Om att smida planer

Förra veckan besökte jag Hudiksvall och Hälsinglands museum. Där träffade jag Anna-Karin Martinsson och Lars Nylander, som är verksamma som antikvarier på museet. Under dagen skissade vi på en gemensam föreläsningsserie som vi planerar att ge runt om i Hälsingland under våren. Föreläsningarna kommer bland annat att handla om inredningsmåleri/tapeter/inredning på Hälsingegårdar, Hälsingegårdarnas byggnader, samt trädgårdshistoria.

Vi har tänkt oss att föreläsningarna ska ges på flera platser, missar du en föreläsning om t ex inredningsmåleri, har du alltså chansen att höra den på ett annat ställe vid senare tillfälle. Om allt går som vi hoppas kommer serien att dra igång under mars månad och löpa under hela våren. Under juni planerar jag ett trädgårdsseminarium. Detta kommer med största sannolikhet att hållas på en av de föreslagna värdsarvsgårdarna.

Visst låter det spännande! Så fort vi har sammanställt ett program kommer mer information här!

Bergsbruk - gruvor och metallframställning

Du har väl inte missat att det har kommit en ny Nationalatlas som belyser bergsbruket i Sverige?!

I beskrivningen om boken står följande:

Metalltillverkningens historia i Sverige sträcker sig minst 4 500 år bakåt i tiden. Spår efter metallhantering finns bevarade som slaggrester och ugnsruiner. Även landskapet vittnar om bergsbrukets långa historia genom ortnamn, övergivna gruvhål, bebyggelse och hela samhällen grundade kring gruvor och metallhantering.

Huvuddelen av atlasen handlar om järn och stål. Andra avsnitt berör övriga metaller, inte

minst de bly-, guld- och silverhaltiga sulfidmalmerna i Skelleftefältet och den historiskt så viktiga koppar- och silvermalmsbrytningen i Falun respektive i Sala.

Mer kan Du läsa HÄR!

Självfallet finns även Järnriket med i atlasen. Boken är ett måste för förståelsen om hur järnet har format våra kulturmiljöer som är knutna till järnhantering!

Ladda ner länets kulturarv!

Nu kan du ta del av länsmuseets rapporter från 2004 och framåt i digitalt format. Rapporterna finns för nedladdning i pdf-format på hemsidan http://www.lansmuseetgavleborg.se/ under rubriken Kulturmiljö > Rapporter. Här kan du läsa om Frankssons såg i Ockelbo, samer i Hälsingland, marinarkeologi kring Axmar bruk, Alderholmens äldre bebyggelse och mycket annat.

Segersta

Här är en film från gårdagens besök i Segersta!

På youtubefilmen är det Anna Lindgren som pratar med

mig (Joel) om kulturmiljön i Segersta.

Stormen Dagmars efterverkningar

Två tredjedelar av en trestammig gran i Jonsparken i centrala Ljusdal föll offer för stormvindarna.

Knappast någon av er som tillbringade natten mellan juldagen och annandagen 2011 i mellersta Sverige kan väl ha undgått Stormen Dagmar - en storm som på många platser var den värsta på över 30 år. Särskilt omfattande blev skadorna i norra Hälsingland, men även på andra platser runt om i länet. I Ljusdals kommun beräknas ungefär en årsavverkning skog ha blåst ned på en enda natt! Som tur är verkar inga personer ha omkommit eller skadats allvarligt under stormen, men arbetet att ta reda på den omkullblåsta skogen är ett riskfyllt arbete som man inte bör ge sig på om man inte har goda kunskaper inom detta område.

Ett plockepinn av träd att ta reda på i skogen längs vägen genom Lillhälle, väster om Ljusdal.

De flesta bostadshus verkar dock ha klarat sig förhållandevis bra, men mindre stugor, uthus och olika ekonomibyggnader har på många ställen skadats genom nedfallande träd och bortblåsta plåttak mm. Hela omfattningen av stormens skador på olika slags byggnader kommer sannolikt att klarna först långt senare, då det inte är möjligt att ta sig fram längs alla mindre skogsvägar. Redan har jag fått några telefonsamtal från fastighetsägare som har drabbats av stormskador och fler lär sannolikt höra av sig. Här nedan följer några fler exempel på vad stormen ställde till med i Ljusdalstrakten:


Pågående uppröjningsarbete längs vägen mellan Borr och Forsnäset, nordväst om Ljusdal.

Ett stort träd föll rakt över en av byggnaderna i Ljusdals folkpark.

På marken intill Ljusdals kyrka ligger nu den stora trästege som nomalt ska stå lutad mot taket på kyrkans södra sida. Trots att stegen är drygt 15 meter lång lyftes den av vinden och föll, turligt nog, parallellt med kyrkan och skadade därmed inte fasaden. Stegens trävirke sprack dock när den föll ned i asfalten.

Motsvarande stege på kyrkans norra sida som klarade stormen utan att falla. Vilka enorma krafter som kan få en sådan stege att blåsa ned! De ålderdomliga stegarna är en av de mest karaktäristiska dragen för Ljusdals kyrka och därför anser vi att det är mycket viktigt att den skadade stegens trävirke ersätts med nytt virke och att den åter sätts upp igen.

Källarstuga i Österfärnebo

Jag sitter och kikar igenom lite bilder från förra året och hittade ett rådgivningsbesök som jag och Anna Larsdotter gjorde i Österfärnebo. Besöket gällde en Källarstuga som jag tänkte bidra med lite information om =).

