Köksinspiration

Igår fick jag en fin bok av Daniel: Husmoderns bok. Om kök och köksinredningar. Rena rama drömmen om man som jag gillar kökshistoria. Boken gavs ut 1927 och är ett steg mot att skapa ett rationellt och lättarbetat kök.

Boken kom alltså innan funktionalismens genombrott och det är därför extra intressant att studera köksbilderna i den. Med funkisens genombrott utvecklades köken allt mer och under 1940-talet genomfördes köksstudier, både i laboratorier och i autentiska hemmiljöer, allt för att få till en standardisering av köksinredningarna.

Bjuder er på lite inspirerande bilder fotade direkt ur boken.

Göran Severin är död

Gävleprofilen Göran Severin har gått ur tiden efter en tids sjukdom. Han blev 75 år gammal. Med sitt mångåriga engagemang i Gästriklands kulturhistoriska förening, Pensionärsförbundet i Gävle, Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund och Arkiv Gävleborg, lämnar han nu ett stort tomrum efter sig. Vi som arbetar på museet träffade ofta Göran i och med att han sedan många år tillbaka satt som hembygdsrörelsens representant i Länsmuseets styrelse. I Göran mötte vi en glad, ödmjuk och mycket kunnig person som alltid såg till museets bästa, som alltid var villig att dela med sig av sina kunskaper till oss men som också uppskattade att ta del av våra berättelser och upptäckter.

När en så aktiv person som Göran Severin plötsligt försvinner blir det väldigt tydligt vilken stor betydelse en enskild person kan ha. Vårt läns föreningar och kulturliv kommer i framtiden att behöva personer som likt Göran Severin är beredda att dela med sig av sin kunskap och skapa engagemang för ideella syften.

Fotot ovan är från den kyrkogårdsvandring som vi anlitade Göran till att hålla på Gamla kyrkogården i Gävle hösten 2012. Att han var en populär föredragshållare kan ni själva se på publikmassan. Närmare 100 personer deltog i vandringen.

Fotot överst har vi lånat från Gavledraget.

Om avgränsningar

Staket kan se ut på många olika vis. Runt moderna villor finns ofta låga, ganska stabbiga staket. Spjälorna/brädorna sitter tätt och mellanrummet mellan dessa är inte särskilt brett. Effekten blir att man mest ser brädorna men inte mellanrummen.

Annat är det med många gamla spjälstaket! Som ett smycke ringar de in gården. En bra tumregel, om man vill bygga ett spjälstaket i äldre stil, är att det bör vara minst 1½ gång spjälans bredd i mellanrum. Det gröna staketet ovan är det finaste staket jag har stött på hittills! Mellanrummet är så brett som 2½ gånger spjälans bredd. Ett avgränsande staket som ändå gör gränsen mellan utanför och innanför diffus. Det finns i den lilla byn Kalvsnäs i västra Gästrikland.

Dags för årets Bokrea – vi tipsar!

 

Så har det blivit dags för årets bokrea, som börjar imorgon tisdag 25/2 och som vanligt har jag gått igenom årets reakataloger för att upptäcka vad som finns att fynda inom områden som byggnadshistoria, byggnadsvård och arkitektur mm. Till att börja med måste vi konstatera att bredden av titlar har blivit lite mindre i och med att Akademibokhandeln och Bokia slagits ihop till en bokhandelskedja. I Gävleborgs län finns nu endast tre bokhandelsbutiker i Gästrikland (Gävle, Valbo och Sandviken) vilka samtliga tillhör Akademibokhandeln och fyra i Hälsingland (Hudiksvall, Söderhamn, Ljusdal och Bollnäs) vilka alla ingår i den friare bokhandelskedjan Ugglan.

K-spanaren Göran Willis bok K-spaning längs vägen med besöksmål även i vårt län finns i båda reakatalogerna. Hos Akademibokhandeln reas även skriften Fler tråkiga vykort av Jeppe Wikström, som inte alls behöver vara så tråkig som titeln anger, i vart fall inte för den som är intresserad av tidstypiska miljöer från mitten av 1900-talet. För den som är intresserad av järnvägshistoria är nog boken Var stannade tåget? Sveriges stationer en oumbärlig följeslagare på tågresorna runt om i landet, även om packningen kanske inte blir den lättaste.



