Våra hus gillar varsam renovering!

I dagens Gefle Dagblad finns en uppföljning på förra veckans resonemang kring byggnadsvård som vi byggnadsantikvarier på Länsmuseet Gävleborg stod för. Till denna artikel hade vi valt ut ett antal bilder som visar både byggnadsvård och byggnadsvårdens totala motsats. För att citera från artikeln; Många av exemplen är goda och visar hur bra varsamt underhåll och renovering kan se ut. Men några är mindre goda och visar hur det kan bli om man väljer standardlösningar.

Du kan finna artikeln HÄR!

Hur görs bedömningarna?

När vi stöter på något är det oftast för sent... Jag sa så i tidningsintervjun som fanns i tisdagens Gefle Dagblad. Nu ska jag förklara vad jag menar med det!

När vi ser en kraftig förvanskning av en byggnad, oftast under pågående arbeten, ringer vi allt som oftast upp en bygglovhandläggare på berörd kommuns byggkontor. Den självklara första frågan är naturligtvis: Har ni gett bygglov till detta?

Ovarsamma renoveringar/ombyggnader sker ibland eftersom fastighetsägaren inte har sökt något bygglov. Antagligen av okunskap. Det blir ett sk Svartbygge. Varken bygglovhandläggaren på kommunens byggkontor eller vi som antikvariskt sakkunniga har alltså tillfrågats om ändringarna är förenliga med Plan och bygglagen, lämpliga med tanke på den aktuella byggnaden och dess värden samt inte heller strider mot den plan som fastigheten kan ingå i. Arbetena påbörjas och blir synliga först för sent. Fastighetsägaren bötfälls, i vissa fall kan ägaren till och med tvingas återställa byggnaden. Det är dock långt ifrån alltid möjligt, byggnaden är många gånger redan förstörd efter ingreppet. Så skedde HÄR.

Ovarsamma renoveringar/ombyggnader kan också ske fast bygglov har beviljats. Fastighetsägaren har lämnat in sitt bygglov för att pröva det. Bygglovhandläggaren prövar lovet mot Plan och bygglagen, ser så att det överrensstämmer mot aktuell plan, men missar/låter bli att skicka det på remiss till oss byggnadsantikvarier på länsmuseet. Det är synd, för genom ett remissförfarande ges vi möjlighet att sätta in byggnaden i ett än vidare sammanhang och därigenom även se hurvida ändringen påverkar byggnadens kulturhistoriska värde. Genom vårt svar hjälper vi bygglovhandläggaren med än mer information kring byggnaden, så att handläggaren sedan kan bedömma bygglovet.

Biografentré från 1940-talet i Ljusdal. Före och efter ombyggnad. Knappast en varsam ombyggnad. Ljusdal.

Plan och bygglagen PBL, (2010:900) reglerar vårt byggande. Det är bl a genom den här lagen som kommunens bygglovhandläggare bedömer bygglov. Bestämmelserna i lagen syftar till att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Vid prövning av denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Det 8:e kapitlet behandlar bl a Krav på byggnadsverk. Enligt 13§ får inte kulturhistorisk värdefull bebyggelse förvanskas. Vidare menar 14§ att all befintlig bebyggelse ska underhållas så att dess karaktär bibehålls. Det är alltså en lag som styr byggloven, ihop med byggnadens historia och dess värden och även ihop med aktuell plan som byggnaden kan ingå i. Inte det som är fint eller det som är fult. Vi tittar på varje byggnad utifrån dess specifika karaktär när vi bedömmer inkommande bygglovhandlingar.

Men hur vet man om man förvanskar sitt hus genom en ändring? Och hur vet man vad som är karaktäristiskt för sin byggnad? Läs mer HÄR.

Men vad tycker ni, kära läsare? Måste någon lägga sig i vad man ska göra med sitt alldeles egna hus? Varför får inte var och en göra precis vad de vill med det som de äger?

Kollegor på besök!

