onsdag 6 oktober 2010

Bevara eller blåsa ut?



När jag och min man skulle restaurera köket dammsög vi marknaden för att hitta idéer till modernisering av vårt 1950-talskök i vårt hus från 1911. Efter att ha bläddrat i kökskatalogerna från de stora kedjorna kunde vi snabbt konstatera att deras lösningar byggde på principen Extreme Make-Over. Eftersom det egentligen bara tre fel på köket; för låga bänkhöjder, uråldriga vitvaror och sunkiga ytskikt, ville vi hellre göra en varsam Make-Up.

Mycket tid och brist på pengar har alltid varit byggnadsvårdens två bästa vänner och efter att ha bevakat Blocket och IKEAs fyndhörna under några månader hade vi tillslut samlat ihop en ny spis, diskbänk, diskmaskin och en skåpsstomme till den del av köket som gick under arbetsnamnet ”skiljsmässohörnet”. Vi misstänkte nämligen att det skulle bli svårt att få ihop allt på centimetern med sneda väggar och lutande golv.

Den standardiserade skåpstommen byggdes om och luckor nytillverkades för att överensstämma med kökets övriga inredning. Diskmaskinen var av inbyggnadsvariant och luckan målades i samma kulör som de andra. Även kylskåpet var ett –inbyggnads och fick precis plats inne i ett städskåp. Kylskåpsdörren fästes med en skena i den gamla skåpsluckan och kyl och frys blev som borttrollat!


Takets tretex-skivor togs bort och det hyvlade brädtaket målades. Pärlsponten som fanns bakom väggarnas masonitskivor togs fram men vi var tvungna att byta ut den eftersom den var väldigt trasig. Vi fick tag på en originaltapet från 1930-talet på Tapetorama, mycket lik en befintlig som fanns på väggarna under masoniten. Murstockens hinna av plastfärg togs bort och stocken fick ny puts. Under plastmattan fanns ett brädgolv som slipades och skurades intensivt med såpa.

Efter mer än 500 arbetstimmar var köket klart och vi är fortfarande lyckligt gifta. Köket fungerar bra och har en hemtrevlig atmosfär med historisk närvaro. Men upplevelsen av historiens vingslag kan ju tolkas olika... En tid efter att köket var klart fick vi besök av en bekant som hälsade på för första gången. ”- När ska ni göra något åt köket då?” var en av hans första frågor. Vi bestämde oss för att ta kommentaren som en komplimang.

Se fler bilder från köket på Länsmuseets Facebook-sida, fotoalbum ”Byggnadsvårdarnas kökskatalog”, Kök 1.

Här kan du läsa en artikel i Gefle Dagblad om detta och de två andra köken som finns på vår gård.

4 kommentarer:

Madelene sa...

Åh, jag blir så glad av att läsa om sådana här renoveringar! Så fint. Länsmuséet blir bättre och bättre, mycket inspiration finner man på era sidor.

Erika sa...

Vad roligt att höra! Kom gärna med förslag på vad du vill läsa mer om!

Anonym sa...

Men var blev vedpannan av, var den trasig, eller ville ni inte använda den?

Den gamla diskbänken och blandaren, vad hände med dem?

/Lisa

Erika sa...

Det du ser är en kökspanna i plåt från 1991, kopplad till elpatornen under spiskåpan. Eftersom den inte hade ackumulatortank valde vi att bygga ett pannrum i uthuset med en mer energieffektiv och miljövänlig vedpanna med ack.tank. Nu är kökspannan urkopplad men inbyggd och fungerar som bänkstomme.

Den gamla diskbänken prioriterades bort för att få plats med diskmaskin. Diskbänken finns förvarad på gården. Blandaren med bruna plasthandtag byttes mot en äldre modell som fanns i sommarköket (som ändå inte hade vatten inkopplat).