På rean finns två större reseguider med kulturhistoriskt tema; Svenska borgar och fästningar (Ugglan) samt Svenska kyrkor – en historisk reseguide (Akademibokhandeln och Ugglan). Den som önskar fördjupa sig mer i kyrkornas värld finner även boken Kyrkornas hemligheter (Akademibokhandeln) samt en kyrkobyggnad i Lars Sjöbergs skrift Nio hus och en kyrka (Ugglan).

Inom ämnet byggnadsvård har Ugglan två titlar på årets rea: Sören Thurells Vårda och renovera trähus (med många exempel från Gävleborgs län) och Liselott Jarnerup Nilssons Fönster & dörrar på äldre hus. Tips om hur man bygger träkonstruktioner som passar in i en äldre trädgård eller gårdsmiljö kan man få i Hans Mårtenssons Trä ute, som även i år finns med på rean.

Önskar man fördjupa sig i ämnet arkitekturhistoria rear Akademibokhandeln boken Berömda byggnader men även Ismer; att förstå arkitektur. Praktverket Klassicismens interiörer ingår i Ugglans reautbud. Några barnböcker med byggnads- eller arkitekturtema har jag tyvärr inte träffat på i årets reakataloger.

Avslutningsvis vill jag tipsa om en skrift som kan vara användbar om man exempelvis forskar om äldre byggnader och vill kunna jämföra prisuppgifter man kan stöta på i arkivhandlingar; Vad kostade det? Priser och löner från medeltid till våra dagar (Ugglan och Akademibokhandeln).

Några bokhandlare brukar som bekant även ha ytterligare lokala erbjudanden. Kom ihåg att böcker även säljs på antikvariat, museibutiker och i många andra butiker och en del av dessa kan säkert också ha förmånliga bokreaerbjudanden. Lycka till på årets bokrea!

Årets skyltar

Arbetet med årets skyltar inom skyltprogrammet Vi skyltar Gävles historia! är nu igång på allvar. I år kommer vi att röra oss i en öst-västlig rikting i staden. Skyltar kommer bland annat att skrivas om Brynäs, Sockerbruksladan, Albion, Ericssonska stiftelsen och Kvarteret Springer. Precis som förra året kommer en av årets skyltar att hamna utanför staden. Förra året fick Valbo centrum en skylt, i år är det dags för Hille att få delar av sin historia nedpräntad på en skylt.

Texterna illustreras med gamla foton eller illustrationer. Dessa hittar vi oftast i vår egen stora fotosamling men ibland även bland Stadsarkivets fotografier.

Förutom dessa skyltar, som vi producerar i samarbete med Gävle kommun, jobbar vi också med ett externt skyltuppdrag. Till Svenska kyrkan i Gävle skriver vi skyltar till Gamla kyrkogården, Skogskyrkogården och Bomhus kyrkogård. Det är både byggnader, områden och specifika kvarter som kommer att skyltas upp.

Skyltarna kommer att finnas på plats efter sommaren och vi hoppas att de kommer att ge mycket nöje!

 

Bilderna visar, uppifrån och ner:

- Sockerbruksladan, bild tagen innan 1925 då Stenebergsparken anlades.

- Hille och kommunalhuset i mitten. Brandstationen till höger. Årtal okänt. Fotografen står på åkern där Hillehem byggdes på 1960-talet.

- Karta över Gävle från 1741. Området som idag heter Södra Skeppsbron liknade då ett delta med flera öar. Området kallades Islandet och Islandsholmarna. Å-fåran som löper parallellt med Gavleån hette Islandslillån och gick in ungefär vid nuvarande polishuset. Utefter Islandslillån låg fiskarboställen tätt. Dagens Kvarteret Springer ligger längst österut på kartan.

- Rosa kapellet på Skogskyrkogården, begravning 1953. Idag är kapellet ombyggt till kolumbarium och heter Skogskolumbariet.

Vi ÄR kvar!