I måndags fick vi besök från Västmanlands läns museum och vi fick tillfälle att sitta ned och diskutera med våra byggnadsantikvariekollegor därifrån. Det är alltid bra att ses och diskutera olika projekt och på så sätt kunna inspirera och sporra varandra!

I detta blogginlägg tänkta jag belysa några av de sakerna som vi tyckte var intressanta som kollegorna i Västmanland jobbar med.


Kulturmiljöavdelningen i Västmanland har bl.a. jobbat med inventeringsarbete till en axcessdatabas, kopplad till GIS-kartor. Detta tyckte vi lät jättespännande och något som man vill se "in action"!

I Västmanland har man även haft något som heter "Bondekvällar" som är ett samarbete med Landsbygdsenheten och finansierat av landsbygdsprogrammet. Bondekvällarna innebär att inbjudan skickas till aktiva jordbrukare från Landsbygdsenheten, anmälningar skickas då till Länsstyrelsen för deltagande. Genom att fastighetsbeteckningar togs med i anmälan kunde Länsmuseet i förväg plocka fram material om aktuella gårdar/byar. Gårdarnas historia är det som är i fokus under kvällarna.

I Västmanland har man även ett stort projekt kring modernism som man kan ta del av HÄR.
Vill Du veta mer om Västmanlands läns museum, kika på deras hemsida HÄR.

Till kollegorna i Västmanland, på återseende!

Byggnadsvård hör även ihop med sentida bebyggelse

Okunskap är byggnadsvårdens största fiende.

Jag minns fortfarande när jag läste meningen första gången. Det var under min studietid. Sedan dess har jag använt den många gånger i mina skrivelser. Och visst stämmer det, finns inte kunskapen kring en byggnad, hur ska man då veta vad som är värdefullt och speciellt?

Byggnadsvården och kulturmiljövården i stort har till för bara 5-10 år sedan varit väldigt inriktad på bebyggelse uppförd innan 1920-30-talet. Många personer har idag en känsla för byggnader uppförda kring förra sekelskiftet. De upplevs som gamla, genuina och mysiga. Man är i regel mer varsam mot dessa byggnader än mot byggnader uppförda på 1930-talet och senare. Kanske tänker man att byggnadsvård bara hör ihop med gamla hus.

Men även hus uppförda efter 1930-talet tillhör idag vår historia, precis som hus som uppförs idag kommer att tillhöra vår historia. Det gäller alltså att vårda sitt hus utifrån dess specifika karaktär för att de alldeles speciella värden som huset har, inte ska förvanskas.

Hur ska man då veta vad som är karaktäristiskt med sitt hus? Börja med att se dig om i närområdet. Säkert finns där flera hus som är uppförda under ungefär samma tid. Finns gemensamma nämnare? Formen? Fönstren? Höjden? Takvinkeln? Material? Färgsättning? Detaljer? Ta dig tid att bekanta dig med ditt hus. Titta närmare på det! Hur är takfoten utformad? Varför ser den ut som den gör? Fönstren, varför är de placerade som de är?

Ta kontakt med byggnadsantikvarier på ditt närmaste museum om du vill bolla dina tankar vidare. Vi finns ju här som en resurs! När man väl känner sin byggnad och dess stil, blir det så mycket enklare att underhålla den så att värdena behålls!

Vad många idag inte tänker på är att det krävs bygglov för de allra flesta ändringar som planeras på en byggnad, inte bara större ändringar, som om- och tillbyggnader. Det krävs även bygglov för bl a ommålning, byte av fasadbeklädnad, byte av taktäckningsmaterial eller andra ändringar som påverkar byggnadens yttre utseende. Är man osäker på hurvida en ändring påverkar byggnadens utseende och när det krävs bygglov, så bör man kontakta byggkontoret på sin kommun.

Med en byggnadsantikvarie kan man som fastighetsägare diskutera olika slags lösningar, där man förhoppningsvis tillsammans hittar en lösning som är varsam mot byggnadens särdrag. Tänk också på att inte påbörja något arbete innan ev. bygglov är beviljat och du har fått ett startbesked, du riskerar då böter.

