Potatislov och välgörenhet

På gårdsplanen hos lantbrukare Jonsson i Tallåsen står tiotalet stora trälådor med potatis. Trots att det snöar ymnigt är drygt 20 skolbarn sysselsatta med att sortera potatisen efter storlek i de olika lådorna. De har fått ledigt, s.k. potatislov, för att hjälpa till med potatisen. Några har rätt dåliga skor och en elev är till och med barfota! Skolläraren kommer förbi för att tillse att arbetet löper på enligt planerna och samtala med Jonsson när en gårdfarihandlare försöker saluföra sina produkter som han har med sig i en stor väska. Plötsligt kommer två propert klädda personer in på gården. De företräder föreningen Ljusdals jultomtar som varje år anordnar en årsfest för allmänheten där utvalda fattiga barn tilldelas skor eller kläder. Genom besöket får föreningens styrelse nu en möjlighet att bilda sig en uppfattning om vilka elever som har störst hjälpbehov och vilka som i år bör komma ifråga för skor eller kläder...

Gårdfarihandlaren förevisar sitt varuutbud.

Biljett till Ljusdals jultomtars årsfest 1935.

Scenen ovan är påhittad, men det var ungefär så här som välgörenhet kunde gå till fram till mitten av 1900-talet. Detta fick även cirka 40 lärare uppleva igår, måndag 29/10, då Ljusdalsbygdens museum anordnade en workshop som började med ett rollspel med just den handling jag beskrivit här ovan. Det fortsatte sedan med olika stationer där deltagarna fick tips om användbara kulturhistoriska källor som de kan använda i undervisningen, exempelvis genom att nyttja arkiv, litteratur, äldre tidningar och internet mm. Vid en av stationerna fick lärarna även intervjua en nu 88-årig man som själv som 10-åring fick ta emot skor i gåva på detta sätt och på så vis direkt möta historien genom en person som verkligen var med om detta.

Skolläraren från Tallåsen.

Workshopen ingick som en del i lärarstudiedagen KulturSkoladialogen på Slottegymnasiet i Ljusdal där en lång rad olika kulturutövare och kulturinstitutioner deltog. Ljusdalsbygdens museum har lång erfarenhet av att arbeta praktiskt och levandegöra historia på detta sätt för skolelever i projektet Spåra tiden. Denna gång fick även jag förmånen att vara med och det var väldigt intressant och det gav även många tillfällen att diskutera ämnet kulturhistoria och olika källor med lärare.



Två av styrelsemedlemmarna i Ljusdals jultomtar.

Välgörenhetsföreningen Ljusdals jultomtar bildades 1891 och var verksam ända fram till 1986, men efter mitten av 1900-talet överlämnades inte gåvorna offentligt på samma utpekande vis längre. Deras arkiv finns nu hos Ljusdalsbygdens museum. Dagen var som helhet väldigt givande och gav en hel del perspektiv på hur man vid olika tillfällen har betraktat och behandlat personer som har haft det sämre ställt i samhället. Allt var nog inte bättre förr...

Äldst i Norrland?

 Detalj av borrprov som skickades in för dendrokronolgisk undersökning.

…är titeln på det föredrag som antikvarie Lars Nylander från Hälsinglands museum och jag ska hålla på Mariagården i Söderhamn imorgon, onsdag 24/10, kl. 19:00. Föredraget kommer att handla om länets fiskarkapell med särskild fokus på de två bevarade kapellen i Söderhamns kommun – Prästgrundet och Storjungfrun. Föredraget är ett led i det projekt vi för närvarande bedriver kring fiskarkapellen i Gästrikland och Hälsingland och som jag har berättat om tidigare här på bloggen.

Prästgrundets kapell.

I länet finns idag elva bevarade fiskarkapell. För åtta av dessa har åldern varit relativt väl känd genom skriftliga källor och liknande, men för tre kapell har uppgifterna om byggnadernas ålder varit väldigt osäkra. Här på bloggen har jag tidigare berättat om den dendrokronologiska dateringen, dvs årsringsdateringen, av Bergöns kapell ifjol, läs mer HÄR och HÄR, men nu är även de två återstående fiskarkapellen dendrokronologiskt daterade, nämligen Bålsön och Storjungfrun och resultatet blev att…

Storjungfruns kapell under borrningen för tagning av dendrokronologiska prover.

…ja, det avslöjar vi imorgon på föredraget i Söderhamn, men jag lovar återkomma till detta även här på bloggen. Varmt välkomna till Mariagården imorgon kväll!

Invigning av schablonladan

Lördag 20/10 invigs ett konstverk mitt ute i landskapet i Rengsjö. Schablonladan, som vi tidigare skrivit om HÄR, är nu omvandlad med schabloner i sprakande färger. Vernissagen äger rum kl. 12 och mer info hittar du på konstnärens egen blogg: helenabratt.blogg.se.

