Hur görs bedömningarna?

När vi stöter på något är det oftast för sent... Jag sa så i tidningsintervjun som fanns i tisdagens Gefle Dagblad. Nu ska jag förklara vad jag menar med det!

När vi ser en kraftig förvanskning av en byggnad, oftast under pågående arbeten, ringer vi allt som oftast upp en bygglovhandläggare på berörd kommuns byggkontor. Den självklara första frågan är naturligtvis: Har ni gett bygglov till detta?

Ovarsamma renoveringar/ombyggnader sker ibland eftersom fastighetsägaren inte har sökt något bygglov. Antagligen av okunskap. Det blir ett sk Svartbygge. Varken bygglovhandläggaren på kommunens byggkontor eller vi som antikvariskt sakkunniga har alltså tillfrågats om ändringarna är förenliga med Plan och bygglagen, lämpliga med tanke på den aktuella byggnaden och dess värden samt inte heller strider mot den plan som fastigheten kan ingå i. Arbetena påbörjas och blir synliga först för sent. Fastighetsägaren bötfälls, i vissa fall kan ägaren till och med tvingas återställa byggnaden. Det är dock långt ifrån alltid möjligt, byggnaden är många gånger redan förstörd efter ingreppet. Så skedde HÄR.

Ovarsamma renoveringar/ombyggnader kan också ske fast bygglov har beviljats. Fastighetsägaren har lämnat in sitt bygglov för att pröva det. Bygglovhandläggaren prövar lovet mot Plan och bygglagen, ser så att det överrensstämmer mot aktuell plan, men missar/låter bli att skicka det på remiss till oss byggnadsantikvarier på länsmuseet. Det är synd, för genom ett remissförfarande ges vi möjlighet att sätta in byggnaden i ett än vidare sammanhang och därigenom även se hurvida ändringen påverkar byggnadens kulturhistoriska värde. Genom vårt svar hjälper vi bygglovhandläggaren med än mer information kring byggnaden, så att handläggaren sedan kan bedömma bygglovet.

Biografentré från 1940-talet i Ljusdal. Före och efter ombyggnad. Knappast en varsam ombyggnad. Ljusdal.

Plan och bygglagen PBL, (2010:900) reglerar vårt byggande. Det är bl a genom den här lagen som kommunens bygglovhandläggare bedömer bygglov. Bestämmelserna i lagen syftar till att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Vid prövning av denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Det 8:e kapitlet behandlar bl a Krav på byggnadsverk. Enligt 13§ får inte kulturhistorisk värdefull bebyggelse förvanskas. Vidare menar 14§ att all befintlig bebyggelse ska underhållas så att dess karaktär bibehålls. Det är alltså en lag som styr byggloven, ihop med byggnadens historia och dess värden och även ihop med aktuell plan som byggnaden kan ingå i. Inte det som är fint eller det som är fult. Vi tittar på varje byggnad utifrån dess specifika karaktär när vi bedömmer inkommande bygglovhandlingar.

Men hur vet man om man förvanskar sitt hus genom en ändring? Och hur vet man vad som är karaktäristiskt för sin byggnad? Läs mer HÄR.

Men vad tycker ni, kära läsare? Måste någon lägga sig i vad man ska göra med sitt alldeles egna hus? Varför får inte var och en göra precis vad de vill med det som de äger?