Ni kanske undrar varför vi inte har bloggat så mycket under det senaste året? Det enkla svaret på den frågan är att vår tid helt enkelt inte har räckt till för detta. Efter museets omorganisation våren 2014, minskades antalet byggnadsantikvarietjänster ner. Efter årsskiftet är vi bara två byggnadsantikvarier kvar - jag och Daniel. En tjänst är vakant och den hoppas vi tillsätts senare under året. Ingela finns kvar i huset, men har en ny tjänst som avdelningschef på Publika avdelningen.

Vi tycker att det är väldigt kul att blogga och kommer att fortsätta med det! Är det något speciellt som ni skulle vilja att vi skriver om framöver? Tipsa oss gärna!

Färdigklippt, men ännu inte renrakat hos Gunnis herrsalong

Igår var jag till frisören, men det blev ingen ny frisyr och inte ens ett hårstrå blev klippt. Nej, orsaken till att jag klev in på Gunnis herrsalong på Turistvägen i Järvsö igår var att jag hade fått tips om att frisersalongen skulle stänga för gott den här veckan och att där fanns bevarad äldre inredning som borde dokumenteras innan det var för sent. Redan när affärshuset uppfördes vid mitten av 1930-talet öppnade frisör Dahlström en frisersalong i dessa lokaler och det var då den nuvarande väggfasta inredningen med fasade speglar, hyllor med glasdörrar, bänkytor med marmorskivor och nedsänkta handfat i porslin tillkom. År 1939 överläts rörelsen till Elsa och Erik Unnegård som drev frisersalongen till 1980. De tre stolarna är alla från 1939 och i rummet innanför står en barnstol från 1947 i form av en bil där mängder av mindre barn har suttit och rattat medan de har blivit klippta.

Gunni Blomqvist, som idag driver salongen, började redan 1965 som lärling hos frisör Nils Gren i Ljusdal och efter att hon arbetat med olika andra yrken en tid fick hon erbjudandet att ta över Unnegårds salong och bestämde sig för att göra detta 1980. Till sin hjälp hade hon tidigare maken Kalle Johansson som arbetade som frisör i salongen fram till för fem år sedan, men som hoppat in då och då när det har behövts även efter pensioneringen. Efter 35 år med egen salong väljer Gunni nu att pensionera sig, vilket många trogna kunder tycker är tråkigt. Det finns en frisör som eventuellt kan vara intresserad av lokalen, men tyvärr inte av den välbevarade inredningen. Någon har visat intresse att köpa inredningen, men vill i så fall flytta den till Stockholm. Tråkigt att inte fler sätter värde på äldre inredningar av detta slag. Hoppas att det dyker upp någon frisör som vill ta hand om inredningen, allra helst på ursprunglig plats!

  

Dubbla finaler i Ljusdal i helgen!

Läktarorglarna under renoveringen hösten 2014.

Idag, fredag 6 februari inleds en tre dagar lång invigningshelg i Ljusdals kyrka. Det är de båda läktarorglarna, dels Setterqvistorgeln från 1931 och dels den återuppbyggda Gren och Stråhleorgeln från 1765 som efter avslutad renovering nu ska invigas och det sker genom kvällskonserter kl. 18:00 fredag, lördag och söndag, en familjekonsert på lördag kl. 11:00 och en stor invigningsgudstjänst på söndag kl. 11:00. Det ska verkligen bli spännande att höra hur orglarna låter och för 1700-talsorgeln är det som tidigare beskrivits 84 år sedan den senast kunde höras i kyrkan!

Från bildgåtans final ett tidigare år i Ljusdal.

Den andra finalen denna helg är finalen i den årliga bildgåta som hålls i Ljusdalssalen i Ljusdals förvaltningshus på lördag 7 februari kl. 13:00 som jag är med och arrangerar. Finalister är de som hade allra flest rätt i den bildgåta som pågick under en dryg månad och där det gällde att känna igen och lokalisera byggnadsdetaljer i Ljusdals köping. Vid finalen kommer finalisterna få ge sig i kast med kluriga frågor om byggnader, personer, händelser och företeelser i Ljusdals centrum och den som har allra flest rätt i denna tävling koras till Ljusdals främsta köpingskännare 2015, en åtråvärd titel. Alla är dock välkomna som åhörare. Vid finalen redovisar vi även rätt svar i bildgåtan och visar bilder från fjolårets kulturhistoriska festival. Arrangemanget anordnas av Den oberoende kommittén för främjandet av Ljusdals municipalsamhälles framskridande och är ett led i arbetet inför Det hvar på tiden - Ljusdals kulturhistoriska festival 2015. Varmt välkomna!