Med en öppen dialog, kunskap och ett varsamt förhållningssätt skapas de allra bästa förutsättningar för att värdena i vår bebyggda miljö bevaras.

Samtliga hus på bilderna ovan finns i Gävle och får stå som goda exempel på varsamt underhållen bebyggelse uppförd efter 1920-talet.

Varför är byggnadsvård viktigt?

Dagens Gefle Dagblad innehåller en intervju med oss byggnadsantikvarier. Vi pratar om byggnadsvård i stort och om hur man som husägare kan ha nytta av oss. Vi pratar också om hushållning av resurser och vad vi själva önskar oss mer av inom våra arbeten som byggnadsantikvarier.

Läs HÄR!

Ljusdals främste köpingskännare 2012 korad

Anders Assis, Ljusdalsbygdens museum, läser upp en av frågorna för tävlingsdeltagarna vid finalen i bildgåtan 2012.

I lördags, den 21:a januari, var det alltså dags för finalen på vår bildgåta "Det hvar på köpingen" som har pågått under en dryg månad i Ljusdal. Du kan läsa mer om tävlingen HÄR. Till finalen kom 13 specialinbjudna tävlingsdeltagare, vilka alla hade haft samtliga rätt i bildgåtan, samt åhörare som var intresserade av att följa hur tävlingen skulle sluta. Finaldeltagarna fick fundera på rätt svåra frågor, exempelvis; Vilken slags tam fågel häradshövding Hagander hade i sin exotiska trädgård i Ljusdal i början av 1900-talet, samt på vilket Ljusdalshotell Elvira Madigan enligt uppgift ska ha uppträtt och gått på lina? Efter femton ljusdalsfrågor kunde vi kora en ny köpingskännare, nämligen Jan Hedlund, Ljusdal - stort Grattis!
Fjolårets vinnare Magnus Engberg kom i årets tävling på tredje plats. Tack till alla som deltagit i tävlingen samt kom till finalen i Förvaltningshuset. Kring första advent 2012 finns det med stor sannolikhet en ny chans att delta i bildgåtan igen samt kämpa om att bli Ljusdals främste köpingskännare 2013!

Andrapristagaren Ulla Lindberg, vinnaren och 2012 års främste köpingskännare Jan Hedlund samt tredjepristagaren Magnus Engberg efter finalens avgörande.

Dags för final i bildgåtan i Ljusdal!

Deltagare vid fjolårets final i bildgåtan "Det hvar på köpingen".

Imorgon, lördag 21:a januari, är det dags för finalen i vår bildgåta "Det hvar på köpingen". Tävlingen, som har pågått från den 1:a advent till den 9:e januari har gått ut på att känna igen och lokalisera 24 foton på byggnadsdetaljer i Ljusdals centrum. Hela 13 personer hade i år samtliga rätt och alla dessa har bjudits in som deltagare vid finalen som hålls i Ljusdalssalen i Ljusdals förvaltningshus, imorgon lördag 21/1, kl. 13:00. Under finalen kommer deltagarna få svara på ett antal frågor som är kopplade till Ljusdals kulturhistoria i alla möjliga ämnen från tidsperioden 1880-2012. Den som har flest rätt vid denna uppföljningstävling utses till Ljusdals främste köpingskännare 2012.

Exempel på byggnadsdetaljer ur bildgåtan.

Till finalen är alla som är intresserade eller vill lära sig mer om Ljusdals historia välkomna som åhörare. Under evenemanget presenteras de 24 byggnader som var med i årets bildgåta. I samband med evenemanget visas även filmsekvenser från sommarens kulturhistoriska festival "Det hvar på tiden". Läs mer om den HÄR. Bakom båda dessa arrangemang står "Den oberoende kommittén för främjandet av Ljusdals municipalsamhälles framskridande", i vilket bland annat jag ingår. Kommittén syfte är att väcka intresse för Ljusdals tätort och att få fler att lära sig mer om ortens kulturhistoria. Varmt välkomna till en förhoppningsvis spännande uppföljningstävling med kulturhistorien i centrum!