Källarstugan i Österfärnebo har vid en dendrokronologisk datering visat sig vara byggd redan mellan år 1543-44. Byggnaden har ursprungligen varit ett härbre som troligtvis stått på syllar av trä. Att byggnaden är nedplockad och flyttad till platsen syns bland annat på den kraftigt markerade numreringen i form av streck i stockarna.

Källarstugan har tidigare haft en utbyggnad i form av en svale. Denna är idag riven men spår efter sadeltakets lutning på denna syns tydligt på en bild i tidigare nämnda skrift. Trots att väggen idag är enhetligt målad kan man skönja svalens placering då timret är något mindre väderbitet där det varit skyddat.
Den underliggande jordkällaren är murad i valv av natursten. Källarens utvändiga vägg är dock murad med slaggsten som var biprodukt från järnhanteringen i trakten.

Jordkällaren med sin källarstuga i sin helhet är ett mycket intressant historiskt dokument. Timmerstommens höga ålder gör den sällsynt i området och ger den ett högt byggnads- och arkitekturhistoriskt värde. Byggnaden bär också på ett högt kontinutetsvärde då den visar att byggnader historiskt återbrukats med ändrade eller vidgade användningsområden. Väggen av slaggsten berättar också om att källarstugan är byggd i ett industrihistoriskt område med järnhantering. Källarstugan berättar även om en tid då man hade skilda byggnader för olika funktioner.

Lagmansgården i Kungsgården

Just nu håller jag på och skissar på att lämna förslag på kulturhistoriskt skydd i en områdesbestämmelse i Kungsgården gällande två 1700-tals byggnader. Kungsgården är en ort som ligger ca en mil väster om Sandviken i Ovansjö socken. På ortsnamnet Kungsgården hör man ju vad platsen har haft för funktion. Här har kungen haft sin gård.

En av de byggnaderna som jag håller på och jobbar med är Lagmansgården.
Lagmansgården uppfördes troligen kring år 1780 av lagmannen Magnus Johan Karp. Takformen, som är typisk för den karolinska tiden, kan dock peka på att Lagmansgården är uppförd under 1700-talets första hälft och ombyggd kring år 1780.
I slutet av 1700-talet köptes gården av en garvare vid namn Salling som började använda gården som gästgiveri. Han uppförde även en separat gästgiveribyggnad öster om Lagmansgården. Under merparten av tiden fram till år 1911 nyttjades Lagmansgården som gästgiveri. I början av 1950-talet förvärvade dåvarande Ovansjö kommun fastigheten med planerna på att uppföra ett nytt kommunhus på platsen. Gästgiveribyggnaden och ladugården revs då, medan själva Lagmansgården kom att renoveras, med en för 1950-talet hög ambitionsnivå.

Här kommer lite bilder!




På bilderna ser ni två kakelugnar som jag tycker är väldigt fina och Ni har väl inte missat att det nyligen har kommit ut en bok om kakelugnar i Gävleborg. Mer information om den kan Ni hitta HÄR!

Nytt om Hantverkargatan 11

Igår kunde man läsa i Arbetarbladet och Gefle Dagblad om planer från en entreprenör i Hofors att omvandla hyreslägenheterna till bostadsrätter. Du kan läsa artiklarna HÄR och HÄR!

I artikeln från Arbetarbladet kan vi dock läsa följande:

Då verkar det som att huset klarar sig undan rivning i alla fall?
– Nja, det är din tolkning. Får vi alldeles för dåligt betalt, bara någon krona eller så, så river vi hellre. Annars för köparen en för stor konkurrensfördel. Detta säger alltså Hoforshus VD.

Vi håller nu tummarna att någon köper ett av länets finaste modernistiska bostadshus!

Lyssna på Järnriket Gästrikland!

Port i Gysinge, bild från SR Gävleborg.

För tre år sen spelade Sveriges Radio Gävleborg in en programserie med fokus på olika delar av Järnriket. Programmet är i elva delar och är väl värt att lyssna på! Programserien finns upplagd HÄR

Kulturmiljö huvudroll i Hollywoodfilm!

Närmast syns järnvägsbron från 1915 och där bakom den berömda Segerstabron

och Segersta kyrka. Flygfoto från år 1941 i Länsmuseets arkiv.

Precis innan jul hade Hollywoodfilmen "The Girl with a Dragon Tattoo" världspremiär. Filmen baseras på Stieg Larssons första bok i Milleniumtriologin. Förutom megakändisarna Daniel Craig och Roony Mara finns ytterligare en huvudrollsinnehavare i filmen - vägbron från 1930-talet i Segersta mellan Bollnäs och Söderhamn! Hur kommer det sig då att av alla tänkbara inspelningsplatser valde den amerikanska filmjätten Hälsingland och Segersta? Här fanns precis den miljö man letade! Tänk att denna bro var rivningshotad på 1990-talet och att den bevarades tack vare bybornas och kulturmiljövårdens engagemang!

I Segersta finns tre broar, förutom den nyblivna världskändisen vägbron från 1931, en järnvägsbro från 1915 och en ny vägbro. 1930-talets bro är en stålbågbro i fem spann och byggdes av AB Lindholmen-Motala.

Många besökte biograferna under jullovet och tittade på den första amerikanska filmen i Milleniumtriologin. Många har nog också läst senaste boken av Lars Kepler, Eldvittnet, under julledigheten. Där kryllar det av kulturmiljöer i Hälsingland - hälsingegårdar, kyrkor och fiskelägen. Men det är en helt annan historia...