Eftersom denna del inte tillhör Gävleborgs län är det inget område som vi byggnadsantikvarier på Länsmuseet Gävleborg arbetar med, men det kan ändå vara intressant att göra lite jämförelser med vårt län då dessa trakter ligger så nära och alltså är en del av Hälsingland. Jag har därför letat fram några foton jag tog i samband med en privat rundresa i somras som förhoppningsvis kan ge en liten bild av en för många sannolikt rätt okänd del av Hälsingland.

Ängersjö har en mycket lång historia med många fynd från stenåldern och framåt. Sockennamnet, som kommer från den närliggande Ängersjön, är känt från 1542. Trakten är mycket kuperad med stora skogsområden och sjöar och inom sockengränsen ligger Garpkölen som med sina 671 meter över havet är Hälsinglands högsta berg. Riksväg 84 skär rakt genom socknen, men för att komma till Ängersjö kyrkby får man svänga av på en mindre väg där man välkomnas av diverse småtroll av sten och allehanda skogsväsen som placerats ut av det skogsmuseum som ligger strax norr om byn. I själva byn ligger kyrkan, som uppfördes i slutet av 1700-talet, på en markant höjd och den omges av en liten kyrkogård omgärdad med vitmålat trästaket. Kyrkan är uppförd av trä med ett torn och påminner till sin storlek om de träkapell som finns i Bollnäs finnmark i exempelvis Gruvberget, Katrineberg och Hällbo. Mitt i byn finns en vägkorsning och här låg tidigare en av de två affärerna som har funnits i Ängersjö. Då det i stort sett inte finns någon genomfartstrafik präglas hela kyrkbyn av ett påtagligt lugn och en stor del av byggnaderna tycks inte ha förändrats nämnvärt under de senaste 50-100 åren. Här finns både stora gårdar med omålade timrade bostadshus av hälsingegårdsmodell (vi är ju onekligen i Hälsingland!), en villa med stora fönster från tiden kring sekelskiftet 1900 och en och annan skogsarbetarbostad uppförd i mitten av 1900-talet. Bebyggelsen ligger väldigt utspridd. Kanske var det denna så oförändrade helhetsmiljö som gjorde att Sveriges televison år 2001 valde att spela in julkalendern "Kaspar i Nudådalen" i just Ängersjö med skådespelaren Per Oscarsson i rollen som Kaspars morfar. Ett klipp från julkalenderns första avsnitt med en inflygning över byn hittar du HÄR. I samband med detta blev orten känd och många sökte sig sedan dit för att se och uppleva byn.

I den vita villan bodde Kaspar och hans morfar julen 2001.

Men Ängersjö har även uppmärksammats nationellt genom det stora Ängersjöprojektet som engagerade ett stort antal forskare inom skilda discipliner på universitets- och högskolenivå runt om i landet. Syftet med detta projekt var att studera levnadsförhållanden i ett utmarksområde genom historien ur en rad olika aspekter och eftersom Ängersjö är en så tydligt avgränsad by och socken var den sannolikt lämplig för denna studie. När Ängersjö var som störst på 1930-talet bodde här närmare 500 personer. Idag bor det färre än 90 personer i hela socknen, men på sommaren är det betydligt fler som gästar Ängersjö som fritidsboende eller som turister som vill uppleva den speciella byn och de omgivande stora skogarna. Nudådalen, förlåt Ängersjö, är väl värt ett besök!