Fjolårets främste köpingskännare Magnus Engberg vid fjolårets final. Ska han lyckas försvara den åtråvärda titeln i år eller vem blir det som går segrande ur årets uppföljningstävling? Klockan 14:30 imorgon lördag 21/1 har vi svaret...

Lagmansgården del 2

Här kommer en uppföljning på förra veckans blogginlägg om Lagmansgården i Kungsgården. Interiören är en blandning av 1700-tal och och 1950-tal. Kolla filmen så får Ni se!

,

Lagmansgården. Rundvandringen börjar i salen. Obs! Jag vet att

filmen är lite sisådär, och jag filmar detaljer snabbt. Men det

kanske kan vara kul att se ändå!

Om att smida planer

Förra veckan besökte jag Hudiksvall och Hälsinglands museum. Där träffade jag Anna-Karin Martinsson och Lars Nylander, som är verksamma som antikvarier på museet. Under dagen skissade vi på en gemensam föreläsningsserie som vi planerar att ge runt om i Hälsingland under våren. Föreläsningarna kommer bland annat att handla om inredningsmåleri/tapeter/inredning på Hälsingegårdar, Hälsingegårdarnas byggnader, samt trädgårdshistoria.

Vi har tänkt oss att föreläsningarna ska ges på flera platser, missar du en föreläsning om t ex inredningsmåleri, har du alltså chansen att höra den på ett annat ställe vid senare tillfälle. Om allt går som vi hoppas kommer serien att dra igång under mars månad och löpa under hela våren. Under juni planerar jag ett trädgårdsseminarium. Detta kommer med största sannolikhet att hållas på en av de föreslagna värdsarvsgårdarna.

Visst låter det spännande! Så fort vi har sammanställt ett program kommer mer information här!

Bergsbruk - gruvor och metallframställning

Du har väl inte missat att det har kommit en ny Nationalatlas som belyser bergsbruket i Sverige?!

I beskrivningen om boken står följande:

Metalltillverkningens historia i Sverige sträcker sig minst 4 500 år bakåt i tiden. Spår efter metallhantering finns bevarade som slaggrester och ugnsruiner. Även landskapet vittnar om bergsbrukets långa historia genom ortnamn, övergivna gruvhål, bebyggelse och hela samhällen grundade kring gruvor och metallhantering.

Huvuddelen av atlasen handlar om järn och stål. Andra avsnitt berör övriga metaller, inte

minst de bly-, guld- och silverhaltiga sulfidmalmerna i Skelleftefältet och den historiskt så viktiga koppar- och silvermalmsbrytningen i Falun respektive i Sala.

Mer kan Du läsa HÄR!

Självfallet finns även Järnriket med i atlasen. Boken är ett måste för förståelsen om hur järnet har format våra kulturmiljöer som är knutna till järnhantering!

Ladda ner länets kulturarv!

Nu kan du ta del av länsmuseets rapporter från 2004 och framåt i digitalt format. Rapporterna finns för nedladdning i pdf-format på hemsidan http://www.lansmuseetgavleborg.se/ under rubriken Kulturmiljö > Rapporter. Här kan du läsa om Frankssons såg i Ockelbo, samer i Hälsingland, marinarkeologi kring Axmar bruk, Alderholmens äldre bebyggelse och mycket annat.

Segersta

Här är en film från gårdagens besök i Segersta!

På youtubefilmen är det Anna Lindgren som pratar med

mig (Joel) om kulturmiljön i Segersta.

Stormen Dagmars efterverkningar

Två tredjedelar av en trestammig gran i Jonsparken i centrala Ljusdal föll offer för stormvindarna.

