Spelar det någon roll att Länsmuseet tycker till?

Planbeskrivningen från Gävle kommun med foto på det välbevarade och skyddade huset intill Bomhus kyrka.

I samband med att kommunerna tar fram nya detaljplaner och översiktsplaner skickas de vanligtvis ut på samråd till en rad olika intressenter. Det kan vara allt från andra myndigheter och organisationer till föreningar och fastighetsägare som på olika sätt kan bli berörda av det aktuella förslaget. Som Länsmuseum har vi till uppgift att värna kulturmiljövårdens intressen och får då ofta ta del av dessa planförslag. Vi tittar både på hur enskilda fastigheter och hela bebyggelsemiljöer kan komma att påverkas av ett förslag. Sammanlagt svarar vi vanligtvis på cirka 100 remisser per år. I dessa fall är vi dock enbart rådgivande, så sedan vi har lämnat våra synpunkter är det upp till kommunerna att avgöra i vilken mån de har möjlighet att ta till sig våra kommentarer och förslag.

Om vi inte har någon makt att säga nej till ett förslag som allvarligt skulle påverka en kulturmiljö har det då någon betydelse vad vi som Länsmuseum tycker och skriver i våra yttranden?

Kommunerna har i många fall en svår roll som ska väga samman alla tänkbara samhällsintressen och tvingas ibland ta beslut som får stor påverkan för enskilda eller för olika allmänna intressen. För att de i förväg ska kunna göra dessa bedömningar krävs det dock att de har möjlighet att i ett tidigt skede få del av hur olika parter berörs av ett planförslag. Vi tror, och har även märkt i en rad olika ärenden, att det faktiskt kan ha betydelse vad vi anser och att vi därigenom har möjlighet att påverka. Vi ska ta ett exempel:

I början av juli svarade vi på en remiss angående en ny detaljplan för en fastighet intill Bomhus kyrka i Gävle kommun. På tomten finns ett välbevarat friliggande bostadshus i trä i 1½ våning som var skyddat enligt den tidigare detaljplanen. Nu fanns önskemål om att bygga samman huset med en ny stor byggnadskropp och därför togs ett förslag till ny detaljplan fram som medgav en ny byggnad på 500 kvadratmeter i ett plan. Den äldre byggnadens skydd skulle få vara kvar.

Foto på den nya fastställda detaljplanen över fastigheten intill Bomhus kyrka.

När vi tog del av detta förslag såg vi betydande svårigheter att uppföra en så stor byggnad inom fastigheten och få den att smälta in i miljön. I vårt remissvar föreslog vi därför bland annat att byggrätten borde minskas i storlek för att det nya huset i högre grad skulle kunna anpassas till det befintliga välbevarade bostadshusets skala. Även några privatpersoner framförde liknande förslag, men då med hänvisning till påverkan på andra fastigheter i grannskapet.

I början av september kom en kungörelse från kommunen att den nya detaljplanen var fastställd och i den bifogade samrådsredogörelsen kan man läsa hur kommunen valt att svara med anledning av de inkomna remissvaren. I detta fall visade sig att kommunen slutligen valde att minska ned byggrätten för det nya huset från 500 till 300 kvadratmeters area "för att bättre anpassas till omkringliggande bebyggelse och fastigheternas förutsättningar".

I en del fall leder inte våra yttranden till någon förändring av den slutliga planen, men då kan det istället hända att vårt yttrande uppmärksammas i massmedia och att våra synpunkter därigenom leder till att frågor rörande våra gemensamma kulturmiljöer kommer upp till diskussion, vilket vi också tycker är väldigt bra. Vi tror alltså att det har betydelse att vi bevakar vad som händer med kulturmiljöerna och att vi därmed har en viktig roll att fylla i samhällsplaneringen.