Sommarvillor väger lätt mot containrar

Omslaget till Ann Katrin Pihl Atmers stora bok Sommarnöjen vid vattnet som handlar om landets sommarvillor pryds av ett foto inifrån en av de nu starkt rivningshotade villorna i Petersvik i Sundsvall. Omslagsfoto taget av Jan Tham.

Idag blickar vi utanför vårt eget län och konstaterar bedrövat att Petersvik, ett stort område med tio kulturhistoriskt intressanta sommarhus med tillhörande trädgårdar och uthus strax söder om Sundsvall troligen kan komma att jämnas med marken för att ge plats för en ny containerhamn! Sundsvalls kommun har ansökt om tvångsinlösen av återstående villor i området och igår lämnade regeringen sitt medgivande till detta. Det finns en stor opinion mot dessa planer. 2 600 personer har skrivit på en protestlista och på Facebook har gruppen "Rädda Petersvik undan rivning" bildats, men kommunen tycks vara fast besluten att genomföra rivningarna trots att Mark- och miljödomstolen enligt uppgift ännu inte ens har lämnat något tillstånd till den stora exploateringen.

Sommarvillorna i Petersvik uppfördes mellan åren 1887 till 1909 och kan ses som en motsvarighet till sommarvillorna längs Norrlandet norr om Gävle. I Sundsvall var det många av träpatronerna som bodde i Sundsvalls stenstad som lät uppföra sommarvillor i bland annat Petersvik och en del av dessa har gått i släkterna sedan den tiden. Många sommarvillor har rivits när industrier och hamnanläggningar vuxit längs Sundsvallsfjärden. Fram tills nu har dock många av husen i Petersvik fått vara kvar, trots att rivningsplaner funnits även tidigare.

Vår kollega Erika har tidigare här på bloggen berättat om de motsvarande planer som finns i Gävle med en utökning av hamnen som kan innebär att villa Sjötorp måste flyttas eller rivas. Det ärendet är ännu inte avgjort.

Det är uppenbart att kulturhistoriskt värdefulla områden och byggnader väger väldigt lätt då de ställs emot transport- och industrisektorns tungt vägande behov och kapitalstarka önskemål. Visst måste det finnas plats för fungerande infrastruktur och industrier i ett samhälle, men det borde idag gå att finna lösningar och lokaliseringar som tar större hänsyn till vad som finns på platsen. Risken är annars stor att vi nu gör om de misstag som gjordes i samband med de omfattande rivningarna i landets städer på 1960- och 1970-talen och sedan i många fall i efterhand ångrar dessa hårdhänta exploateringar av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. För nog måste det väl även finnas plats för de få kvarvarande äldre sommarvillorna i anslutning till norrlandskustens städer även i framtiden?