Knappast någon av er som tillbringade natten mellan juldagen och annandagen 2011 i mellersta Sverige kan väl ha undgått Stormen Dagmar - en storm som på många platser var den värsta på över 30 år. Särskilt omfattande blev skadorna i norra Hälsingland, men även på andra platser runt om i länet. I Ljusdals kommun beräknas ungefär en årsavverkning skog ha blåst ned på en enda natt! Som tur är verkar inga personer ha omkommit eller skadats allvarligt under stormen, men arbetet att ta reda på den omkullblåsta skogen är ett riskfyllt arbete som man inte bör ge sig på om man inte har goda kunskaper inom detta område.

Ett plockepinn av träd att ta reda på i skogen längs vägen genom Lillhälle, väster om Ljusdal.

De flesta bostadshus verkar dock ha klarat sig förhållandevis bra, men mindre stugor, uthus och olika ekonomibyggnader har på många ställen skadats genom nedfallande träd och bortblåsta plåttak mm. Hela omfattningen av stormens skador på olika slags byggnader kommer sannolikt att klarna först långt senare, då det inte är möjligt att ta sig fram längs alla mindre skogsvägar. Redan har jag fått några telefonsamtal från fastighetsägare som har drabbats av stormskador och fler lär sannolikt höra av sig. Här nedan följer några fler exempel på vad stormen ställde till med i Ljusdalstrakten:


Pågående uppröjningsarbete längs vägen mellan Borr och Forsnäset, nordväst om Ljusdal.

Ett stort träd föll rakt över en av byggnaderna i Ljusdals folkpark.

På marken intill Ljusdals kyrka ligger nu den stora trästege som nomalt ska stå lutad mot taket på kyrkans södra sida. Trots att stegen är drygt 15 meter lång lyftes den av vinden och föll, turligt nog, parallellt med kyrkan och skadade därmed inte fasaden. Stegens trävirke sprack dock när den föll ned i asfalten.

Motsvarande stege på kyrkans norra sida som klarade stormen utan att falla. Vilka enorma krafter som kan få en sådan stege att blåsa ned! De ålderdomliga stegarna är en av de mest karaktäristiska dragen för Ljusdals kyrka och därför anser vi att det är mycket viktigt att den skadade stegens trävirke ersätts med nytt virke och att den åter sätts upp igen.

Källarstuga i Österfärnebo

Jag sitter och kikar igenom lite bilder från förra året och hittade ett rådgivningsbesök som jag och Anna Larsdotter gjorde i Österfärnebo. Besöket gällde en Källarstuga som jag tänkte bidra med lite information om =).

Källarstugan i Österfärnebo har vid en dendrokronologisk datering visat sig vara byggd redan mellan år 1543-44. Byggnaden har ursprungligen varit ett härbre som troligtvis stått på syllar av trä. Att byggnaden är nedplockad och flyttad till platsen syns bland annat på den kraftigt markerade numreringen i form av streck i stockarna.

Källarstugan har tidigare haft en utbyggnad i form av en svale. Denna är idag riven men spår efter sadeltakets lutning på denna syns tydligt på en bild i tidigare nämnda skrift. Trots att väggen idag är enhetligt målad kan man skönja svalens placering då timret är något mindre väderbitet där det varit skyddat.
Den underliggande jordkällaren är murad i valv av natursten. Källarens utvändiga vägg är dock murad med slaggsten som var biprodukt från järnhanteringen i trakten.

Jordkällaren med sin källarstuga i sin helhet är ett mycket intressant historiskt dokument. Timmerstommens höga ålder gör den sällsynt i området och ger den ett högt byggnads- och arkitekturhistoriskt värde. Byggnaden bär också på ett högt kontinutetsvärde då den visar att byggnader historiskt återbrukats med ändrade eller vidgade användningsområden. Väggen av slaggsten berättar också om att källarstugan är byggd i ett industrihistoriskt område med järnhantering. Källarstugan berättar även om en tid då man hade skilda byggnader för olika funktioner.