Bevara badrum – går det?

Idag arbetar jag min sista dag som byggnadsantikvarie på Länsmuseet Gävleborg. Jag började som praktikant under våren 2011. Som senare anställd har jag därefter haft 3,5 lärorika och roliga år på museet. Jag tänkte avsluta genom att berätta om ett ovanligt och trevligt rådgivningsbesök jag var på i somras. Jag kontaktades av ett yngre par som hade köpt en suterrängvilla byggd 1968. Vanligtvis blir vi kallade till betydligt äldre hus, vilket gjorde detta besök extra spännande. Den främsta frågeställningen ägarna hade gällde husets badrum: Vilka åtgärder krävdes och vad kunde bevaras?

Foto: Länsmuseet Gävleborg

Väl på plats bjöds jag in i ett tidstypiskt badrum i byggnadens huvudvåning med välbevarade ytskikt. Väggarna hade 15x15 kakel med turkosblå kulör. Vid badkaret var en fondvägg kaklad med avvikande kakel. Golvet hade grå mosaik som hade viss sprickbildning i fogarna. Golvbrunnen var vitmålad och och hade börjat rosta runt kanterna. Ett litet toalettbord fanns monterat i en nisch med laminatskiva och spegelskåp av teak.

Foto: Länsmuseet Gävleborg

Paret hade undvikit att duscha i badrummet på grund av oro att rummets skick skulle bidra till fuktproblem i huset. Dock fanns önskemål om att använda badrummet för just detta ändamål. Sedan de flyttat in i huset hade de duschat i ett duschrum i bottenplanet som var inrett med våtrumstapeter. Vi diskuterade fram och tillbaka vilka åtgärder som kunde genomföras och hur de skulle påverka önskemålet om att dels behålla badrummets utseende men även utöka funktionen.

Gick badrummet att användas som det var, utan att vatten trängde in i fogar? Nej, troligtvis inte. Kunde golvet läggas om och få ett nytt tätskikt? Ja, förvisso men mosaik likt befintlig är svår att finna och kaklets nedre varv hade antagligen riskerat att förstöras i processen. Gick badkaret att byta ut mot en duschkabin? Ja, visst, men att byta ut badkaret mot en duschkabin skulle förändra stilen i rummet och en del av det välbevarade intrycket skulle gå förlorat. Hur vi än diskuterade kunde inget alternativ möta önskemålet om att både bevara och att ta badrummet i fullt bruk. När alternativen tog slut frågade vi oss vad hade byggnadsantikvarien gjort i samma situation? Fortsatt att duscha i källaren såklart. Funkade för folk “förr i tiden”, funkade under hela min uppväxt, hade funkat för paret sedan de flyttade in. Att inte ta bort badkaret skulle ju dessutom innebära att det skulle gå att fortsätta användas för bad i kontrollerade former. Byggnadsantikvarier har ju dock en tendens att offra sig för bevarandets skull, vilket gjorde att jag hade full förståelse för om paret inte ville följa detta råd.

Foto: Fastighetsägarens

Duschrummet var ju dessutom inte en särskilt munter historia. Våtrumstapeterna hade sett sina bättre dagar, och utrymmet trångt och mörkt. De enda pluspoäng det kammade hem var för den autentiska lejongula duschslangen! Vi hade inte kommit till någon direkt slutsats kring badrummen när jag åkte hem. Inom yrket får vi i regel sällan veta hur våra råd tas emot och hur/om de verkställs.