Hälsingegårdar i text, bild och föredrag

Nu har det kommit en ny intressant bok om hälsingegårdarna. Denna gång är det de sju världsarvsgårdarna och de som bor på dessa gårdar som står i fokus och boken har därför titeln 7 världsarvsgårdar i Hälsingland. Författare är arkitekt/byggnadsantikvarie Mimmi Göllas, Ovanåker och gårdsägare Stephanie Kristofers, Järvsö. I boken presenteras och beskrivs var och en av de sju gårdarna ingående med vackra fotografier av fotograf Lars Lööv, Ljusdal. Med boken vill författarna lyfta fram att gårdarna i högsta grad är levande miljöer och därför är människorna som lever och verkar på gårdarna tydligt närvarande såväl i text som på bild i boken.

Samtidigt påpekas att dessa sju gårdar är representanter för den byggnadskultur som återfinns i hela landskapet och de drygt 1000 hälsingegårdar med kulturhistoriska värden som finns kvar idag. Eftersom inte alla av de sju världsarvsgårdarna är öppna för besök innebär boken även en möjlighet att få se miljöer som annars inte visas för allmänheten och få en inblick hur det är att leva på en gård av detta slag.





Uppslag i boken med foton av Lars Lööv.

En annan möjlighet att få veta mer om hälsingegårdarnas kulturhistoria är genom att komma på den Världsarvkväll som anordnas idag, onsdag 17/10, på Ljusdalsbygdens museum i Ljusdal kl. 18:00-20:15. Föredraget handlar både om världsarvsförklaringen och väggmåleriet i landskapet från 1500-talet och framåt. Föreläsare är Ingela Broström; Länsmuseet Gävleborg, Lars Nylander; Hälsinglands museum och Anders Assis; Ljusdalsbygdens museum. Detta föredrag har tidigare hållits i Gävle och Hudiksvall och ikväll hålls det sista föredraget för denna omgång. Men har ni inte möjlighet att komma till Ljusdal ikväll, kommer vi säkert att återkomma med fler föredrag inom detta område vid andra tillfällen framöver.

Spåntak i Bjuråker

Den här synen möttes vi av i våras när jag och den handledande hantverkaren Bertil Persson var runt på hembygdsgårdarna och tittade på lämpliga objekt att restaurera inom projektet Byggnadsvård & Sysselsättning. Vi befann oss i Bjuråker där hembygdsföreningen vill ha hjälp med att lägga om spåntaket på en stor loge samt en hässja. Det befintliga taket var mycket tunt lagt och efter att det blivit väderbitet gick det på vissa ställen att se rakt igenom.

När Bjuråkersstämman hölls på Forngården i somras såg hembygdsföreningen till att tillräckligt med spån hyvlades fram på hembygdsgårdens hyvel, som en del av visningsverksamheten.

Hammarna har gått varma några veckor på hembygdsgården och idag är vi äntligen klara. Nu reser vi vidare till Delsbo Forngård där tre vedtak ska läggas om.

Jakten på kilowatten

Fryser du? Fryser huset? Nu sjunker temperaturen samtidigt som elräkningarna höjs. Vad kan man som husägare göra åt kalla golv och dragiga fönster? Jo, det kan du få tips om på seminariet Jakten på Kilowatten som äger rum på Länsmuseet Gävleborg onsdag den 14 november. Arrangemanget sker i samarbete med Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Information om hur du anmäler dig kommer inom kort!

Banta med Göteborgs tapetfabrik

Ett mått på hur mycket vår levnadsstandard höjdes efter andra världskriget är att bantningen började bre ut sig. Om tidigare generationers tankar kretsade kring hur man skulle kunna skaffa mat för dagen funderade 1950-talets människor i stället på hur de skulle bära sig åt för att äta mindre. Att räkna kalorier blev något av en folkrörelse. Så här kunde det se ut när bantningsflugan mötte en annan av dåtidens modeprylar: fondtapeten.

Tapeten, som både är en glad färgklick i köket och en påminnelse om att låta kalorierna ligga kvar på tallriken, är tillverkad vid Göteborgs tapetfabrik i slutet av 1950-talet. Upphovsmannen är än så länge okänd, men mycket tyder på att det rör sig om den välkände danske formgivaren Bent Karlby som tecknade andra fondmönster för fabriken vid samma tid.

  

Tapeten hittade vi nyligen i en villa på Baldersgatan i Sandviken, där hela köket visade sig ha en härligt tidstypisk atmosfär. Även golvets röd-vit-svarta PVC-plattor av märket Pegulan hör till femtiotalsklassikerna. Året var 1959.