Lagmansgården i Kungsgården

Just nu håller jag på och skissar på att lämna förslag på kulturhistoriskt skydd i en områdesbestämmelse i Kungsgården gällande två 1700-tals byggnader. Kungsgården är en ort som ligger ca en mil väster om Sandviken i Ovansjö socken. På ortsnamnet Kungsgården hör man ju vad platsen har haft för funktion. Här har kungen haft sin gård.

En av de byggnaderna som jag håller på och jobbar med är Lagmansgården.
Lagmansgården uppfördes troligen kring år 1780 av lagmannen Magnus Johan Karp. Takformen, som är typisk för den karolinska tiden, kan dock peka på att Lagmansgården är uppförd under 1700-talets första hälft och ombyggd kring år 1780.
I slutet av 1700-talet köptes gården av en garvare vid namn Salling som började använda gården som gästgiveri. Han uppförde även en separat gästgiveribyggnad öster om Lagmansgården. Under merparten av tiden fram till år 1911 nyttjades Lagmansgården som gästgiveri. I början av 1950-talet förvärvade dåvarande Ovansjö kommun fastigheten med planerna på att uppföra ett nytt kommunhus på platsen. Gästgiveribyggnaden och ladugården revs då, medan själva Lagmansgården kom att renoveras, med en för 1950-talet hög ambitionsnivå.

Här kommer lite bilder!




På bilderna ser ni två kakelugnar som jag tycker är väldigt fina och Ni har väl inte missat att det nyligen har kommit ut en bok om kakelugnar i Gävleborg. Mer information om den kan Ni hitta HÄR!

Nytt om Hantverkargatan 11

Igår kunde man läsa i Arbetarbladet och Gefle Dagblad om planer från en entreprenör i Hofors att omvandla hyreslägenheterna till bostadsrätter. Du kan läsa artiklarna HÄR och HÄR!

I artikeln från Arbetarbladet kan vi dock läsa följande:

Då verkar det som att huset klarar sig undan rivning i alla fall?
– Nja, det är din tolkning. Får vi alldeles för dåligt betalt, bara någon krona eller så, så river vi hellre. Annars för köparen en för stor konkurrensfördel. Detta säger alltså Hoforshus VD.

Vi håller nu tummarna att någon köper ett av länets finaste modernistiska bostadshus!

Lyssna på Järnriket Gästrikland!

Port i Gysinge, bild från SR Gävleborg.

För tre år sen spelade Sveriges Radio Gävleborg in en programserie med fokus på olika delar av Järnriket. Programmet är i elva delar och är väl värt att lyssna på! Programserien finns upplagd HÄR

Kulturmiljö huvudroll i Hollywoodfilm!

Närmast syns järnvägsbron från 1915 och där bakom den berömda Segerstabron

och Segersta kyrka. Flygfoto från år 1941 i Länsmuseets arkiv.

Precis innan jul hade Hollywoodfilmen "The Girl with a Dragon Tattoo" världspremiär. Filmen baseras på Stieg Larssons första bok i Milleniumtriologin. Förutom megakändisarna Daniel Craig och Roony Mara finns ytterligare en huvudrollsinnehavare i filmen - vägbron från 1930-talet i Segersta mellan Bollnäs och Söderhamn! Hur kommer det sig då att av alla tänkbara inspelningsplatser valde den amerikanska filmjätten Hälsingland och Segersta? Här fanns precis den miljö man letade! Tänk att denna bro var rivningshotad på 1990-talet och att den bevarades tack vare bybornas och kulturmiljövårdens engagemang!

I Segersta finns tre broar, förutom den nyblivna världskändisen vägbron från 1931, en järnvägsbro från 1915 och en ny vägbro. 1930-talets bro är en stålbågbro i fem spann och byggdes av AB Lindholmen-Motala.

Många besökte biograferna under jullovet och tittade på den första amerikanska filmen i Milleniumtriologin. Många har nog också läst senaste boken av Lars Kepler, Eldvittnet, under julledigheten. Där kryllar det av kulturmiljöer i Hälsingland - hälsingegårdar, kyrkor och fiskelägen. Men det är en helt annan historia...