Med hjälp av specialborr får man fram en borrkärna.
En ganska kylig dag i början av november var vi ute och tog borrprover på en fin hälsingegård i Söderhamns kommun. Vi ville veta när huset var byggt och om det var uppfört vid ett och samma tillfälle eller om övervåningen och eventuellt gavelkammaren på bottenvåningen hade byggts på senare. Det var Roland Åkerman från Gamla Trähus som hjälpte oss att ta proverna. Vi valde ut strategiska ställen att borra på, man behöver flera prover och man behöver ta prover från olika delar av huset. Med hjälp av en specialborr togs långa borrkärnor ut. Totalt tog vi 26 prover, i kammaren under trappan på bottenvåningen, i kammaren på gaveln, i övre förstugan samt på röstena på vinden. Dessa skickades sedan på analys och vi fick spänt vänta på besked. Och resultatet? Jo, timret på hela bottenvåningen var fällt 1815-16, vilket berättar att hela bottenvåningen var uppförd vid samma tillfälle. Vi hade funderat på om gavelkammaren hade tillbyggts senare, men så var det alltså inte. Timret på övervåningen var fällt 1852-53, så övervåningen var alltså påbyggd 37 år senare än bottenvåningen. Gavelröstena var från 1815-16, vilket berättar att de flyttades upp när övervåningen byggdes på. Men röstena i mitten av byggnaden var ännu äldre, med timmer fällt 1765-66. Kanske kommer de från en äldre byggnad på platsen, eller från någon helt annanstans. Men så mycket förtäljer inte historien denna gång!
Med hjälp av ett specialverktyg plockas borrkärnan ut från borrhålet. Därefter skickas det på analys för att göra en bedömning av åldern.
5 kommentarer:
Mycket intressant. Dendrokronologisk datering är ju väldigt exakt i sammanhanget. Men hur mycket kostar det att ta proverna och få dem analyserade?
Det kostar en del, jag skulle tippa på mellan 5000 och 10000 för en så pass "enkel" byggnad som denna. Och mer för en mer komplicead byggnad.
Sparar ni proverna, uppmärkta från vilken byggnad och när de togs? Hur systematiseras borrmaterialet för att inte nya prover måste tas om några generationer för att bekräfta åldern. Hur minns man och får undersökningen bekräftad i framtiden?
Dendrokronologisk undersökning har ju nackdelen av att så många hål måste borras.
Proverna och rapporter sparas på Nationalmuseet i Köpenhamn. Kopior av rapporterna sparas också i Länsstyrelsens Gävleborgs arkiv.
Jo, man måste ta många hål. Vi har gjort det på undanskymda platser i byggnaden där de inte ska störa eller synas så mycket. OM man vill kan man också plugga igen håler efteråt, så syns de nästan inte alls. I detta fall var det ganska enkelt eftersom timmerväggarna var bara på så många ställen. Har man vakcra interiörer med väggmåleri och tapeter kan det vara värre att hitta bra ställen...
Vad roligt att hitta en sån fin, intressant och lärorik blogg!
Bor själv i ett hus från 1880-talet med mycket i original kvar. (som tur är)
Men...måste oftast både förklara och till och med försvara varför vi inte renoverat när vi får besök! Är såå less på det. Folk blir helt stirriga när de ser att vi inte bytt fönster, inte tapetserat om i salarna mm mm. Kommentarer som: "det blir säkert bra när det blir renoverat" gör mig så less, eller kanske ska jag säga ledsen. Jag har slutat att förklara varför vi valt att behålla huset som det är, de flesta verkar inte alls förstå.
Skicka en kommentar