Foto: Fastighetsägarens

För några veckor sedan fick jag denna bild mailad till mig från fastighetsägarna med en liten uppdatering om vad som hänt efter mitt besök. De hade följt rådet att bevara det fina badrummet för att istället renovera duschrummet i källaren! Denna renovering hade dessutom skett med en riktig stilmässig fingertoppskänsla. Golvet hade lagts med terrakottafärgad, oglaserad italiensk spräcklig mosaik. Väggarna hade klätts med ett dimblått blankt kakel (Höganäs Harmony 09) med det klassiska måttet 15x15 cm. Duschkabin (som egentligen borde vara alla husvårdares bäste vän) hade valts av ett enkelt och stilrent snitt som dessutom passade bra in i rummet. Rummet kändes autentiskt men ändå funktionellt, exakt det som eftersträvades i badrummet på övervåningen.

Att på olika sätt påverka beslut kring bevarande är en huvudsaklig syssla inom yrket som byggnadsantikvarie, det är dock inte alltid det går vägen. Desto roligare att då få ta del av ett sånt här resultat. Vill därför rikta ett stort tack till fastighetsägarna. Därmed tackar jag även för mig. På återseende!

250-åriga orgelpipor ljuder igen!

Mitt i kyrkan står tiotalet personer, alla vända mot väster och med blickarna riktade upp mot läktaren och den centralt placerade läktarorgeln. Ingen säger något, men plötsligt bryts den andäktiga tystnaden av en hög och klar orgelstämma som sedan får sällskap av fler samtida orgelstämmor. Vi befinner oss på orgelbesiktning i Ljusdals kyrka och för första gången på över 80 år ljuder de 250-åriga piporna i Ljusdals kyrkas 1700-talsorgel igen.

När Ljusdals församling i mitten av 1760-talet sedan skulle förse sin relativt nybyggda kyrka med ett nytt orgelverk vände de sig till en av landets då mest välkända orgelbyggare, nämligen orgelfirman Gren & Stråhle i Stockholm. Den nya orgeln byggdes under 1764 och i början av 1765 var den klar för avsyning. Detta instrument kom sedan att användas i över 160 år innan orgeln 1931 ersattes av ett nytt stort orgelverk konstruerat och byggt av Setterqvist och son i Örebro. 1700-talsorgelns fasad behölls dock, men av de synliga piporna var endast en ljudande.

Orgelstämmor till 1700-talsorgeln utlagda på den nya körplatsens avsatser.

Orgelpipor som är insatta i 1700-talsorgeln.

Redan när 1700-talsorgeln plockades ned fanns en diskussion inom församlingen att denna orgel borde renoveras och återuppsättas på läktaren igen. Genom årens lopp har ett antal utredningar gjorts och 1700-talsorgelns delar har genom otaliga flyttar och stundtals rätt omild behandling blivit skadade. Jag har varit inblandad i detta projekt ända sedan jag började på Länsmuseet 2003.

Hösten 2013 inleddes den stora restaureringen av Gren & Stråhleorgeln av Bergenblad och Jonssons orgelbyggeri i Nye, Småland. Den ursprungliga orgelfasaden har flyttats närmare läktabarriären och bakom denna har 1700-talsorgeln återuppbyggts med återanvändande av de äldre piporna och övriga delar som fanns bevarade från ursprungsorgeln, ett enormt rekonstruktionsarbete, som bland annat har utförts med utgångspunkt från andra samtida orglar och med en annan bevarad orgel från samma orgelbyggare delvis som förlaga. Parallellt med detta arbete genomgår även 1930-talsorgeln en omfattande restaurering av orgelfirman Åkerman och Lund orgelbyggeri i Kista för att återfå sin ursprungliga klangbild. På läktaren har Gamla trähus utfört ombyggnadsarbeten och skapat en anpassad körplats.

Setterqvistorgeln med sin nya främre fasad.

Det har varit väldigt intressant att följa detta projekt som antikvariskt medverkande och det var spännande att idag få höra orgeln ljuda igen i kyrkorummet. Vill du själv höra hur Gren & Stråhleorgeln och Setterqvistorgeln låter får du inte missa att besöka Ljusdals kyrka helgen 7-9 februari då återinvigningen av båda orglarna är tänkt att äga rum. Mer detaljerat program kommer färdigställas senare.