Att en tapet med det här motivet har fått bli kvar till i dag måste vara ytterst ovanligt. Kanske är det till och med det enda exemplaret i Sverige? Bevarade fondtapeter är sällsynta i sig eftersom 1960-talets diskreta smak blev dödsstöten för de flesta. Men just den här har nog tapetserats över av många som inte haft själsstyrkan att tänka på kalorier vid varenda måltid. I dag kan vi förhoppningsvis betrakta tapeten med litet mer av den humor som också finns i mönstret.

Vårt råd till den nye ägaren blir: glöm bantningsstressen och satsa på försiktig rengöring. På det sättet kan en 1950-talsklenod som den här få ett nytt liv. Om det trots allt känns som ett måste att tapetsera om bör man åtminstone ge nästa generation en chans att uppleva tapeten. Det gör man enklast genom att spika en tunn gipsskiva över den innan man tapetserar.

Just nu: Världsarvskväll på Hälsinglands museum

Serien med världsarvskvällar på länets museer fick en rivstart i onsdags. Många, många gävlebor kom för att lyssna och ställa frågor. Det är alldeles tydligt att vårt nya världsarv är en angelägenhet för hela länet. Och nu kommer turen till Hudiksvall. Ikväll, onsdag den 10 oktober klockan 17.00-19.00 slår Hälsinglands museum upp portarna för er. Missa inte chansen att träffa oss: Ingela Broström (Länsmuseet), Lars Nylander (Hälsinglands museum) och Anders Assis (Ljusdalsbygdens museum). Vi berättar om världsarvsutnämningen, men också om inredningskonsten i Hälsingland från 1500-talet och framåt. Passa på att ta en fika i pausen och njuta av de vackra miljöerna i museet.

Antikvarisk och affärsmässig rådgivning

Mellan 2004-2007 arbetade Länsmuseet ihop med Föreningen Hälsingegårdar i EU-projektet Rådgivning Hälsingegårdar - Antikvarisk/Affärsmässig. Ett 30-tal hälsingegårdsägare fick affärsmässig och antikvarisk rådgivning samt hjälp med att ta fram en affärsplan. Projektet var så framgångsfullt att vi 2007 vann pris som Årets Leaderprojekt.

Föreningen Hälsingegårdar har nu beviljats medel från Region Gävleborg till en nystart av konceptet. Och vad gör vi då, vi som arbetar som affärsmässiga och antikvariska rådgivare? Jo, vi hjälper ägare av kulturhistoriskt värdefulla hälsingegårdar med att hitta möjligheter till att affärsmässigt utveckla sina gårdar. Det är en process som är upplagd på flera möten där vi bollar idéer mellan varandra. Det är också träffar där vi för samman flera av våra kunder för att alla ska kunna ta del av och dela med sig av sina olika erfarenheter. Viktigt att komma ihåg är att det är gårdarnas kulturhistoriska värden och de historiska berättelserna som ska ligga som grund för de nya verksamheterna.

Bor du på en kulturhistoriskt värdefull hälsingegård och drivs av drömmar på hur gården kan utvecklas? Kontakta gärna oss!
Antikvarisk rådgivare: Ulrika Olsson, ulrika.olsson@xlm.se
Affärsmässig rådgivare: Birgitta Esbjörnsson, birgitta@esbjornsson.se

I afton - Världsarv!

Ikväll föreläser tre av länets främsta kännare av hälsingegårdarnas inredningsmåleri på Länsmuseet Gävleborg! Det är tre personer som dessutom representerar tre av länets museer: Ingela Broström från Länsmuseet Gävleborg, Lars Nylander från Hälsinglands Museum och Anders Assis från Ljusdalsbygdens Museum. Jag har lyssnat till den här föreläsningen vid ett tidigare tillfälle och jag vill lova att den är både fakta- och inspirationsspäckad!

Kan ni inte komma ikväll, har ni chansen nästa onsdag, 10 oktober, då föreläsningen ges på Hälsinglands Museum eller onsdagen den 17 oktober då den ges på Ljusdalsbygdens Museum.

När: Idag klockan 17-19
Var: Länsmuseet Gävleborg

Fika finns att köpa i museets kafé och museet har öppet till klockan 20.

Varmt välkomna!

Gävleborg i Göteborg

Undrar ni över hur det var på årets bokmässa och hur det gick med alla aktiviteter i Gävleborgs monter? Då kan ni läsa om det på våra kollegors blogg: Samlingar Gävleborg. Anna Forsberg, som planerat och bemannat Gävleborgs monter på bokmässan tillsammans med länets bibliotek, berättar där om två av mässans spännande dagar.